Stroke
Stroke eller slaganfall är olika namn på hjärnblödning eller blodpropp i hjärnan. Symtom som plötsligt uppstår i samband med en stroke kan vara förlamning, synstörningar, talsvårigheter, yrsel eller balansproblem. Orsaken till symtomen är att blodet inte når hjärncellerna, det är viktigt att snabbt få vård för att minimera skadorna i hjärnan.
Vid misstänkt stroke är det bråttom till sjukhus, kontakta ambulans direkt vid symtom på stroke. I det akuta skedet, tar man reda på om det är en blödning eller propp som orsakar symtomen, eftersom behandlingarna skiljer sig åt.
Vad är stroke?
En stroke kommer ofta plötsligt och kan bero på antingen en blodpropp eller blödning i hjärnan. Om du misstänker stroke är det bråttom. Gör AKUT-testet och ring 112. Efter det akuta omhändertagandet är rätt rehabilitering avgörande för livskvaliteten.
I 80 procent av fallen är orsaken en blodpropp, en så kallad hjärninfarkt och i 20 procent är orsaken en hjärnblödning. Ungefär 25 000 svenskar får varje år en stroke, som därmed är en av våra vanligaste folksjukdomar. Medelåldern bland de som får en stroke är 73 år för män och 77 år för kvinnor. Åtta av tio är över 65 år.
Vägen tillbaka efter en stroke kan kännas både lång och osäker. I allmänhet innebär stroken en stor förändring i livet. Men mycket har hänt under de senaste 10–15 åren. Allt fler tillfrisknar och i en allt högre grad. Fler kan återvända till ett normalt liv, till arbete och fritidssysselsättningar. Bättre omhändertagande, medicinering och framförallt bättre och effektivare rehabilitering banar vägen för detta.
Forskning om stroke
Forskningen kring stroke är intensiv på alla nivåer. Studier pågår där man undersöker mekanismerna bakom proppbildning. Långsiktigt hoppas man kunna hitta nya angreppspunkter när det gäller både förebyggande och akut behandling.
Utöver grundforskning pågår klinisk forskning kring både förebyggande åtgärder, diagnostik, behandling och livskvalitet. Mycket forskning bedrivs också när det gäller sjukgymnastiska program, omhändertagande av känslomässiga reaktioner, afasiträning och möjligheten att träna upp kompensatoriska färdigheter vid bestående funktionsbortfall.
Forskning bedrivs också för att försöka finna sätt att öka hjärncellernas tolerans för nedsatt blodcirkulation och därmed skydda mot syrebrist.
Första strokepatienten som flögs till Umeå för vård – är i dag nästan fullt återställd
Kurt Lindgård från Österhankmo i Korsholm blev den första patienten att flygas över Kvarken för strokevård. Allt gick exakt som det skulle, både vid Vasa centralsjukhus och vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå.
Nöjdare med strokerehabiliteringen efter att Neuro kritiserat
Rehabilitering är viktig för den som drabbats av stroke. Patienterna i Jönköpings län är mycket nöjda med den rehabilitering de får, visar färsk statistik från kvalitetsregistret Riksstroke. För några år sedan riktades kritik från Neuro mot Region Jönköpings län för brister i rehabiliteringen.
Armträning efter stroke går lika bra utan robot
Tidningen Fysioterapi skriver om ny forskning: Robotassisterad träning ger inte strokepatienter bättre armfunktion än vanlig rehabilitering, enligt en studie publicerad i tidskriften Lancet.
Träning hjälper - men svårt att orka med
Svår trötthet, även kallad fatigue eller hjärntrötthet, är vanligt hos personer med neurologiska diagnoser, till exempel MS, Parkinson och stroke. Det som hjälper bäst mot tröttheten är oftast fysisk träning. Samtidigt kan tröttheten vara det största hindret för att orka träna. Caroline Feldthusen
Personer med neurologiska diagnoser blir tagna för att vara fulla
Sveriges radio har gått igenom anmälningar till diskrimineringsombudsmannen, do. Neuros ordförande Lise Lidbäck kommenterar i inslaget.
Ambulans på rätt plats
Ambulanser ska vara placerade så att behandling av stroke kan inledas omedelbart. Det ska ett nytt forskningsprojekt se till.
Använd kunskapen för att förhindra stroke
Ledande diabetes- och hjärtexperter är frustrerade: Vi har kunskapen, så varför räddar vi inte liv?
Digitala träningsprogram ska underlätta rehabilitering efter stroke
Inom kort kommer strokepatienter på Akademiska sjukhuset att kunna träna upp motoriska och kognitiva funktioner med hjälp individuellt anpassade digitala träningsprogram. Det ska bli ett stöd i rehabiliteringen i syfte att snabba upp återhämtningen efter hjärnskadan både i det akuta och kroniska..
Blodplättsforskning för nya läkemedel som förhindrar stroke
Ny grundforskning kan visa vägen för utveckling av mediciner som minskar risken för blodproppar och stroke. Nyckeln är att kartlägga de livsviktiga blodplättarna som måste bildas vid skador, men också kunna blockera protein som gör att farliga proppar bildas, enligt forskaren Caroline Kardeby.
Endast var fjärde kan tecknen på stroke
Stroke är en av våra vanligaste dödsorsaker med ungefär 7 000 döda per år. Nu visar en ny Sifoundersökning från Hjärt-Lungfonden att bara var fjärde i Sverige, 27 procent, känner till tecknen på stroke genom AKUT-testet. Om fler strokepatienter får snabbare tillgång till vård skulle många liv kunna räddas.