Symtom vid parkinson

Huvudsymtomen vid parkinson är förknippade med rörelseförmågan. I tidigt skede uppträder symtomen vanligen ensidigt för att något år efter symtomdebuten omfatta båda kroppshalvorna.

Skakningar är ofta debutsymtomet, men det symtom som ger mest besvär är rörelsefattigdom. Att rörelser blir svåra att sätta igång och allt mindre. I tidiga stadier av sjukdomen yttrar sig detta som dålig rörelseförmåga i armarna, nedsatt skrivförmåga, utslätad mimik och svaghet i rösten.

Man har ofta flera symtom samtidigt och symptomen uppkommer successivt och förvärras gradvis. De varierar mycket från person till person och det är vanligt att besvären är olika svåra under dagen. Under vissa perioder mår man bra, och under andra perioder har man många symtom.

Efter en längre tid kan man få ett särskilt sätt att röra sig på, med en framåtlutad, långsam och hasande gång. Man kan få svårt att resa sig från en stol eller vända sig i sängen. Ofta blir sådant som kräver smidiga rörelser svårt, som till exempel att knäppa knappar eller knyta skosnören.

Det finns tre huvudsakliga symtom som är förknippade med rörelseförmågan:

  • skakningar - tremor
  • stela muskler - rigiditet
  • hämmade rörelser - hypokinesi

 

Utöver problem med rörelser finns en rad andra symptom:

  • depression och ångest
  • sömnstörningar och trötthet
  • minnesproblem
  • synhallucinationer av för mycket medicin
  • domningar eller pirrningar i olika delar av kroppen
  • sämre lukt- och smaksinne
  • lågt blodtryck
  • nedsatt sexuell förmåga
  • störd temperaturreglering
  • hudförändringar
  • viktnedgång
  • otydligt tal, svag, hes och viskande röst
  • svårighet att svälja, saliv kan rinna ur munnen

 

Förlopp

Parkinsons sjukdom har ett långsamt förlopp, och det är inte förrän en relativt stor andel av nervcellerna i det drabbade området har dött, som symtomen uppkommer. Man kan alltså ha sjukdomen i flera år utan att veta om det.

Vid parkinsons sker processen med nedbrytning av celler mer på ena sidan av hjärnan. Det innebär att symtomen som dyker upp först, de dyker upp i ena kroppshalvan, framför allt i ena armen och benet. Symtomen blir successivt värre och värre om man inte behandlar dem.

Sjukdomen går inte tillbaka eller blir bättre. Den blir långsamt sämre och efter fem till tio år har hälften av patienterna kommit in i en så kallad komplikationsfas, då läkemedlen inte fungerar lika bra.

Men det finns ändå vissa tecken på att kroppens egna dopaminceller kan vara aktiva. Det förekommer något som kallas för "sleep benefit", och det betyder att man upplever att man mår bättre på morgonen. När man vaknar på morgonen så har man en bättre rörlighet, och sedan efter någon timme blir rörligheten sämre igen. Detta antas bero på en upplagring av dopamin under natten när man sover.

Sakkunnig: docent Joakim Tedroff, specialist i neurologi, Neuroenheten utsikten, Stockholm

Innehållsansvarig: Helene Landersten

Vill du veta mer?

Nyhetsbrevet kommer en gång i månaden och innehåller nyheter från vår verksamhet och information om aktuell forskning inom neurologi.

Ja, tack!
 

Relaterade artiklar

2018-11-01

Mindre risk för Parkinson efter blindtarmsoperation

En blindtarmsoperation kan ha oväntade fördelar. En svensk studie visar att människor som har opererat bort blindtarmen har en lägre risk att utveckla Parkinsons sjukdom.

Läs mer
2018-09-14

Neurofonden stödjer sensorutveckling för optimerad Parkinsonbehandling

Att utveckla sensorer för mer precis och objektiv mätning av olika kroppsymtom. Det är Filip Bergquist och hans neuroforskarteams målsättning, för att skapa effektivare och mer individuella behandlingar mot olika symtom vid Parkinsons sjukdom. Därför bidrar Neurofonden med 300.000 kronor.

Läs mer
2018-08-28

300 000 från Neuro till forskare med fokus på att åldras med Parkinson

Ett av Neurofondens stora forskningsbidrag 2018 har delats ut till professor Susanne Iwarssons forskning om boendemiljöer för personer med funktionsnedsättningar, som vid Parkinsons sjukdom. Hennes forskargrupp vid CASE, Lunds universitet, stöds med 300.000 kronor från Neurofonden.

Läs mer
2018-07-01

Neuro om betydelsen av hjärnans signalsubstans-finnare Arvid Carlsson

Prof. Arvid Carlsson har avlidit. Han blev 95 år och fick år 2000 Nobelpriset i medicin för sin banbrytande forskning kring hjärnans signalsubstanser. Mycket betydelsefullt för neuroforskningen. Och Neuros ordförande, som nu ska lyfta neurosjukvården på Almedalsveckan, är tacksam för hans verk.

Läs mer
2018-03-28

Lundaforskare världspionjärer i stamcellsforskning mot Parkinson

Vid Lunds universitet står vaggan för pionjärarbetet i världen när det gäller stamcellsforskning för att hitta behandlingar mot Parkinsons sjukdom. Hör Neuropoddens reportage där professorerna Håkan Widner och Anders Björklund intervjuas om det spännande historiska arbetet vid Lunds universitet.

Läs mer
2017-12-22

Lyssna på Neuropoddreportaget om senaste Lunda-hjärnforskningen

Lunds universitet firar 350 års verksamhet och därför arrangerades en Hjärnvecka med föreläsningar och seminarier om den omfattande forskning kring hjärnan som pågår på universitetet i samarbete med andra globala forskarkluster. Lyssna på Neuropoddens webbradioreportage från veckan.

Läs mer
2017-12-14

Mer än 1000 har testat spelet om Parkinsons

Neurologiska diagnoser som Parkinson, Multipel skleros och ALS kan drabba oss alla, i olika skeden av livet. Hur skulle din vardag påverkas om det drabbade dig? Spelet Vardagskampen ger dig en inblick i livet med Parkinsons sjukdom. Spela det i mobilen eller på din dator och utmana dina vänner att göra samma sak.

Läs mer
2017-12-06

Skriv på för vård och rehabilitering som fungerar – i hela landet!

Neuroförbundet vill att alla i Sverige som har en neurologisk diagnos (som exempelvis ms, als, parkinson, ryggmärgsskada), får tillgång till ett fungerande Neuroteam. Därför har vi en namnisamlingskampanj för vård och rehabilitering som fungerar – i hela landet! Skriv under namninsamlingskampanjen du också, och sprid den vidare till vänner och bekanta: www.hälsokampanj.se

Läs mer
2017-09-12

David slår knock out på parkinsonsymtom

En pikant doft av decenniers träning möter i den legendariska boxningslokalen. Här har många unga fostrat till ett bra liv. Också David Löhr och andra med neurodiagnoser har nu hittat hit för konceptet Rock Steady Boxing, som minskar symtom.

Läs mer
2016-04-11

Leifs ögonstenar vid Gavleåns träd synliggör sällsynta PSP

Parkinsondagen 2016: Leif Westlund har skapat hundratals "ögonstenar" i Gävle för att sprida kunskap om den sällsynta diagnosen PSP, progressiv supranukleär pares. Den innebär parkinsonliknande symtom, men är mer progressiv än den traditionella Parkinsons sjukdom. Poddariointervju!

Läs mer