Symtom vid parkinson
Huvudsymtomen vid parkinson är förknippade med rörelseförmågan. I tidigt skede uppträder symtomen vanligen ensidigt för att något år efter symtomdebuten omfatta båda kroppshalvorna.
Skakningar är ofta debutsymtomet, men det symtom som ger mest besvär är rörelsefattigdom. Att rörelser blir svåra att sätta igång och allt mindre. I tidiga stadier av sjukdomen yttrar sig detta som dålig rörelseförmåga i armarna, nedsatt skrivförmåga, utslätad mimik och svaghet i rösten.
Varierar under dagen
Man har ofta flera symtom samtidigt och symtomen uppkommer successivt och förvärras gradvis. De varierar mycket från person till person och det är vanligt att besvären är olika svåra under dagen. Under vissa perioder mår man bra, och under andra perioder har man många symtom.
Efter en längre tid kan man få ett särskilt sätt att röra sig på, med en framåtlutad, långsam och hasande gång. Man kan få svårt att resa sig från en stol eller vända sig i sängen. Ofta blir sådant som kräver smidiga rörelser svårt, som till exempel att knäppa knappar eller knyta skosnören.
Det finns tre huvudsakliga symtom som är förknippade med rörelseförmågan:
- skakningar - tremor
- stela muskler - rigiditet
- ofrivilliga rörelser / överrörlighet – dyskinesier
Utöver problem med rörelser finns en rad andra symptom:
- depression och ångest
- sömnstörningar och trötthet
- minnesproblem
- synhallucinationer av för mycket medicin
- domningar eller pirrningar i olika delar av kroppen
- sämre lukt- och smaksinne
- lågt blodtryck
- nedsatt sexuell förmåga
- störd temperaturreglering
- hudförändringar
- viktnedgång
- otydligt tal, svag, hes och viskande röst
- svårighet att svälja, saliv kan rinna ur munnen
Förlopp
Parkinsons sjukdom har ett långsamt förlopp, och det är inte förrän en relativt stor andel av nervcellerna i det drabbade området har dött, som symtomen uppkommer. Man kan alltså ha sjukdomen i flera år utan att veta om det.
Vid parkinson sker processen med nedbrytning av celler mer på ena sidan av hjärnan. Det innebär att symtomen som dyker upp först, de dyker upp i ena kroppshalvan, framför allt i ena armen och benet. Symtomen blir successivt värre och värre om man inte behandlar dem.
Sjukdomen går inte tillbaka eller blir bättre. Den blir långsamt sämre och efter fem till tio år har hälften av patienterna kommit in i en så kallad komplikationsfas, då läkemedlen inte fungerar lika bra.
Men det finns ändå vissa tecken på att kroppens egna dopaminceller kan vara aktiva. Det förekommer något som kallas för "sleep benefit", och det betyder att man upplever att man mår bättre på morgonen. När man vaknar på morgonen så har man en bättre rörlighet, och sedan efter någon timme blir rörligheten sämre igen. Detta antas bero på en upplagring av dopamin under natten när man sover.
Sakkunnig: docent Joakim Tedroff, specialist i neurologi, Neuroenheten utsikten, Stockholm
Mitokondriestörning osynlig orsak till hjärntrötthet
Hjärntrötthet är för många ett osynligt och missförstått funktionshinder, där den egentliga orsaken ofta döljer sig på cellnivå. Forskning visar att störningar i mitokondrierna, cellens egna kraftverk, kan rubba energiförsörjningen till hjärnan och ge svåra konsekvenser för både vardagsliv och livskvalitet, skriver doktorn.com.
Generöst anslag från Michael J. Fox Foundation till parkinsonforskning
Professor Andrea Varrone vid Karolinska Institutet tilldelades i slutet av 2025 över 1,4 miljoner USD från Michael J. Fox Foundation för forskning inom Parkinsons sjukdom. Anslaget kommer att användas för att leda en studie som kan föra parkinsonforskningen framåt genom att utvärdera en ny ”tracer” (spårämne) utformad för att avslöja vad som händer i hjärnan när sjukdomen utvecklas.
Kan parkinsonvården bli jämlik?
Att vården och behandlingen av parkinsonpatienter är ojämlik har konstaterats i årtionden. Näst bäst efter att göra vården jämlik, är att stärka patienternas egna kunskap för att åtminstone egenvården ska bli bättre för varje individ. Neurologi i Sverige rapporterar från ett Riksdagsseminarium.
Om gener och miljöns påverkan på Parkinsons sjukdom
Idag är Parkinsons sjukdom den näst vanligaste neurodegenerativa sjukdomen och minst 6.1 miljoner personer runt om i världen lever med sjukdomen. Sjukdomen har rapporterats vara den snabbast växande neurologiska sjukdomen i världen, bland annat på grund av en åldrande befolkning. Troligen har även yttre faktorer såsom miljöfaktorer en påverkan på sjukdomsutveckling och den stigande prevalensen.
Furuhöjdens ambition med rehabilitering som håller
Rehabilitering handlar om att ge verktyg för att komma hem. Ingen ska känna sig utslängd med hjälpmedel och oklara instruktioner. Vår funktion är att skapa trygghet och självständighet, säger Lina Hasselgren, verksamhetschef i en intervju med Neurologi i Sverige.
Vill du delta i studie om blåsrubbning?
Skånes universitetssjukhus söker deltagare till en digital fokusgrupp för att ta del av konsekvenser av neurogen blåsrubbning. Deltagarna behöver ha funktionsnedsättning i urinvägarna som kan vara orsakad av ryggmärgsskada, MS, Parkinsons sjukdom eller annan neurologisk sjukdom.
Lär känna Neuroförbundets ordförande
Eva Helmersson gästar Parkinsonpodden och berättar bland annat om vilka frågor hon brinner lite extra för och om hennes tidigare karriär som standupkomiker!
Lever du med Parkinsons sjukdom och vill bidra till forskning?
En forskare vid Karolinska Institutet söker personer som lever med Parkinsons sjukdom och som är intresserade att bli intervjuade på engelska via telefon eller mejl. Om du föredrar att svara på svenska går det bra att få frågor och svara på svenska via mejl.
Inför hjärntrötthet som ett eget syndrom
Det är dags att vi ser hjärntrötthet som ett självständigt syndrom med behov av specifik utredning och behandling. Skriver Lars Rönnbäck professor emeritus, f d överläkare, neurologi och Birgitta Johansson docent, f d neuropsykolog, i en debattartikel i Läkartidningen.
Utvärdering av vården vid multipel skleros och Parkinsons sjukdom
Socialstyrelsen har i augusti 2025 publicerat en utvärdering av vården vid MS och Parkinsons sjukdom med utgångspunkt från Socialstyrelsens nationella riktlinjer.