Stroke
Stroke eller slaganfall är olika namn på hjärnblödning eller blodpropp i hjärnan. Symtom som plötsligt uppstår i samband med en stroke kan vara förlamning, synstörningar, talsvårigheter, yrsel eller balansproblem. Orsaken till symtomen är att blodet inte når hjärncellerna, det är viktigt att snabbt få vård för att minimera skadorna i hjärnan.
Vid misstänkt stroke är det bråttom till sjukhus, kontakta ambulans direkt vid symtom på stroke. I det akuta skedet, tar man reda på om det är en blödning eller propp som orsakar symtomen, eftersom behandlingarna skiljer sig åt.
Vad är stroke?
En stroke kommer ofta plötsligt och kan bero på antingen en blodpropp eller blödning i hjärnan. Om du misstänker stroke är det bråttom. Gör AKUT-testet och ring 112. Efter det akuta omhändertagandet är rätt rehabilitering avgörande för livskvaliteten.
I 80 procent av fallen är orsaken en blodpropp, en så kallad hjärninfarkt och i 20 procent är orsaken en hjärnblödning. Ungefär 25 000 svenskar får varje år en stroke, som därmed är en av våra vanligaste folksjukdomar. Medelåldern bland de som får en stroke är 73 år för män och 77 år för kvinnor. Åtta av tio är över 65 år.
Vägen tillbaka efter en stroke kan kännas både lång och osäker. I allmänhet innebär stroken en stor förändring i livet. Men mycket har hänt under de senaste 10–15 åren. Allt fler tillfrisknar och i en allt högre grad. Fler kan återvända till ett normalt liv, till arbete och fritidssysselsättningar. Bättre omhändertagande, medicinering och framförallt bättre och effektivare rehabilitering banar vägen för detta.
Forskning om stroke
Forskningen kring stroke är intensiv på alla nivåer. Studier pågår där man undersöker mekanismerna bakom proppbildning. Långsiktigt hoppas man kunna hitta nya angreppspunkter när det gäller både förebyggande och akut behandling.
Utöver grundforskning pågår klinisk forskning kring både förebyggande åtgärder, diagnostik, behandling och livskvalitet. Mycket forskning bedrivs också när det gäller sjukgymnastiska program, omhändertagande av känslomässiga reaktioner, afasiträning och möjligheten att träna upp kompensatoriska färdigheter vid bestående funktionsbortfall.
Forskning bedrivs också för att försöka finna sätt att öka hjärncellernas tolerans för nedsatt blodcirkulation och därmed skydda mot syrebrist.
Hållbart digitalt arbetsliv vid kognitiva utmaningar
Ny forskning vid Luleå tekniska universitet, av Monika Lindberg, universitetsadjunkt och filosofie doktor i arbetsterapi, belyser utmaningarna med att få ett hållbart digitalt arbetsliv men också en hållbar vardag för personer med kognitiva utmaningar.
Positiva effekter av rytm och musik vid rehabilitering
Musikbaserad rörelseterapi, enligt det som kallas Ronnie Gardiner Method, har potential att bidra till rehabiliteringen efter stroke och vid MS och Parkinsons sjukdom. Det visar en kartläggande översiktsstudie från Göteborgs universitet.
Intensiv rehabilitering ger förbättringar lång tid efter stroke
Högintensiv träning sex timmar per dag i två veckor, verkar förbättra benets funktion och förmågan att gå och röra sig i sin omgivning. Förbättringarna ses även om det gått lång tid sedan insjuknandet i stroke och uppnådda effekter bibehölls, visas i en avhandling av Ingela Marklund, vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, Umeå universitet. Skriver Neurologi i Sverige i en artikel.
Akademiska först med transkraniellt ultraljud mot ett flertal hjärnsjukdomar
Som första sjukhus i Sverige har Akademiska införskaffat utrustning för transkraniellt fokuserat ultraljud (tFUS). Med hjälp av utrustningen ska man nu utvärdera den nya metoden för svårbehandlade hjärnsjukdomar inom flera områden såsom psykiatri, neurokirurgi, neurologi och smärta. Detta inom ramen för kliniska studier.
Musikterapi kan hjälpa personer med långvarig smärta
I Sörmland erbjuds musikterapi som behandling för personer med långvarig smärta. I ett forskningsprojekt på Mälardalens universitet, MDU, undersöker man nu vad den så kallade FMT-metoden har för effekter på målgruppen.
För tidig födsel kan öka risken för stroke senare i livet
Förmaksflimmer är ovanligt hos barn och unga, men personer som föddes för tidigt, eller som var stora vid födseln, har en förhöjd risk att drabbas i vuxen ålder. Det visar en studie enligt sajten forskning.se.
Vill du delta i forskning om digitalt stöd för hälsa och har drabbats av stroke eller TIA?
Vid Karolinska Institutet pågår ett forskningsprojekt som utvärderar hur träning och kontakt med fysioterapeut på distans via en mobilapplikation kan stödja personer med stroke eller transitorisk ischemisk attack (TIA) att vara fysiskt aktiva.
Sovande björnar kan bidra till att lösa strokegåtan
Sovande björnar bidrar till att lösa gåtan bakom blodproppar, en av orsakerna till stroke. Varför får inte övervintrade björnar blodproppar? Det är en fråga som en internationell forskargrupp sökt svaret på i många år.
Värmlänningarna bland de sämsta i landet att söka vård vid symtom på stroke
Tiden är avgörande för den som drabbas av en stroke. Värmlänningarna är dock bland de sämsta i landet på att ta sig till sjukhus vid en stroke. – Vi tolkar det som att kännedomen om stroke och symtomen på sjukdomen behöver bli bättre. Det kan rädda liv, säger överläkare Felix Andler till regionvarmland.se.
Stroketeamet på Kalix sjukhus – kan få utmärkelsen Årets Neuroprofil
De är verksamma vid ett litet sjukhus i Region Norrbotten, med en åldrande befolkning och stora geografiska avstånd. Trots detta har de legat högt på listan över God strokevård under många år.