Få diagnos vid parkinson

Det går inte att påvisa parkinson med hjälp av blodprover eller röntgen. Diagnosen ställs med hjälp av sjukdomshistorien, klinisk undersökning och att utesluta andra orsaker.

Sjukdomshistoria

Man får berätta om sina symtom, när de uppträder och hur de har utvecklat sig.

Klinisk undersökning

Läkaren undersöker bland annat muskelspänning, reflexer och balans.

Utesluta andra orsaker

Man undersöker ibland andra delar av nervsystemet för att verkligen utesluta andra orsaker till symtomen.

Datortomografi (skiktröntgen av hjärnan) och magnetkameraundersökning är de vanligaste metoderna att undersöka hjärnan. Bilderna från dessa undersökningar kan inte bekräfta att man har Parkinsons sjukdom, men de kan utesluta andra orsaker.

Ibland görs en undersökning av hjärnan som kallas "SPECT", Single Photon Computed Tomography. Då används ett speciellt spårämne för att upptäcka förändringar i de basala ganglierna som uppstår vid Parkinsons sjukdom.

Prova medicin

Den viktigaste faktorn för att vara säker på att man har Parkinsons sjukdom är faktiskt effekten av medicinering. Man får testa en parkinsonmedicin som heter levodopa. Om effekten av levodopa är god så betyder det att man får diagnosen Parkinsons sjukdom. Om medicinen inte har någon effekt så är det inte Parkinsons sjukdom.

Sakkunnig: docent Joakim Tedroff, specialist i neurologi, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna

 

Reaktionsfaser

Att få en neurologisk diagnos är många gånger en chockartad upplevelse. Plötsligt ställs livet på ända och frågorna är många. Hur kommer framtiden att bli och hur påverkas min familj? För andra personer kan sjukdomsbeskedet kännas befriande, man får äntligen en förklaring till sina problem.

Hur man hanterar sin neurologiska diagnos är självklart mycket individuellt. Därför är det svårt att komma med generella råd för alla. Gemensamt för de flesta är dock att livet under perioder påverkas i någon utsträckning. Det handlar därför mycket om att hitta praktiska lösningar och ett förhållningssätt till sin diagnos.

Vid läkarbesök kan det vara bra om någon närstående är med som stöd och också för att själv skaffa sig kunskap om sjukdomen.

Chockfasen

Den första tiden efter att diagnosen ställts brukar kallas chockfasen. Under den här perioden, som kan pågå i några veckor, uppkommer ofta tankar som "det här gäller inte mig, "de måste prata om någon annan". Man ser en skrämmande bild framför sig eller har själv en förutfattad mening om vad sjukdomen innebär.

Reaktionsfasen

Efter den första chockfasen inträder reaktionsfasen. Tillsammans brukar chockfas och reaktionsfas omfatta cirka 4-6 veckor. Reaktionsfasen påminner om chockfasen men nu är det vanligt att också försvara eller värja sig mot som inträffat. Det kan ibland innebära att man förnekar sin sjukdom "det här är inte sant", "sjukdomen gäller inte mig".

Att få diagnosen parkinsons kan då bli en svår upplevelse med en period av nedstämdhet. Även de kemiska förändringarna i hjärnan på grund av sjukdomen, ökar benägenheten att bli nedstämd. Andra reaktioner kan vara skuldkänslor eller att man förtränger sina känslor helt. Ofta uppkommer också känslor av sorg, skam och ovisshet och inte minst frågor om varför man drabbats.

Bearbetningsfasen

När sanningen väl sjunkit in brukar det som kallas bearbetningsfasen inträda. Frågorna och känslorna dominerar fortfarande men man angriper dem nu på ett mer konstruktivt vis. I det här stadiet är det viktigt att alla funderingar och oron man bär på får komma fram, kanske genom att prata med någon annan.

Det är också både naturligt och tillåtet att vara arg på sin sjukdom och att gråta, skrika och uttrycka frustration. Ibland kan det, i den här fasen, låsa sig och känslorna kommer inte ut. Då är det bra att få hjälp och stöd.

Nyorienteringsfasen

Efter det första året brukar de flesta acceptera situationen och sjukdomen ses nu snarare som en del av livet snarare än som en överskuggande chock. Det här brukar benämnas nyorienteringsfasen. Självklart kan man känna ångest och oro på grund av sin sjukdom. Ångesten kan yttra sig som hjärtklappning och tryck över bröstet eller sömnsvårigheter. Ibland uppstår även depressiva symptom särskilt om man fastnat i en kris.

En person som fått en depression känner sig ihållande nedstämd och ledsen under flera veckor. Han eller hon brukar heller inte ha något större intresse varken för omgivningen eller för andra människor. Men en depression kan också yttra sig genom att man till exempel inte orkar företa sig några normala aktiviteter eller att man känner skuld och skam. Det är heller inte ovanligt med bristande aptit och sömnsvårigheter.

Ibland syns en depression även på kroppsspråket som då blir mer livlöst. Om man känner sig deprimerad eller misstänker en depression är det viktigt att söka vård. Ibland är det någon närstående som reagerar och hjälper till att söka vård. Ibland kanske någon närstående reagerar och hjälper till att söka vård. Vid en depression kan antidepressiva läkemedel under en period vara nödvändigt och/eller samtalsstöd eller terapi i någon form kan hjälpa.

Sakkunnig: Kristina Gottberg universitetslektor, Med Dr., leg sjuksköterska, Karolinska Institutet

 

Någon att prata med

Att tala om sin diagnos kan vara ett led i att bearbeta den. Det viktigaste är att själv bestämma när man tycker det är dags att prata eller för den delen att inte prata om parkinsons. Visst kan det kännas skönt med människor som frågar hur man mår, men det är viktigt att vänskapsrelationen inte domineras av diagnosen.

Ibland kan situationen också vara den motsatta att vännerna inte orkar eller vågar nämna ordet parkinsons. Att själv ta upp ämnet och avdramatisera det hela är då en god idé.

Känner du att du vill prata med någon som själv har erfarenhet av att leva med parkinsons har Neuro diagnosstödjare som ställer upp och pratar med våra medlemmar.

Innehållsansvarig: Helene Landersten

 

Relaterade nyheter

2020-02-14

Hon kan lukta sig till parkinson

Joy Milnes näsa är av det unika slaget. Tack vare sitt förhöjda luktsinne kan den pensionerade sjuksköterskan från Skottland känna doften av Parkinsons innan sjukdomen diagnostiseras.

Läs mer

Anhörigkonferens Växjö 28 april – fri entré

Välkommen till en kväll om anhörigas situation vid neurologiska diagnoser, med fokus på parrelationer.

Läs mer
2020-01-31

Så bidrar Neuro till Parkinsonforskning

Neurostödd försking Parkinson ger karaktäristiska motoriska symptom som långsamma rörelser, muskelstelhet, skakningar och nedsatt balans.

Läs mer
2020-01-24

Protein i jäst ger ledtråd om Parkinson?

När våra celler bygger proteiner kan mycket gå fel. En avhandling vid Umeå universitet har upptäckt att en viss liten molekyl hos jäst påverkar hur DNA-koden läses av när nya proteiner ska tillverkas. Felaktigheter i processen har förknippats med Parkinson och andra neurologiska sjukdomar.

Läs mer

Internationella parkinsondagen 11 april

Internationella parkinsondagen infaller 11 april varje år. Parkinsons sjukdom finns över hela världen i ungefär samma utsträckning, 15 per 10 000 invånare har diagnosen.

Läs mer
Anna-Karin Roos
2020-01-14

Årets handledare i Region Jämtland Härjedalen

Anna-Karin Roos, överläkare på neurologimottagningen vid Östersunds sjukhus har utsetts till Årets handledare av SYLF, Sveriges yngre läkares förening, i Jämtland i samarbete med regionens forsknings-, utbildnings- och utvecklingsavdelning.

Läs mer
TNF alfa
2019-12-23

Immunterapi som framtida behandling även mot parkinson?

Immunterapi har under senare år revolutionerat vården av patienter med vissa autoimmuna sjuk domar, som till exempel MS och reumatoid artrit (RA). Antikroppsbaserad behandling har med framgång även börjat användas mot en rad andra tillstånd, såsom benskörhet och vissa cancerformer. Upptäckten av des

Läs mer
Hedersdoktor
2019-12-19

Hedersdoktor som forskar om Parkinsons och Huntingtons sjukdom

Professor Glenda Halliday har sin hemvist vid University of Sydney i Australien. Glenda Halliday är internationellt ledande inom neuropatologi med inriktning på tillstånd som Parkinsons sjukdom och Huntingtons sjukdom.

Läs mer
2019-12-17

Livet med parkinson blir film

Filmen "Spring Uje, spring" får premiär på Göteborgs filmfestival. Filmen bygger på artisten Uje Brandelius självbiografiska berättelse om livet, kärleken och sin diagnos Parkinsons sjukdom och den är komikern Henrik Schyfferts regidebut.

Läs mer
2019-12-16

Fördröjning av Parkinsondiagnos

Forskare vid Lunds universitet och Uppsala universitet har jämfört cirka 200 000 personer som åkt Vasaloppet mellan åren 1989-2010 med en lika stor grupp ur övriga befolkningen. Resultaten av studierna som letts av forskare från Lunds universitet, har nyligen publicerats i tre vetenskapliga artiklar

Läs mer