Behandling av parkinson

Idag finns inga läkemedel som bromsar utvecklingen av Parkinsons sjukdom. En sådan behandling skulle innebära att man minskar den process som leder till nervcellsdöd. Parkinsons sjukdom går inte att bota, men symtomen kan lindras effektivt med olika läkemedel.

Många av symtomen försvinner helt i början av behandlingen, men med tiden fungerar medicinerna sämre. Symtomen återkommer men går över när den nya medicinen eller dosen börjar verka. Detta kallas dosglapp.

Behandlingsalternativen är många, men de viktigaste behandlingarna är framför allt med de mediciner vi har. Det är vanligt att börja med en låg dos i tablettform, och dosen ökas efter hand. I senare stadier av sjukdomen kan du få läkemedlet i flytande form, en trögflytande gel som förs direkt in i tarmen via en slang genom ett hål i bukväggen med hjälp av en pump.

L-dopa är en aminosyra som är förstadiet till dopamin. Den tas upp i hjärnan, omvandlas till dopamin och utsöndras på de ställen där nervcellsförlusten är allra störst. Därför blir L-dopabehandling det mest effektiva, det mest fysiologiska sättet, att behandla Parkinsons sjukdom.

Sedan finns det andra kemiska ämnen som liknar dopa eller dopamin, så kallade härmare som stimulerar de receptorer som dopaminet påverkar direkt. Det finns också ämnen som hindrar nedbrytningen av dopamin och dopa, så kallade hämmare av olika slag. Sedan finns det en del andra läkemedel som påverkar andra transmittorsystem, som till exempel glutamat.

Deep brain stimulation (DBS)

Denna metod innebär att en elektrod opereras in i hjärnan. Elektroden drivs av en pacemaker som elektroniskt stimulerar hjärnan och dämpar skakningar och stelhet. Området som stimuleras är väldigt litet och patienten är vaken när elektroden opereras in. När skakningarna upphör vet man att man att elektroden ligger placerad rätt. Behandlingen medför ofta att man kan minska medicineringen avsevärt efter operationen.

Behandling mot olika symtom

Man får inte glömma att det inte bara handlar om att behandla rörligheten, utan också se till hela livssituationen, framför allt att uppmärksamma när patienter har till exempel depressions- och ångestsymtom, sömnsvårigheter eller andra olika symptom som kan behöva behandling. Det kan finnas nedsättning av kognitiva funktioner, till exempel glömska och förvirring, som också kan kräva behandling.

Ibland kan en behandling vara väldigt komplicerad, särskilt hos äldre och i senare stadier av sjukdomen. Man kan få komplikationer med lättare hallucinationer, som också kan behöva behandling. Många gånger kan en parkinsonpatient ha flera mediciner samtidigt för att kunna lindra olika symtom. Behandlingen av Parkinsons sjukdom är väldigt individuell.

Tveka inte att berätta om dina symtom för din neurolog eller sjuksköterska för att få hjälp. Är det lång tid till nästa besök kan ringa din neurologmottagning eller logga in på dina vårdkontakter på 1177 och skriv in ditt ärende direkt till din mottagning.

Sakkunnig: docent Joakim Tedroff, specialist i neurologi, Neuroenheten utsikten, Stockholm

Rehabilitering och träning

Rehabilitering vid parkinsons är en process och omfattar både sjukgymnastik, omvårdnad, arbetsterapi, medicin och hjälpmedel. Syftet är att både förebygga, behålla och förbättra såväl fysiska som psykiska funktioner och välbefinnandet.

Olika former av rehabilitering passar olika människor beroende på livssituationen. Med rehabilitering eller sjukgymnastik kan man träna för att till exempel bibehålla en god kroppshållning. Att röra på sig är även bra för att få magen att fungera.

Rehabilitering är också viktig för att lära sig mer om sin diagnos och hur man kan underlätta att leva med en neurologisk diagnos. På vissa platser i landet finns specialiserade neurologiska team som arbetar med parkinsonspatienter och bidrar till att man mår så bra som det bara går.

Riktlinjer

Socialstyrelsen gav ut de första nationella riktlinjerna för multipel skleros Parkinsons sjukdom 2016. I de nationella riktlinjerna ger Socialstyrelsen rekommendationer om vård vid dessa neurologiska diagnoser.

Syftet med riktlinjerna är både att stödja användandet av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder inom detta område och vara ett underlag för öppna och systematiska prioriteringar inom hälso- och sjukvården.

Innehållsansvarig: Helene Landersten

 

Relaterade nyheter

2021-05-12

Först i Norden med uppgraderad teknik för DBS- behandling vid Parkinson

Djup hjärnstimulering (DBS) är en kompletterande behandling vid bland annat Parkinsons sjukdom. Akademiska sjukhuset är först i Norden med en ny DBS-modell som innebär att man med avancerade elektroder kan läsa av signaler från hjärnan samtidigt som patienten får behandling.

Läs mer
2021-05-05

Berätta eller inte berätta

En funktionsnedsättning som inte syns medför ofta ett dilemma. Ska man visa nedsättningen på arbetet och få stöd och hjälpmedel av arbetsgivaren, eller ska man dölja den för att inte betraktas som avvikande? Maria Norstedt har forskat om detta.

Läs mer
2021-05-03

Parkinsonpatienter ges frisk avföring – forskare hoppas på lindrade symtom

Sista veckan i april sprutade läkare i Helsingfors en frisk människas avföring i en person med Parkinsons sjukdom. Om ett år vet man mer om vad behandlingen kan ha för effekt.

Läs mer
2021-04-28

Artificiell intelligens kan höra på rösten om du är sjuk

AI-bolaget Voice Diagnostic lyssnar noga på våra röster. - Vårt långsiktiga mål är att kunna följa och diagnostisera olika typer av sjukdomar med hjälp av röstmonitorering, förklarar vd Louise Wrange.

Läs mer

Tips: Dans för Parkinson - digitalklass på zoom

Dans för Parkinson. Att rörelse är bra för människor med Parkinsons sjukdom, det vet vi. Att dans handlar om rörelse det vet vi också. Dansen ger också rytm, styrka, mjukhet, balans och framför allt GLÄDJE och gemenskap. Anmäl dig via Studiefrämjandet. Anhörig får också gärna delta i kursen.

Läs mer
2021-04-01

Forskar om astrocyternas roll vid Parkinson

Parkinsons sjukdom utvecklas i takt med att hjärnans nervceller bryts ner. Nedbrytningen orsakas av skadliga ansamlingar av proteinet alfa-synuklein. Nu har forskare vid Lunds universitet i samarbete med europeiska kollegor fått en ökad förståelse för hur dessa ansamlingar, proteinaggregat, uppstår.

Läs mer

Behandlingsprogram för tal och kommunikation vid Parkinsons sjukdom

Lunchseminarium med Hanna Steurer. Hanna Steurer är doktorand vid Enheten för logopedi, KI, samt logoped på Stockholms Sjukhem där hon arbetar med rehabilitering av tal, röst, kommunikation och sväljförmåga efter stroke, annan förvärvad hjärnskada eller neurologisk sjukdom. Den 4 juni klockan 12.15.

Läs mer
2021-03-22

Aktivering av gamla virus skulle kunna orsaka inflammation senare i livet

Omkring tio procent av den mänskliga arvsmassan består av DNA-sekvenser som härrör från virus som smittat våra förfäder under miljontals år av vår evolution. Under normala förhållanden inaktiveras (oskadliggörs) dessa gamla beståndsdelar från virus (så kallade ERV) – genom en process som kallas epigenetisk kontroll.

Läs mer
Parkinsons och depression
2021-03-15

Prisad för sin parkinsonforskning

Per Svenningsson vid Karolinska institutet får Arvid Carlsson-fondens stora pris för framstående forskning i Arvid Carlssons anda.

Läs mer
2021-03-03

”Neuroregister är en grund för vårdutveckling och forskning”

Av de 22 000 patienterna med den neurologiska diagnosen multipel skleros, MS, i Sverige, ingår hela 18 000 med data i det unika svenska MS-registret. – Våra data innehåller hög kvalitet och det gör att vår MS-forskning kan göras riktigt bra, säger professor Jan Hillert. Han är en av de som skapade MS-registret och är sedan över 20 år ansvarig registerhållare för både det svenska MS-registret och samlingsregistret Svenska Neuroregister.

Läs mer