Symtom vid parkinson
Huvudsymtomen vid parkinson är förknippade med rörelseförmågan. I tidigt skede uppträder symtomen vanligen ensidigt för att något år efter symtomdebuten omfatta båda kroppshalvorna.
Skakningar är ofta debutsymtomet, men det symtom som ger mest besvär är rörelsefattigdom. Att rörelser blir svåra att sätta igång och allt mindre. I tidiga stadier av sjukdomen yttrar sig detta som dålig rörelseförmåga i armarna, nedsatt skrivförmåga, utslätad mimik och svaghet i rösten.
Varierar under dagen
Man har ofta flera symtom samtidigt och symtomen uppkommer successivt och förvärras gradvis. De varierar mycket från person till person och det är vanligt att besvären är olika svåra under dagen. Under vissa perioder mår man bra, och under andra perioder har man många symtom.
Efter en längre tid kan man få ett särskilt sätt att röra sig på, med en framåtlutad, långsam och hasande gång. Man kan få svårt att resa sig från en stol eller vända sig i sängen. Ofta blir sådant som kräver smidiga rörelser svårt, som till exempel att knäppa knappar eller knyta skosnören.
Det finns tre huvudsakliga symtom som är förknippade med rörelseförmågan:
- skakningar - tremor
- stela muskler - rigiditet
- ofrivilliga rörelser / överrörlighet – dyskinesier
Utöver problem med rörelser finns en rad andra symptom:
- depression och ångest
- sömnstörningar och trötthet
- minnesproblem
- synhallucinationer av för mycket medicin
- domningar eller pirrningar i olika delar av kroppen
- sämre lukt- och smaksinne
- lågt blodtryck
- nedsatt sexuell förmåga
- störd temperaturreglering
- hudförändringar
- viktnedgång
- otydligt tal, svag, hes och viskande röst
- svårighet att svälja, saliv kan rinna ur munnen
Förlopp
Parkinsons sjukdom har ett långsamt förlopp, och det är inte förrän en relativt stor andel av nervcellerna i det drabbade området har dött, som symtomen uppkommer. Man kan alltså ha sjukdomen i flera år utan att veta om det.
Vid parkinson sker processen med nedbrytning av celler mer på ena sidan av hjärnan. Det innebär att symtomen som dyker upp först, de dyker upp i ena kroppshalvan, framför allt i ena armen och benet. Symtomen blir successivt värre och värre om man inte behandlar dem.
Sjukdomen går inte tillbaka eller blir bättre. Den blir långsamt sämre och efter fem till tio år har hälften av patienterna kommit in i en så kallad komplikationsfas, då läkemedlen inte fungerar lika bra.
Men det finns ändå vissa tecken på att kroppens egna dopaminceller kan vara aktiva. Det förekommer något som kallas för "sleep benefit", och det betyder att man upplever att man mår bättre på morgonen. När man vaknar på morgonen så har man en bättre rörlighet, och sedan efter någon timme blir rörligheten sämre igen. Detta antas bero på en upplagring av dopamin under natten när man sover.
Sakkunnig: docent Joakim Tedroff, specialist i neurologi, Neuroenheten utsikten, Stockholm
Innehållsansvarig: Helene Landersten
Ny faktabok om Parkinsons sjukdom för patienter
Boken ”En faktabok om Parkinsons sjukdom” tar på ett lättfattligt sätt upp symtom, sjukdomsutveckling och behandling.
Anders Svenningsson – kan bli Årets Neuroprofil
Anders Svenningsson är adjungerad professor och överläkare vid Danderyds sjukhus. Han är en av finalisterna till att ta hem utmärkelsen Årets Neuroprofil 2023. Du har blivit nominerad till Årets Neuroprofil 2023. Vad tänker du om det?
Mindre risk för parkinson hos allsvenska fotbollsspelare
Risken för Parkinsons sjukdom var lägre och för ALS gick det inte att få tillräckligt säkert resultat. Däremot såg man att män som spelade fotboll i allsvenskan fram till mitten av 1900-talet hade en högre risk för demens än män från den övriga befolkningen. Detta enligt en ny studie av forskare vid Karolinska Institutet. Resultaten har publicerats i tidskriften The Lancet Public Health.
Första stamcellstransplantationen genomförd i ny parkinsonstudie
Nya dopaminproducerande stamceller har nu transplanterats till den första patienten inom ramen för en studie vid Lunds universitet. Transplantationen vid Skånes universitetssjukhus beskrivs som en milstolpe i forskningen kring Parkinsons sjukdom.
Salivprov kan möjliggöra tidig upptäckt av Parkinsons sjukdom
Med hjälp av molekyler från hjärnan som kan mätas i saliv finns möjlighet att upptäcka förändringar som kan leda till Parkinsons sjukdom – långt innan personen får symtom. Forskare vid Luleå tekniska universitet föreslår i en ny vetenskaplig artikel en strategi för hur neurologiska sjukdomar kan diagnostiseras tidigt.
Med Parkinson i Melodifestivalen
Musikern och skådespelaren Uje Brandelius diagnostiserades med Parkinson för sju år sedan. Den 11 februari tävlar han i Melodifestivalen, något han kan göra tack vare effektiv medicin.
Funktionell neurokirurgi möjlig hjälp vid flera neurologiska diagnoser och symtom
Med funktionell neurokirurgi menas kirurgiska ingrepp på nervsystemet som syftar till att lindra besvär och symtom av neurologiska sjukdomar och tillstånd. Sex forskare skriver i Läkartidningen om senaste nytt kring detta.
Åsa Strandberg
Jag diagnostiserades år 2016 med Parkinsons. Vet inte hur länge jag haft den innan diagnosen. Det jag märkte var att när jag dansade, som jag älskar, så hängde inte vänstersidan med.
Göran Lindberg
Jag visste att något var fel. Folk tyckte att jag skulle träna. De sa att jag hade dålig kondis, dålig rygg och allt möjligt. Och jag tränade. Jag tränade tills jag inte kunde träna mer. En dag för fyra år sedan såg jag på tv. Det var en bilförare som gick lite konstigt. Och jag tänkte att jag går på samma vis. Så jag gick till läkaren för att bli undersökt. Då var det Parkinsons.
Rejält bakslag för bortrensning av järn vid parkinson
Att minska järnöverskott i hjärnan kunde inte bromsa förloppet vid tidig Parkinsons sjukdom – i stället blev patienterna sämre. Det visar en randomiserad studie som Neurologi i Sverige refererar till.