Operation pågår. Foto.
Med försämrade möjligheter för läkare och övrig personal vid Neuroradiologen till ett nära samarbete och daglig interaktion med kollegor inom Neurologi och Neurokirurgi äventyras inte bara den akuta strokevården, där Karolinska är det enda sjukhuset i regionen som utför mekaniskt avlägsnande av blodproppar i hjärnan vid stroke, utan även all annan liknande utredning och behandling, skriver debattörerna. Foto: Pixabay..

Strokevården hotas när Karolinska planerar omorganisering

18 läkare i debattartikeln på dagensmedicin.se: Stoppa dessa experiment med organisationen på Karolinska. Neuros ordförande kommenterar med oro innehållet i artikeln.

- Vi instämmer med debattörerna att sjukhusledningen måste tänka om, säger Lise Lidbäck.

Debattörerna skriver bland annat (förkortad text):

Karolinska universitetssjukhuset har de senaste åren gjort ett flertal omorganisationer vilka, liksom införandet av värdebaserad vård och byggnationen av Nya Karolinska Solna, NKS, blivit föremål för omfattande granskning i medierna, i böcker och av forskare.

Trots trötta och slitna medarbetare väljer sjukhusledningen nu att under pågående pandemi återigen genomföra en stor omorganisation av sjukhusets Teman och Funktioner.

I den nu planerade strukturförändringen bryter man upp den nuvarande organisationen Bild och Funktion och den Neuroradiologiska enheten distanseras ytterligare från sitt kliniska sammanhang. Några fördelar för Karolinska universitetssjukhuset, för verksamheten eller framför allt för patienterna, med denna förändring har inte presenterats.

En viktig del av verksamheten är neurointervention, där patienter med sjukdomar i hjärnans blodkärl behandlas genom att tunna slangar navigeras från ett blodkärl i ljumsken eller handleden till ett blodkärl i hjärnan, styrda med hjälp av röntgenteknik. Ett tydligt exempel är när en blodpropp plockas ut från ett kärl i hjärnan på en strokepatient, vilket gör att denne kan bli helt återställd istället för att under återstoden av sitt liv leva med svåra funktionsbortfall så som halvsidig förlamning och förlorat tal.

Utbildningstiden för läkare som gör denna diagnostik och genomför dessa behandlingar är lång. Efter läkarexamen och allmäntjänstgöring är utbildningstiden som kortast sju år och det krävs därefter ytterligare två till tre år för att läkaren skall bli fullt kompetent inom neurointervention.

För att kunna utbilda nya specialister inom området så att det även i fortsättningen är möjligt att erbjuda bästa möjliga diagnostik och behandling för patienterna och för att kunna ta in och utveckla ny kunskap, är det helt nödvändigt för neuroradiologin att arbeta så kallat ”multidisciplinärt”, det vill säga i ett nära samarbete med dem som arbetar inom de närliggande kliniska specialiteterna neurologi och neurokirurgi. Denna faktor var helt avgörande för utvecklingen av den typ av operativ behandling vid stroke som beskrivs ovan där vi varje dag – och natt – nu kan erbjuda våra patienter vård av högsta klass.

 

Neuros ordförande bekymrad

- Den högspecialiserade vården behöver multidiciplinära arbetssätt och får inte konstrueras i stuprör! Det är med bestörtning som vi tar del av innehållet i denna debattartikel. Neuro har i många år arbetat för en neurosjukvård i världsklass och för att patienterna skall tillförsäkras de bästa behandlingarna oavsett var i landet man bor, säger Neuros ordförande Lise Lidbäck i en kommentar.

Varje år drabbas ca 25 000 svenskar av stroke som också är den tredje vanligaste dödsorsaken i Sverige. Forskningen har kommit långt och tack vare nya behandlingsmetoder som exempelvis trombektomi, så har dödligheten sjunkit och svåra skador har kunnat förhindrats.

- Läkarna som står bakom artikeln beskriver nu att omorganisationen på Karolinska Universitetssjukhuset hotar Strokevården och dessutom utbildningen av så kallade Neurointervensionister som genom för bland annat trombektomier och som det råder stor brist på i hela landet. Detta är helt oacceptabelt. Omorganisationen riskerar också att försvåra efterlevnaden av Socialstyrelsens senaste uppdatering av de nationella Strokeriktlinjerna vars rekommendationer är att fler skall behandlas med trombektomi. Riktlinjerna rekommenderar också att patienterna skall ges tillgång multidisciplinärt team med strokekompetens i hela vårdkedjan.

- Vi instämmer med debattörerna att sjukhusledningen måste tänka om, säger Lise Lidbäck.