Symtom vid parkinson

Huvudsymtomen vid parkinson är förknippade med rörelseförmågan. I tidigt skede uppträder symtomen vanligen ensidigt för att något år efter symtomdebuten omfatta båda kroppshalvorna.

Skakningar är ofta debutsymtomet, men det symtom som ger mest besvär är rörelsefattigdom. Att rörelser blir svåra att sätta igång och allt mindre. I tidiga stadier av sjukdomen yttrar sig detta som dålig rörelseförmåga i armarna, nedsatt skrivförmåga, utslätad mimik och svaghet i rösten.

Varierar under dagen

Man har ofta flera symtom samtidigt och symtomen uppkommer successivt och förvärras gradvis. De varierar mycket från person till person och det är vanligt att besvären är olika svåra under dagen. Under vissa perioder mår man bra, och under andra perioder har man många symtom.

Efter en längre tid kan man få ett särskilt sätt att röra sig på, med en framåtlutad, långsam och hasande gång. Man kan få svårt att resa sig från en stol eller vända sig i sängen. Ofta blir sådant som kräver smidiga rörelser svårt, som till exempel att knäppa knappar eller knyta skosnören.

Det finns tre huvudsakliga symtom som är förknippade med rörelseförmågan:

  • skakningar - tremor
  • stela muskler - rigiditet
  • ofrivilliga rörelser / överrörlighet – dyskinesier

Utöver problem med rörelser finns en rad andra symptom:

  • depression och ångest
  • sömnstörningar och trötthet
  • minnesproblem
  • synhallucinationer av för mycket medicin
  • domningar eller pirrningar i olika delar av kroppen
  • sämre lukt- och smaksinne
  • lågt blodtryck
  • nedsatt sexuell förmåga
  • störd temperaturreglering
  • hudförändringar
  • viktnedgång
  • otydligt tal, svag, hes och viskande röst
  • svårighet att svälja, saliv kan rinna ur munnen

Förlopp

Parkinsons sjukdom har ett långsamt förlopp, och det är inte förrän en relativt stor andel av nervcellerna i det drabbade området har dött, som symtomen uppkommer. Man kan alltså ha sjukdomen i flera år utan att veta om det.

Vid parkinson sker processen med nedbrytning av celler mer på ena sidan av hjärnan. Det innebär att symtomen som dyker upp först, de dyker upp i ena kroppshalvan, framför allt i ena armen och benet. Symtomen blir successivt värre och värre om man inte behandlar dem.

Stöd Neuro

Ditt stöd går till vårt arbete för personer med Parkinsons sjukdom och andra neurologiska diagnoser. Du kan också välja att ge en gåva till forskning.

Sjukdomen går inte tillbaka eller blir bättre. Den blir långsamt sämre och efter fem till tio år har hälften av patienterna kommit in i en så kallad komplikationsfas, då läkemedlen inte fungerar lika bra.

Men det finns ändå vissa tecken på att kroppens egna dopaminceller kan vara aktiva. Det förekommer något som kallas för "sleep benefit", och det betyder att man upplever att man mår bättre på morgonen. När man vaknar på morgonen så har man en bättre rörlighet, och sedan efter någon timme blir rörligheten sämre igen. Detta antas bero på en upplagring av dopamin under natten när man sover.

Sakkunnig: docent Joakim Tedroff, specialist i neurologi, Neuroenheten utsikten, Stockholm

Innehållsansvarig: Helene Landersten

Vill du veta mer?

Nyhetsbrevet kommer en gång i månaden och innehåller nyheter från vår verksamhet och information om aktuell forskning inom neurologi.

Ja, tack!
 

Nyheter om parkinson

2024-01-17

Den första subkutana behandlingspumpen för Parkinsons sjukdom är nu godkänd

Det finns ett stort behov av nya behandlingsformer för personer med Parkinsons sjukdom som har otillräcklig symtomkontroll. Vilket innebär omväxlande ofrivillig stelhet eller överrörlighet, med få stunder med normal rörlighet.

Läs mer
2024-01-15

Akademiska först med transkraniellt ultraljud mot ett flertal hjärnsjukdomar

Som första sjukhus i Sverige har Akademiska införskaffat utrustning för transkraniellt fokuserat ultraljud (tFUS). Med hjälp av utrustningen ska man nu utvärdera den nya metoden för svårbehandlade hjärnsjukdomar inom flera områden såsom psykiatri, neurokirurgi, neurologi och smärta. Detta inom ramen för kliniska studier.

Läs mer
2023-10-03

Ny blodmarkör kan identifiera parkinsonistiska sjukdomar

Är det möjligt att en endaste biomarkör kan påvisa alla typer av sjukdomar som har med dopaminbrist i hjärnan att göra? Ja, det är vad en forskargrupp i Lund är på spåren, rapporterar Neurologi i Sverige.

Läs mer
2023-09-06

Ny generations magnetkamera i klinisk drift på KS

Karolinska Universitetssjukhuset har invigt en ny magnetkamera i Huddinge. Det är det första sjukhuset i världen som har en ny generations magnetkamera i klinisk drift. Magnetkameran har ett magnetfält på 7 Tesla, det starkaste som någonsin använts inom rutinsjukvård.

Läs mer
2023-07-05

Ny metod att behandla tremor som orsakar skakningar

Metoden att med ultraljud behandla tremor som orsakar skakningar finns ännu inte i Sverige. Men Micael Adler från Enviken utanför Falun har som förste svensk behandlats på det finska universitetssjukhuset i Åbo.

Läs mer
2023-05-08

Forskare har upptäckt en möjlig orsak till Parkinsons sjukdom

Forskare vid Helsingfors universitet har visat att vissa stammar av Desulfovibrio-bakterier i de flesta fall är den troliga orsaken till Parkinsons sjukdom.

Läs mer
2023-05-04

Musikterapi kan hjälpa personer med långvarig smärta

I Sörmland erbjuds musikterapi som behandling för personer med långvarig smärta. I ett forskningsprojekt på Mälardalens universitet, MDU, undersöker man nu vad den så kallade FMT-metoden har för effekter på målgruppen.

Läs mer
2023-05-03

Pugh Rogefeldt död

Artisten, låtskrivaren och musikern Torbjörn ”Pugh” Rogefeldt är död. Han hade varit sjuk en tid och gick bort under natten till måndagen, berättar hans sambo Borit Hallin enligt DN.

Läs mer
2023-04-28

Radiointervju med Majgull Axelsson om Parkinson-diagnosen

När hon blir riktigt arg, ja då skriver hon en bok. Den prisbelönta författaren Majgull Axelsson, somnar när hon skriver om kärlek och tar sig hellre an svårare ämnen.

Läs mer
2023-04-06

Försämrad kognition vid covid-19 och parkinson

Hos personer med alla typer av demens försämrar covid-19 den kognitiva funktionen, det visar ny forskning som även kan hjälpa oss förstå sjukdomens effekt på friska hjärnor, enligt en artikel i Dagens PS.

Läs mer