Symtom vid parkinson

Huvudsymtomen vid parkinson är förknippade med rörelseförmågan. I tidigt skede uppträder symtomen vanligen ensidigt för att något år efter symtomdebuten omfatta båda kroppshalvorna.

Skakningar är ofta debutsymtomet, men det symtom som ger mest besvär är rörelsefattigdom. Att rörelser blir svåra att sätta igång och allt mindre. I tidiga stadier av sjukdomen yttrar sig detta som dålig rörelseförmåga i armarna, nedsatt skrivförmåga, utslätad mimik och svaghet i rösten.

Man har ofta flera symtom samtidigt och symptomen uppkommer successivt och förvärras gradvis. De varierar mycket från person till person och det är vanligt att besvären är olika svåra under dagen. Under vissa perioder mår man bra, och under andra perioder har man många symtom.

Efter en längre tid kan man få ett särskilt sätt att röra sig på, med en framåtlutad, långsam och hasande gång. Man kan få svårt att resa sig från en stol eller vända sig i sängen. Ofta blir sådant som kräver smidiga rörelser svårt, som till exempel att knäppa knappar eller knyta skosnören.

Det finns tre huvudsakliga symtom som är förknippade med rörelseförmågan:

  • skakningar - tremor
  • stela muskler - rigiditet
  • stela muskler - rigiditet

 

Utöver problem med rörelser finns en rad andra symptom:

  • depression och ångest
  • sömnstörningar och trötthet
  • minnesproblem
  • synhallucinationer av för mycket medicin
  • domningar eller pirrningar i olika delar av kroppen
  • sämre lukt- och smaksinne
  • lågt blodtryck
  • nedsatt sexuell förmåga
  • störd temperaturreglering
  • hudförändringar
  • viktnedgång
  • otydligt tal, svag, hes och viskande röst
  • svårighet att svälja, saliv kan rinna ur munnen

Förlopp

Parkinsons sjukdom har ett långsamt förlopp, och det är inte förrän en relativt stor andel av nervcellerna i det drabbade området har dött, som symtomen uppkommer. Man kan alltså ha sjukdomen i flera år utan att veta om det.

Vid parkinsons sker processen med nedbrytning av celler mer på ena sidan av hjärnan. Det innebär att symtomen som dyker upp först, de dyker upp i ena kroppshalvan, framför allt i ena armen och benet. Symtomen blir successivt värre och värre om man inte behandlar dem.

Sjukdomen går inte tillbaka eller blir bättre. Den blir långsamt sämre och efter fem till tio år har hälften av patienterna kommit in i en så kallad komplikationsfas, då läkemedlen inte fungerar lika bra.

Men det finns ändå vissa tecken på att kroppens egna dopaminceller kan vara aktiva. Det förekommer något som kallas för "sleep benefit", och det betyder att man upplever att man mår bättre på morgonen. När man vaknar på morgonen så har man en bättre rörlighet, och sedan efter någon timme blir rörligheten sämre igen. Detta antas bero på en upplagring av dopamin under natten när man sover.

Sakkunnig: docent Joakim Tedroff, specialist i neurologi, Neuroenheten utsikten, Stockholm

Innehållsansvarig: Helene Landersten

Vill du veta mer?

Nyhetsbrevet kommer en gång i månaden och innehåller nyheter från vår verksamhet och information om aktuell forskning inom neurologi.

Ja, tack!
 

Relaterade artiklar

2019-04-12

Tidigare diagnos av parkinson fokus för ny patientstudie på Akademiska

I en ny studie på Akademiska sjukhuset i Uppsala ska forskare utvärdera nya metoder för att identifiera Parkinsonpatienter mycket tidigare än förut, innan typiska symptom såsom långsamma rörelser, stelhet och skakningar visat sig.

Läs mer
2019-04-01

Miljoner i anslag för bioelektronisk forskning

Magnus Berggren, forskningsledare för Laboratoriet för organisk elektronik vid Linköpings universitet, har fått det Europeiska forskningsrådets Advanced Grant, ett bidrag på cirka 3 miljoner euro (31 miljoner kronor).

Läs mer
2019-04-01

Hudens lukt avslöjar Parkinsons

Med hjälp av en före detta sjuksköterskas känsliga näsa har brittiska forskare identifierat den lukt som patienter med Parkinsons sjukdom utsöndrar. Nu hoppas forskarna på ett test som kan avslöja sjukdomen långt innan den påverkar rörligheten.

Läs mer
Liknar galna kosjukan
2019-03-08

Nyupptäckt sjukdomsmekanism vid ALS

Nyligen har det även påvisats att sjukdomar som Alzheimers och Parkinsons sjukdom har liknande sjukdomsmekanism: Prionliknande spridning av proteinaggregat. Processen är väldigt lik det som händer vid prionsjukdomar som Creutzfeldt-Jakobs sjukdom och "galna kosjukan".

Läs mer
2019-02-17

Årets medicinsvensk enligt tidningen Fokus är Sara Riggare i Neuro

Doktoranden i digital egenvård, debattören och spetspatienten Sara Riggare har av tidningen Fokus korats till ”Årets medicinsvensk”. Sara Riggare är medlem i Neuro och rankas som nummer 26 på Dagens Medicins vårdmaktlista bland de mest inflytelserika i svensk sjukvård. Hör intervjun i Neuropodden!

Läs mer
2019-01-25

Answer als samlar data för forskningen

Kan massvis av data tillsammans med artificiell intelligens hjälpa forskarna i kampen mot als? Det är frågan när forskare från Johns Hopkins University och Massachusetts Institute of Technology (MIT) vill göra all insamlad data tillgängliga för forskare runt om i världen inom några år.

Läs mer
Parkinson

Internationella parkinsondagen 11 april

Internationella parkinsondagen infaller 11 april varje år. Parkinsons sjukdom finns över hela världen i ungefär samma utsträckning, 15 per 10 000 invånare har diagnosen.

Läs mer
2018-12-20

Ny metod för att undersöka dopaminsystemet

Forskare vid Karolinska Institutet har utvecklat en ny metod för att med PET-kamera undersöka dopaminsystemet hos patienter med Parkinsons sjukdom. Metoden, som mäter nivåerna av proteinet dopamintransportören, skulle kunna förbättra diagnostiseringen av Parkinsons sjukdom.

Läs mer
13 medaljer
2018-12-17

Förre förbundskaptenen drabbad av parkinson

När Bengt Johansson tog över som svensk förbundskapten för herrarnas handbollslandslag 1988 blev det starten på en svensk storhetsperiod med framgångar som bara överträffats av Frankrike. Landslaget fick snabbt smeknamnet "Bengan Boys" och tog under Bengt Johanssons ledning 13 medaljer i stora

Läs mer
2018-12-16

Ny musik hjälper parkinsonsjuka att promenera

Specialkomponerad musik med en viss rytm kan göra det lättare för parkinsonsjuka att röra på sig. I Danmark har man låtit personer med Parkinsons sjukdom lyssna på musik när de promenerar.

Läs mer