Symtom vid parkinson

Huvudsymtomen vid parkinson är förknippade med rörelseförmågan. I tidigt skede uppträder symtomen vanligen ensidigt för att något år efter symtomdebuten omfatta båda kroppshalvorna.

Skakningar är ofta debutsymtomet, men det symtom som ger mest besvär är rörelsefattigdom. Att rörelser blir svåra att sätta igång och allt mindre. I tidiga stadier av sjukdomen yttrar sig detta som dålig rörelseförmåga i armarna, nedsatt skrivförmåga, utslätad mimik och svaghet i rösten.

Varierar under dagen

Man har ofta flera symtom samtidigt och symtomen uppkommer successivt och förvärras gradvis. De varierar mycket från person till person och det är vanligt att besvären är olika svåra under dagen. Under vissa perioder mår man bra, och under andra perioder har man många symtom.

Efter en längre tid kan man få ett särskilt sätt att röra sig på, med en framåtlutad, långsam och hasande gång. Man kan få svårt att resa sig från en stol eller vända sig i sängen. Ofta blir sådant som kräver smidiga rörelser svårt, som till exempel att knäppa knappar eller knyta skosnören.

Det finns tre huvudsakliga symtom som är förknippade med rörelseförmågan:

  • skakningar - tremor
  • stela muskler - rigiditet
  • ofrivilliga rörelser / överrörlighet – dyskinesier

Utöver problem med rörelser finns en rad andra symptom:

  • depression och ångest
  • sömnstörningar och trötthet
  • minnesproblem
  • synhallucinationer av för mycket medicin
  • domningar eller pirrningar i olika delar av kroppen
  • sämre lukt- och smaksinne
  • lågt blodtryck
  • nedsatt sexuell förmåga
  • störd temperaturreglering
  • hudförändringar
  • viktnedgång
  • otydligt tal, svag, hes och viskande röst
  • svårighet att svälja, saliv kan rinna ur munnen

Förlopp

Parkinsons sjukdom har ett långsamt förlopp, och det är inte förrän en relativt stor andel av nervcellerna i det drabbade området har dött, som symtomen uppkommer. Man kan alltså ha sjukdomen i flera år utan att veta om det.

Vid parkinsons sker processen med nedbrytning av celler mer på ena sidan av hjärnan. Det innebär att symtomen som dyker upp först, de dyker upp i ena kroppshalvan, framför allt i ena armen och benet. Symtomen blir successivt värre och värre om man inte behandlar dem.

Sjukdomen går inte tillbaka eller blir bättre. Den blir långsamt sämre och efter fem till tio år har hälften av patienterna kommit in i en så kallad komplikationsfas, då läkemedlen inte fungerar lika bra.

Men det finns ändå vissa tecken på att kroppens egna dopaminceller kan vara aktiva. Det förekommer något som kallas för "sleep benefit", och det betyder att man upplever att man mår bättre på morgonen. När man vaknar på morgonen så har man en bättre rörlighet, och sedan efter någon timme blir rörligheten sämre igen. Detta antas bero på en upplagring av dopamin under natten när man sover.

Sakkunnig: docent Joakim Tedroff, specialist i neurologi, Neuroenheten utsikten, Stockholm

Innehållsansvarig: Helene Landersten

Vill du veta mer?

Nyhetsbrevet kommer en gång i månaden och innehåller nyheter från vår verksamhet och information om aktuell forskning inom neurologi.

Ja, tack!
 

Relaterade nyheter

2019-10-30

Nytt mikroskop kan leda till framsteg i kampen mot Parkinsons

Genom vanliga mikroskop kan man se saker som är en miljon gånger mindre än en meter. Med det nya kan man se saker som är en miljard gånger mindre än en meter.

Läs mer
2019-10-28

Parkinson-VM i bordtennis gav Sverige tre medaljer

Parkinson-VM i bordtennis har avgjorts i New York. Och Sverige åkte hem med tre medaljer. Maria Wäneskog och Angela Hagman tog brons i damdubbel och Marita Juhlin från Luleå vann brons i dubbel i par med en spelare från USA.

Läs mer
2019-10-25

Forskning om neuropatisk smärtas orsak fick stort Neurofondsbidrag

Neurostödd försking Smärt- och Rehabiliteringscentrum i Linköping får ett av Neurofondens två stora forskningsbidrag 2019 för forskning om långvarig neuropatisk smärta. -Det är en spännande dimension att få forskningsbidrag från en medlemsorganisation som Neuro, där många lever med neuropatisk smärta, säger forskaren

Läs mer
400 000 kr
2019-10-24

Stort bidrag till forskning om neuropatisk smärta

Neurostödd försking Långvarig neuropatisk smärta beror på en ”nervskada” och påverkar många av Neuros medlemmar med diagnoser som ms, stroke, ryggmärgsskada och polyneuropati. Över 48 procent som besvarade enkäten till Neurorapporten[1] har symptomet smärta. Till skillnad från behandlingen av akut smärta, finns idag få

Läs mer
2019-10-14

Kognitiv rehabilitering är livsviktig

På Neurologmottagningen vid Skånes universitetssjukhus i Lund finns det multidiciplinära team för flera neurologiska diagnoser. Något som årets neurorapport efterlyser mer av. Vuko Wahlfrid är neuropsykolog och ingår i Parkisonteamet, tillsammans med sjuksköterska, kurator, arbetsterapeut, sjukgymnast och läkare. –Kognitiv rehabilitering är livsviktig och vi är ett fullständigt neuroteam runt varje patient och anhörig, säger Vuko Wahlfrid.

Läs mer
2019-09-27

Nya metoder för ryggmärgsstimulering hjälper fler med svår nervsmärta

Elektrisk ryggmärgsstimulering (spinal cord stimulation), innebär att man placerar en elektrod i ryggen utanför ryggmärgen. Elektroden kopplas till en pulsgenerator/stimulator placerad under huden som sänder ut lågfrekventa och högfrekventa pulser, som påverkar smärtsignaler och upplevelsen av smärt

Läs mer
2019-09-24

43 minuter podd om inkontinens

Läkarpodden handlar denna vecka om inkontinens. Vem som helst, ung eller gammal, man eller kvinna, kan tillfälligt eller under en längre tid få besvär med inkontinens. Det är ett vanligt problem vid neurologiska sjukdomar och skador. Minst en halv miljon svenskar har problem med inkontinens.

Läs mer
2019-09-11

Tobias Granberg prisas för ny mr-teknik

Tobias Granberg vid Karolinska Institutet tilldelas Merck Grant for Multiple Sclerosis Innovation under Ectrims 2019. Granberg får tillsammans med två andra vinnare dela på prissumman av 1 miljon Euro. Prisceremonin ägde rum den 10 september i Stockholms stadshus i samband med Ectrims2019.

Läs mer
2019-08-16

Träning hjälper - men svårt att orka med

Svår trötthet, även kallad fatigue eller hjärntrötthet, är vanligt hos personer med neurologiska diagnoser, till exempel MS, Parkinson och stroke. Det som hjälper bäst mot tröttheten är oftast fysisk träning. Samtidigt kan tröttheten vara det största hindret för att orka träna. Caroline Feldthusen

Läs mer
2019-07-26

Krav på bättre utbildning för att inte avvisa funktionsnedsatta

Flera intresseorganisationer kräver bättre utbildning för att funktionsnedsatta inte ska avvisas i offentliga miljöer.

Läs mer