Behandling av parkinson

Idag finns inga läkemedel som bromsar utvecklingen av Parkinsons sjukdom. En sådan behandling skulle innebära att man minskar den process som leder till nervcellsdöd. Parkinsons sjukdom går inte att bota, men symtomen kan lindras effektivt med olika läkemedel.

Många av symtomen försvinner helt i början av behandlingen, men med tiden fungerar medicinerna sämre. Symtomen återkommer men går över när den nya medicinen eller dosen börjar verka. Detta kallas dosglapp.

Behandlingsalternativen är många, men de viktigaste behandlingarna är framför allt med de mediciner vi har. Det är vanligt att börja med en låg dos i tablettform, och dosen ökas efter hand. I senare stadier av sjukdomen kan du få läkemedlet i flytande form, en trögflytande gel som förs direkt in i tarmen via en slang genom ett hål i bukväggen med hjälp av en pump.

L-dopa är en aminosyra som är förstadiet till dopamin. Den tas upp i hjärnan, omvandlas till dopamin och utsöndras på de ställen där nervcellsförlusten är allra störst. Därför blir L-dopabehandling det mest effektiva, det mest fysiologiska sättet, att behandla Parkinsons sjukdom.

Sedan finns det andra kemiska ämnen som liknar dopa eller dopamin, så kallade härmare som stimulerar de receptorer som dopaminet påverkar direkt. Det finns också ämnen som hindrar nedbrytningen av dopamin och dopa, så kallade hämmare av olika slag. Sedan finns det en del andra läkemedel som påverkar andra transmittorsystem, som till exempel glutamat.

Deep brain stimulation (DBS)

Denna metod innebär att en elektrod opereras in i hjärnan. Elektroden drivs av en pacemaker som elektroniskt stimulerar hjärnan och dämpar skakningar och stelhet. Området som stimuleras är väldigt litet och patienten är vaken när elektroden opereras in. När skakningarna upphör vet man att man att elektroden ligger placerad rätt. Behandlingen medför ofta att man kan minska medicineringen avsevärt efter operationen.

Behandling mot olika symtom

Man får inte glömma att det inte bara handlar om att behandla rörligheten, utan också se till hela livssituationen, framför allt att uppmärksamma när patienter har till exempel depressions- och ångestsymtom, sömnsvårigheter eller andra olika symptom som kan behöva behandling. Det kan finnas nedsättning av kognitiva funktioner, till exempel glömska och förvirring, som också kan kräva behandling.

Ibland kan en behandling vara väldigt komplicerad, särskilt hos äldre och i senare stadier av sjukdomen. Man kan få komplikationer med lättare hallucinationer, som också kan behöva behandling. Många gånger kan en parkinsonpatient ha flera mediciner samtidigt för att kunna lindra olika symtom. Behandlingen av Parkinsons sjukdom är väldigt individuell.

Tveka inte att berätta om dina symtom för din neurolog eller sjuksköterska för att få hjälp. Är det lång tid till nästa besök kan ringa din neurologmottagning eller logga in på dina vårdkontakter på 1177 och skriv in ditt ärende direkt till din mottagning.

Sakkunnig: docent Joakim Tedroff, specialist i neurologi, Neuroenheten utsikten, Stockholm

Rehabilitering och träning

Rehabilitering vid parkinsons är en process och omfattar både sjukgymnastik, omvårdnad, arbetsterapi, medicin och hjälpmedel. Syftet är att både förebygga, behålla och förbättra såväl fysiska som psykiska funktioner och välbefinnandet.

Olika former av rehabilitering passar olika människor beroende på livssituationen. Med rehabilitering eller sjukgymnastik kan man träna för att till exempel bibehålla en god kroppshållning. Att röra på sig är även bra för att få magen att fungera.

Rehabilitering är också viktig för att lära sig mer om sin diagnos och hur man kan underlätta att leva med en neurologisk diagnos. På vissa platser i landet finns specialiserade neurologiska team som arbetar med parkinsonspatienter och bidrar till att man mår så bra som det bara går.

Riktlinjer

Socialstyrelsen gav ut de första nationella riktlinjerna för multipel skleros Parkinsons sjukdom 2016. I de nationella riktlinjerna ger Socialstyrelsen rekommendationer om vård vid dessa neurologiska diagnoser.

Syftet med riktlinjerna är både att stödja användandet av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder inom detta område och vara ett underlag för öppna och systematiska prioriteringar inom hälso- och sjukvården.

Innehållsansvarig: Helene Landersten

 

Nyheter om parkinson

2022-01-17

Rollatorer vanligaste hjälpmedlet i Sverige

Socialstyrelsen har för första gången samlat statistik över förskrivna hjälpmedel. Kartläggningen visar att det är fler kvinnor än män som får hjälpmedel förskrivna. Och vanligaste hjälpmedlet är rollatorn.

Läs mer
2022-01-03

Adhd hos vuxna kopplat till en rad sjukdomar, bland annat epilepsi och parkinson

Adhd (attention deficit hyperactivity disorder), är en vanlig neuropsykiatrisk diagnos som kännetecknas av ouppmärksamhet, impulsivitet och hyperaktivitet. En vanlig behandling för adhd är centralstimulerande läkemedel (metylfenidat, dexamfetamin eller lisdexamfetamin). Tidigare studier har funnit att vuxna med adhd löper ökad risk för ett antal fysiska åkommor, men endast ett fåtal av dessa samband har studerats noggrant. Dessutom saknas till stor del detaljerade behandlingsriktlinjer för vuxna som har adhd samtidigt med en fysisk sjukdom.

Läs mer
2021-12-16

Har utvecklat system för att upptäcka vattenskalle hos vuxna

Dålig balans, nedsatt kognitiv förmåga och inkontinens. Tecken på Alzheimers? Eller Parkinsons? Det kan det vara. Men det kan också vara normaltryckshydrocefalus, det vill säga vattenskalle hos vuxna.

Läs mer
2021-12-09

MS-experter efterlyser riktlinjer om "off label"-läkemedel

Det var 2016 som de första nationella riktlinjerna för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons sjukdom kom. Eftersom det har hänt en hel del när det gäller läkemedel och behandlingsstrategier på framför allt MS-sidan sedan dess, så är det nu dags för en översyn. Tanken är att en uppdaterad version av riktlinjerna ska publiceras i april nästa år.

Läs mer
2021-11-26

Cecilia Qwinth skriver om att leva med parkinson – och ger 5 boktips

Cecilia Qwinth var drygt femtio när hon fick veta att hon hade den kroniska sjukdomen Parkinson. Hon startade bloggen Mitt liv med Parkinson som ledde fram till boken Parkinson Power: Tio kvinnor berättar. – De flesta tänker på en äldre man med rullator, som skakar och går lätt framåtböjd med korta hasande steg. Så är det inte. Parkinson är en sjukdom som varken gör skillnad på ålder eller kön. Den smyger sig på och visar sig på en mängd olika sätt. Att vara kvinna mitt i karriären och drabbas av Parkinson är inte ovanligt, säger Cecilia Qwinth till sajten boktugg.

Läs mer
2021-11-23

Rehab efter stroke med digital teknik och smarta glasögon

Den som drabbas av stroke har ofta en lång och mödosam väg tillbaka. Då det är hjärnan som är skadad är det den som behöver tränas och läkas, vilket neurologen Helena Fordell i Umeå har forskat på i tjugo år och utvecklat nya metoder och hjälpmedel för, genom bolaget Brain Stimulation. Nu kan Brain Stimulation äntligen göra en bred lansering av sin innovativa teknik till sjukhus i Sverige och världen.

Läs mer
2021-11-18

Vad kan huden berätta om Parkinsons sjukdom?

Neurostödd försking Fintrådsneuropati vid Parkinsons sjukdom och atypisk parkinsonism - är huden en möjlig ingång till ökad förståelse av bakomliggande sjukdomsprocesser? Det är frågan som forskaren Mattias Andréasson, doktorand och specialistläkare i neurologi, ställer sig i sitt projekt – som har beviljats stöd från Neuro.

Läs mer
2021-11-17

Snabbare och bättre behandling mot Parkinsons sjukdom med nytt verktyg

Många av Sveriges 20 000 parkinsonpatienter får inte den behandling de behöver och många av de svårast sjuka får felaktig terapi. Med nya verktyget Manage PD och studien PD Pal hoppas Per Odin, professor vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus, kunna förbättra omhändertagandet av parkinsonpatienter.

Läs mer
2021-11-16

Fingervänlig mat kan underlätta för personer med motoriska svårigheter

Att skippa besticken och i stället äta med fingrarna – det skulle underlätta måltiden för många människor med motoriska svårigheter. Snart avslutas ett forskningsprojekt där fördelarna och möjligheterna med fingermat lyfts fram, och där en ny receptbok just sett dagens ljus.

Läs mer
2021-11-11

Poddtips: Vad vet du om Parkinsons sjukdom?

Visste du att Parkinsons sjukdom kan påverka luktsinnet, rösten och ansiktsmimiken? Förutom mer kända rörelsesymtom som stelhet och skakningar kan patienterna även drabbas av trötthet, oro och depression. Professor Per Svenningsson berättar i den här podden om orsaker, behandlingar och om forskningsläget i stort.

Läs mer

Vi använder cookies för att ge dig en optimal användarupplevelse. Genom att fortsätta använda vår webbplats accepterar du att cookies används. Läs mer i vår integritetspolicy: neuro.se/integritet