Symtom vid parkinson

Huvudsymtomen vid parkinson är förknippade med rörelseförmågan. I tidigt skede uppträder symtomen vanligen ensidigt för att något år efter symtomdebuten omfatta båda kroppshalvorna.

Skakningar är ofta debutsymtomet, men det symtom som ger mest besvär är rörelsefattigdom. Att rörelser blir svåra att sätta igång och allt mindre. I tidiga stadier av sjukdomen yttrar sig detta som dålig rörelseförmåga i armarna, nedsatt skrivförmåga, utslätad mimik och svaghet i rösten.

Varierar under dagen

Man har ofta flera symtom samtidigt och symtomen uppkommer successivt och förvärras gradvis. De varierar mycket från person till person och det är vanligt att besvären är olika svåra under dagen. Under vissa perioder mår man bra, och under andra perioder har man många symtom.

Efter en längre tid kan man få ett särskilt sätt att röra sig på, med en framåtlutad, långsam och hasande gång. Man kan få svårt att resa sig från en stol eller vända sig i sängen. Ofta blir sådant som kräver smidiga rörelser svårt, som till exempel att knäppa knappar eller knyta skosnören.

Det finns tre huvudsakliga symtom som är förknippade med rörelseförmågan:

  • skakningar - tremor
  • stela muskler - rigiditet
  • ofrivilliga rörelser / överrörlighet – dyskinesier

Utöver problem med rörelser finns en rad andra symptom:

  • depression och ångest
  • sömnstörningar och trötthet
  • minnesproblem
  • synhallucinationer av för mycket medicin
  • domningar eller pirrningar i olika delar av kroppen
  • sämre lukt- och smaksinne
  • lågt blodtryck
  • nedsatt sexuell förmåga
  • störd temperaturreglering
  • hudförändringar
  • viktnedgång
  • otydligt tal, svag, hes och viskande röst
  • svårighet att svälja, saliv kan rinna ur munnen

Förlopp

Parkinsons sjukdom har ett långsamt förlopp, och det är inte förrän en relativt stor andel av nervcellerna i det drabbade området har dött, som symtomen uppkommer. Man kan alltså ha sjukdomen i flera år utan att veta om det.

Vid parkinsons sker processen med nedbrytning av celler mer på ena sidan av hjärnan. Det innebär att symtomen som dyker upp först, de dyker upp i ena kroppshalvan, framför allt i ena armen och benet. Symtomen blir successivt värre och värre om man inte behandlar dem.

Sjukdomen går inte tillbaka eller blir bättre. Den blir långsamt sämre och efter fem till tio år har hälften av patienterna kommit in i en så kallad komplikationsfas, då läkemedlen inte fungerar lika bra.

Men det finns ändå vissa tecken på att kroppens egna dopaminceller kan vara aktiva. Det förekommer något som kallas för "sleep benefit", och det betyder att man upplever att man mår bättre på morgonen. När man vaknar på morgonen så har man en bättre rörlighet, och sedan efter någon timme blir rörligheten sämre igen. Detta antas bero på en upplagring av dopamin under natten när man sover.

Sakkunnig: docent Joakim Tedroff, specialist i neurologi, Neuroenheten utsikten, Stockholm

Innehållsansvarig: Helene Landersten

Vill du veta mer?

Nyhetsbrevet kommer en gång i månaden och innehåller nyheter från vår verksamhet och information om aktuell forskning inom neurologi.

Ja, tack!
 

Relaterade nyheter

2020-02-14

Hon kan lukta sig till parkinson

Joy Milnes näsa är av det unika slaget. Tack vare sitt förhöjda luktsinne kan den pensionerade sjuksköterskan från Skottland känna doften av Parkinsons innan sjukdomen diagnostiseras.

Läs mer

Anhörigkonferens Växjö 28 april – fri entré

Välkommen till en kväll om anhörigas situation vid neurologiska diagnoser, med fokus på parrelationer.

Läs mer
2020-01-31

Så bidrar Neuro till Parkinsonforskning

Neurostödd försking Parkinson ger karaktäristiska motoriska symptom som långsamma rörelser, muskelstelhet, skakningar och nedsatt balans.

Läs mer
2020-01-24

Protein i jäst ger ledtråd om Parkinson?

När våra celler bygger proteiner kan mycket gå fel. En avhandling vid Umeå universitet har upptäckt att en viss liten molekyl hos jäst påverkar hur DNA-koden läses av när nya proteiner ska tillverkas. Felaktigheter i processen har förknippats med Parkinson och andra neurologiska sjukdomar.

Läs mer

Internationella parkinsondagen 11 april

Internationella parkinsondagen infaller 11 april varje år. Parkinsons sjukdom finns över hela världen i ungefär samma utsträckning, 15 per 10 000 invånare har diagnosen.

Läs mer
Anna-Karin Roos
2020-01-14

Årets handledare i Region Jämtland Härjedalen

Anna-Karin Roos, överläkare på neurologimottagningen vid Östersunds sjukhus har utsetts till Årets handledare av SYLF, Sveriges yngre läkares förening, i Jämtland i samarbete med regionens forsknings-, utbildnings- och utvecklingsavdelning.

Läs mer
TNF alfa
2019-12-23

Immunterapi som framtida behandling även mot parkinson?

Immunterapi har under senare år revolutionerat vården av patienter med vissa autoimmuna sjuk domar, som till exempel MS och reumatoid artrit (RA). Antikroppsbaserad behandling har med framgång även börjat användas mot en rad andra tillstånd, såsom benskörhet och vissa cancerformer. Upptäckten av des

Läs mer
Hedersdoktor
2019-12-19

Hedersdoktor som forskar om Parkinsons och Huntingtons sjukdom

Professor Glenda Halliday har sin hemvist vid University of Sydney i Australien. Glenda Halliday är internationellt ledande inom neuropatologi med inriktning på tillstånd som Parkinsons sjukdom och Huntingtons sjukdom.

Läs mer
2019-12-17

Livet med parkinson blir film

Filmen "Spring Uje, spring" får premiär på Göteborgs filmfestival. Filmen bygger på artisten Uje Brandelius självbiografiska berättelse om livet, kärleken och sin diagnos Parkinsons sjukdom och den är komikern Henrik Schyfferts regidebut.

Läs mer
2019-12-16

Fördröjning av Parkinsondiagnos

Forskare vid Lunds universitet och Uppsala universitet har jämfört cirka 200 000 personer som åkt Vasaloppet mellan åren 1989-2010 med en lika stor grupp ur övriga befolkningen. Resultaten av studierna som letts av forskare från Lunds universitet, har nyligen publicerats i tre vetenskapliga artiklar

Läs mer