Orsaker till stroke
Varje år insjuknar närmare 30 000 svenskar i stroke. I norra Sverige är risken att insjukna högre än i södra Sverige. Varför det är så vet man inte säkert. De norrländska siffrorna ligger i nivå med det internationella genomsnittet.
Stroke är en av våra allvarligaste folksjukdomar. Sjukdomen är en av de främsta orsakerna till svåra och långvariga funktionshinder hos vuxna.
Hjärninfarkt - blodpropp
Hjärninfarkt orsakas av en blodpropp som kan bildas i ett trångt blodkärl i hjärnan och kallas då trombos. Ofta är det ett mindre blodkärl i hjärnan i de djupa delarna av hjärnan som har täppts till, så kallad småkärlssjukdom.
En blodpropp kan också uppstå i en förträngning i en halspulsåder eller i hjärtat och följa med blodet till hjärnan. En sådan propp kallas emboli.
Hjärnblödning
En blödning som uppstår inne i hjärnan beror det ofta på högt blodtryck. Detta kan göra att kärlväggarna försvagas och brister. Det kan också orsakas av medfödda svagheter i blodkärl.
Faktorer som ökar risken för stroke
- högt blodtryck
- ärftlighet för hjärt- och kärlsjukdomar
- ärftlig defekt som ökar blodets koagulationsförmåga (APC-resistens)
- hög ålder
- tidigare genomgången stroke eller TIA
- diabetes
- förmaksflimmer
- förträngning på halspulsådern
- rökning
- låg fysisk aktivitet
- höga blodfettsvärden som ökar åderförkalkningen
- hög alkoholkonsumtion.
Sakkunnig: Nils Wahlgren, professor, chef vid strokeprogrammet, Karolinska universitetssjukhuset, Solna
Innehållsansvarig: Helene Landersten
Neurorapporten -19: En tredjedel får vänta över ett år på rätt diagnos
Neurorapporten visar på en ökning bland Neuros medlemmar när det gäller väntan mer än ett år från läkarbesök till korrekt diagnos. Från en fjärdedel (25 %) år 2014 till nästan en tredjedel (30%) år 2019. Se videoklippet från lanseringen av Neurorapporten under Neurologiveckan!
Hela familjens liv förändrades efter stroken
Tommy vaknade en morgon och kunde inte lyfta ena armen. För hans fru Berit var det ovissheten som var värst. Och Gunnels man blev hjärntrött efter sin stroke. Gemensamt för alla tre är att de nu vill stötta andra som går igenom samma sak.
Därför har strokevården revolutionerats enligt professor Bo Norrving
Strokedagen 14 maj: Från att tidigare ha varit patienterna med lägst prioritering på akutmottagningarna, så har strokepatient fått ett helt nytt fokus. -Det är de patienter vi ofta kan göra de allra största insatserna för i vården idag, för att minimera framtida skador, hävdar professor Bo Norrving
Ge fler chans till livskvalitet, även efter stroke
Neuro skriver en debattartikel för att uppmärksamma internationella strokedagen den 14 maj 2019. Vår ambition är att lyfta den tuffa men viktiga vägen tillbaka, efter en stroke: Rehabiliteringen.
Strokedagen 14 maj: se videoklipp om Thomas resa att lära sig gå igen
Thomas fick en massiv stroke för två år sedan och läkarna trodde inte han skulle överleva. Men det gjorde han med besked. Nu lär han sig gå igen. Bland annat genom ett forskningsprojekt vid Danderyds sjukhus där exoskelett används i gångträning.
Avancerad teknik räddar strokepatienter
Att avlägsna blodproppar i hjärnan med hjälp av en tunn kateter och ett avancerat nät, trombektomi, är en banbrytande teknik vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå. Behandling av blodproppar i hjärnan har förändrats en hel del under åren.
Undernäring hos äldre med neurologisk sjukdom
Vid sjukdom eller plötsliga förändringar i livet ställs mycket på ända som kan ha en stor inverkan på vårt ätande och därmed på vår hälsa, vilket i sin tur kan leda till undernäring. Neurologiska sjukdomar och åldrande är vanliga orsaker till undernäring.
Europeiska Strokedagen
Europeiska Strokedagen arrangeras årligen den andra tisdagen i maj. I år 2024 infaller den på tisdag 14 maj med temat "Stroke Mitt i Livet". Läs mer om diagnos (AKUT-testet), behandling och rehabilitering vid Stroke.
Klart med ambulansflyg för finska strokepatienters trombektomi i Umeå
Nu är avtalet klart om att ta emot strokepatienter med ambulansflyg från finska Österbotten för behandling med trombektomi vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå. Patientantalet i Umeå behöver ökas och transporttiden till behandling för en patient med stroke i finska Vasa, minskar avsevärt.
Miljoner till att utveckla Nelms metod
Simklubben Poseidon, Swedish Center for Aquatic Research och Furuboda folkhögskola har fått nästan 5,2 miljoner kronor i stöd från Arvsfonden för att driva projektet ”Nelms metod för ökad rörelseförmåga hos personer med funktionsvariationer”. Projektet kommer pågå i 3 år, med start från 1 januari 20