Behandling av parkinson

Idag finns inga läkemedel som bromsar utvecklingen av Parkinsons sjukdom. En sådan behandling skulle innebära att man minskar den process som leder till nervcellsdöd. Parkinsons sjukdom går inte att bota, men symtomen kan lindras effektivt med olika läkemedel.

Många av symtomen försvinner helt i början av behandlingen, men med tiden fungerar medicinerna sämre. Symtomen återkommer men går över när den nya medicinen eller dosen börjar verka. Detta kallas dosglapp.

Behandlingsalternativen är många, men de viktigaste behandlingarna är framför allt med de mediciner vi har. Det är vanligt att börja med en låg dos i tablettform, och dosen ökas efter hand. I senare stadier av sjukdomen kan du få läkemedlet i flytande form, en trögflytande gel som förs direkt in i tarmen via en slang genom ett hål i bukväggen med hjälp av en pump.

L-dopa är en aminosyra som är förstadiet till dopamin. Den tas upp i hjärnan, omvandlas till dopamin och utsöndras på de ställen där nervcellsförlusten är allra störst. Därför blir L-dopabehandling det mest effektiva, det mest fysiologiska sättet, att behandla Parkinsons sjukdom.

Sedan finns det andra kemiska ämnen som liknar dopa eller dopamin, så kallade härmare som stimulerar de receptorer som dopaminet påverkar direkt. Det finns också ämnen som hindrar nedbrytningen av dopamin och dopa, så kallade hämmare av olika slag. Sedan finns det en del andra läkemedel som påverkar andra transmittorsystem, som till exempel glutamat.

Deep brain stimulation (DBS)

Denna metod innebär att en elektrod opereras in i hjärnan. Elektroden drivs av en pacemaker som elektroniskt stimulerar hjärnan och dämpar skakningar och stelhet. Området som stimuleras är väldigt litet och patienten är vaken när elektroden opereras in. När skakningarna upphör vet man att man att elektroden ligger placerad rätt. Behandlingen medför ofta att man kan minska medicineringen avsevärt efter operationen.

Behandling mot olika symtom

Man får inte glömma att det inte bara handlar om att behandla rörligheten, utan också se till hela livssituationen, framför allt att uppmärksamma när patienter har till exempel depressions- och ångestsymtom, sömnsvårigheter eller andra olika symptom som kan behöva behandling. Det kan finnas nedsättning av kognitiva funktioner, till exempel glömska och förvirring, som också kan kräva behandling.

Ibland kan en behandling vara väldigt komplicerad, särskilt hos äldre och i senare stadier av sjukdomen. Man kan få komplikationer med lättare hallucinationer, som också kan behöva behandling. Många gånger kan en parkinsonpatient ha flera mediciner samtidigt för att kunna lindra olika symtom. Behandlingen av Parkinsons sjukdom är väldigt individuell.

Tveka inte att berätta om dina symtom för din neurolog eller sjuksköterska för att få hjälp. Är det lång tid till nästa besök kan ringa din neurologmottagning eller logga in på dina vårdkontakter på 1177 och skriv in ditt ärende direkt till din mottagning.

Sakkunnig: docent Joakim Tedroff, specialist i neurologi, Neuroenheten utsikten, Stockholm

Rehabilitering och träning

Rehabilitering vid parkinsons är en process och omfattar både sjukgymnastik, omvårdnad, arbetsterapi, medicin och hjälpmedel. Syftet är att både förebygga, behålla och förbättra såväl fysiska som psykiska funktioner och välbefinnandet.

Olika former av rehabilitering passar olika människor beroende på livssituationen. Med rehabilitering eller sjukgymnastik kan man träna för att till exempel bibehålla en god kroppshållning. Att röra på sig är även bra för att få magen att fungera.

Rehabilitering är också viktig för att lära sig mer om sin diagnos och hur man kan underlätta att leva med en neurologisk diagnos. På vissa platser i landet finns specialiserade neurologiska team som arbetar med parkinsonspatienter och bidrar till att man mår så bra som det bara går.

Riktlinjer

Socialstyrelsen gav ut de första nationella riktlinjerna för multipel skleros Parkinsons sjukdom 2016. I de nationella riktlinjerna ger Socialstyrelsen rekommendationer om vård vid dessa neurologiska diagnoser.

Syftet med riktlinjerna är både att stödja användandet av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder inom detta område och vara ett underlag för öppna och systematiska prioriteringar inom hälso- och sjukvården.

Innehållsansvarig: Helene Landersten

 

Relaterade nyheter

2020-12-03

Nu finns särskilda neuroteam på Gävleborgs alla tre sjukhus

Region Gävleborg har under de senaste åren utvecklat särskilda neuroteam som nu finns på länets alla tre sjukhus. Patienter med de neurologiska diagnoserna Parkinson, MS och ALS får upp till elva olika specialister runt sig – uppemot 500 drabbade får hjälp av teamen varje år.

Läs mer
2020-11-18

Nanopartiklar kommer lastade med läkemedel till hjärnan

En ny metod som långsamt frisätter läkemedel lokalt i hjärnan har tagits fram av forskare vid Lunds universitet. Läkemedlet kapslas in i nanopartiklar och levereras till hjärnvävnaden via flexibla elektroder.

Läs mer
2020-11-12

Monica - i videointervju om livet som anhörig

Intervju med Monica Vikingsson som delar med sig utifrån ett anhörigperspektiv till de som är närstående till personer med hjärntrötthet, eller drabbats av stroke eller Parkinsons.

Läs mer
2020-11-11

Laga hjärnan med friska gener

Genterapi innebär att man behandlar en sjukdom genom att lägga till eller förändra gener i vissa, eller alla, av kroppens celler. Kan det vara ett sätt att behandla hjärnans sjukdomar?

Läs mer
2020-11-06

Förtvivlan styr medicinska resor

Varför tar svårt sjuka människor beslutet att försätta sig själva i konkurs för att genomgå stamcellsbehandlingar som ännu inte har vetenskapligt stöd? Etnologen Susanne Lundin har rest världen över för att förstå hur denna kriminella handel med folks desperation uppstår.

Läs mer
2020-10-30

Webbföreläsning om Parkinsons sjukdom

I början av september ordnade tidskriften Vetenskap & hälsa och Svenska Parkinsonakademien en hel eftermiddag med föreläsningar om Parkinsons sjukdom. Nu går det att se webbinarierna i efterhand.

Läs mer
2020-10-26

Parkinsons sjukdom är två olika sjukdomar

Forskare från Århus universitet i Danmark har enligt tidskriften Illustrerad Vetenskap bevisat att det finns två varianter av Parkinsons sjukdom med två olika förlopp. Det ena börjar i hjärnan, det andra i tarmarna.

Läs mer
2020-10-01

Reflektioner över coronapandemins betydelse och interaktioner vid Parkinsons sjukdom

Det nya coronaviruset påverkar oss alla i våra vardagliga liv. Inte minst påtagligt är detta för äldre och/eller personer med kroniska sjukdomar. I denna artikel sammanfattar Örjan Skogar kunskapsläget just nu, med fokus på covid-19 och Parkinsons sjukdom.

Läs mer
2020-09-29

Tillverkar molekyler som fastnar på felveckade proteiner

Dan Adolfsson har tillverkat syntetiska molekyler som binder till så kallade amyloida plack, vilka finns i hjärnan hos patienter med Parkinsons och Alzheimers sjukdom. Detta kan störa de processer som leder till att vissa hjärnceller dör. Dan Adolfsson försvarade resultaten i sin avhandling fredag den 18 september vid Umeå universitet.

Läs mer
2020-09-29

Hudprov ger ledtrådar om parkinson

En färsk finsk studie visar att ett proteinkinas kallat LRRK2 är överaktivt i hudprov tagna från patienter med Parkinsons sjukdom. Detta nya fynd kan hjälpa i utvecklingen av nya behandlingar och snabba upp diagnos av Parkinsons sjukdom.

Läs mer