Symtom vid parkinson
Huvudsymtomen vid parkinson är förknippade med rörelseförmågan. I tidigt skede uppträder symtomen vanligen ensidigt för att något år efter symtomdebuten omfatta båda kroppshalvorna.
Skakningar är ofta debutsymtomet, men det symtom som ger mest besvär är rörelsefattigdom. Att rörelser blir svåra att sätta igång och allt mindre. I tidiga stadier av sjukdomen yttrar sig detta som dålig rörelseförmåga i armarna, nedsatt skrivförmåga, utslätad mimik och svaghet i rösten.
Varierar under dagen
Man har ofta flera symtom samtidigt och symtomen uppkommer successivt och förvärras gradvis. De varierar mycket från person till person och det är vanligt att besvären är olika svåra under dagen. Under vissa perioder mår man bra, och under andra perioder har man många symtom.
Efter en längre tid kan man få ett särskilt sätt att röra sig på, med en framåtlutad, långsam och hasande gång. Man kan få svårt att resa sig från en stol eller vända sig i sängen. Ofta blir sådant som kräver smidiga rörelser svårt, som till exempel att knäppa knappar eller knyta skosnören.
Det finns tre huvudsakliga symtom som är förknippade med rörelseförmågan:
- skakningar - tremor
- stela muskler - rigiditet
- ofrivilliga rörelser / överrörlighet – dyskinesier
Utöver problem med rörelser finns en rad andra symptom:
- depression och ångest
- sömnstörningar och trötthet
- minnesproblem
- synhallucinationer av för mycket medicin
- domningar eller pirrningar i olika delar av kroppen
- sämre lukt- och smaksinne
- lågt blodtryck
- nedsatt sexuell förmåga
- störd temperaturreglering
- hudförändringar
- viktnedgång
- otydligt tal, svag, hes och viskande röst
- svårighet att svälja, saliv kan rinna ur munnen
Förlopp
Parkinsons sjukdom har ett långsamt förlopp, och det är inte förrän en relativt stor andel av nervcellerna i det drabbade området har dött, som symtomen uppkommer. Man kan alltså ha sjukdomen i flera år utan att veta om det.
Vid parkinson sker processen med nedbrytning av celler mer på ena sidan av hjärnan. Det innebär att symtomen som dyker upp först, de dyker upp i ena kroppshalvan, framför allt i ena armen och benet. Symtomen blir successivt värre och värre om man inte behandlar dem.
Sjukdomen går inte tillbaka eller blir bättre. Den blir långsamt sämre och efter fem till tio år har hälften av patienterna kommit in i en så kallad komplikationsfas, då läkemedlen inte fungerar lika bra.
Men det finns ändå vissa tecken på att kroppens egna dopaminceller kan vara aktiva. Det förekommer något som kallas för "sleep benefit", och det betyder att man upplever att man mår bättre på morgonen. När man vaknar på morgonen så har man en bättre rörlighet, och sedan efter någon timme blir rörligheten sämre igen. Detta antas bero på en upplagring av dopamin under natten när man sover.
Sakkunnig: docent Joakim Tedroff, specialist i neurologi, Neuroenheten utsikten, Stockholm
EUPATI Sverige lanserar utbildning för patienter och företrädare
Utbildningen är öppen för patienter och företrädare som vill öka sina kunskaper om forskning och utveckling av läkemedel och medicinteknik. Målet med utbildningen är att stärka patienter, företrädare och förbund som vill samverka med industri, akademi eller offentlig sektor för att skapa god och jämlik hälsa för flera.
Individanpassad parkinsonbehandling ger större trygghet
Parkinsonpatienter ges idag en mycket effektiv behandling för symptomen med motoriska svårigheter. Efter år av forskning inom neurologi vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset har forskarna lyckats optimera läkemedelsbehandlingen för symptom vid Parkinsons sjukdom.
Pugh Rogefeldt släpper låt - trots svår sjukdom
I dagarna släpps låten ”Fasta klippa”, som Pugh Rogefeldts skivbolag beskriver som ”en final, ett avsked, om man vill en musikalisk summering av ett liv och en karriär”. Pugh är en folkkär artist som startade sin karriär redan i slutet av 60-talet.
Läkare slår larm om brist på neurologer
Parkinsons sjukdom, epilepsi, migrän. Många patienter med sådana sjukdomar blir utan vård, enligt en nyhetsartikel i tidningen Mitt i Stockholm. De neurologiska mottagningarna i regionen kan helt enkelt inte ta emot fler.
TIPS: Rörelser vid Parkinsons – Från grundforskning till klinisk verklighet
Vilka rörelsemönster är unika för Parkinsons sjukdom? Hur kan artificiell intelligens hjälpa oss att upptäcka små avvikelser? Och vad är det som går fel i hjärnan? Kom till MultiPark Café i Lund den 5 oktober kl 17-19 och hör våra forskare berätta om en ny satsning vid Lunds universitet.
Ny forskning - Kan magbakterie stärka immunförsvaret vid parkinson?
Örebroforskaren John-Peter Ganda Mall ska undersöka om en bakterie kan stärka tarmens immunförsvar hos patienter med Parkinson – och vilka patienter som kan vara mottagliga för behandling.
Allvarlig infektion ökade risken för Parkinsons sjukdom men inte ALS
Allvarliga infektioner tidigt eller mitt i livet kopplas till ökad risk för Alzheimers och Parkinsons sjukdom. Fynden tyder på att infektioner kan trigga eller förstärka en redan existerande sjukdom. Studien från Karolinska institutet bygger på data från personer som diagnostiserats med Alzheimers sjukdom, Parkinsons sjukdom eller ALS under åren 1970–2016 i Sverige. Mest ökade risken för Alzheimers sjukdom samtidigt som forskarna inte såg någon ökad risk för att drabbar av ALS.
Han startade Parkinsonpodden
Anders Stålhammar märkte att vänster fot rörde sig märkligt. Likaså tummen och pekfingret. Så småningom diagnostiserades han med Parkinsons sjukdom men vägrade att se sig själv som offer. I stället kom han att starta Parkinsonpodden. – Jag ville förmedla kunskap och hopp. Det är så mycket som händer inom området och med podden får jag träffa de med mest kompetens, säger Anders Stålhammar.
Kunglig närvaro vid neurologikongress i Spanien
Den 21 juni närvarade Sveriges drottning vid neurologikongressen Global Summit Neuro 2020/2022 i Salamanca, Spanien.
Vill du bli diagnosstödjare inom parkinson?
Vi söker fler diagnosstödjare inom Parkinsons sjukdom. Uppdraget som diagnosstödjare är ett fint sätt att engagera sig ideellt och bidra till gemenskap för att bryta oro och funderingar. Som diagnosstödjare ger du stöd genom telefonsamtal med Neuros medlemmar.