Behandling av parkinson

Idag finns inga läkemedel som bromsar utvecklingen av Parkinsons sjukdom. En sådan behandling skulle innebära att man minskar den process som leder till nervcellsdöd. Parkinsons sjukdom går inte att bota, men symtomen kan lindras effektivt med olika läkemedel.

Många av symtomen försvinner helt i början av behandlingen, men med tiden fungerar medicinerna sämre. Symtomen återkommer men går över när den nya medicinen eller dosen börjar verka. Detta kallas dosglapp.

Behandlingsalternativen är många, men de viktigaste behandlingarna är framför allt med de mediciner vi har. Det är vanligt att börja med en låg dos i tablettform, och dosen ökas efter hand. I senare stadier av sjukdomen kan du få läkemedlet i flytande form, en trögflytande gel som förs direkt in i tarmen via en slang genom ett hål i bukväggen med hjälp av en pump.

L-dopa är en aminosyra som är förstadiet till dopamin. Den tas upp i hjärnan, omvandlas till dopamin och utsöndras på de ställen där nervcellsförlusten är allra störst. Därför blir L-dopabehandling det mest effektiva, det mest fysiologiska sättet, att behandla Parkinsons sjukdom.

Sedan finns det andra kemiska ämnen som liknar dopa eller dopamin, så kallade härmare som stimulerar de receptorer som dopaminet påverkar direkt. Det finns också ämnen som hindrar nedbrytningen av dopamin och dopa, så kallade hämmare av olika slag. Sedan finns det en del andra läkemedel som påverkar andra transmittorsystem, som till exempel glutamat.

Deep brain stimulation (DBS)

Denna metod innebär att en elektrod opereras in i hjärnan. Elektroden drivs av en pacemaker som elektroniskt stimulerar hjärnan och dämpar skakningar och stelhet. Området som stimuleras är väldigt litet och patienten är vaken när elektroden opereras in. När skakningarna upphör vet man att man att elektroden ligger placerad rätt. Behandlingen medför ofta att man kan minska medicineringen avsevärt efter operationen.

Behandling mot olika symtom

Man får inte glömma att det inte bara handlar om att behandla rörligheten, utan också se till hela livssituationen, framför allt att uppmärksamma när patienter har till exempel depressions- och ångestsymtom, sömnsvårigheter eller andra olika symptom som kan behöva behandling. Det kan finnas nedsättning av kognitiva funktioner, till exempel glömska och förvirring, som också kan kräva behandling.

Ibland kan en behandling vara väldigt komplicerad, särskilt hos äldre och i senare stadier av sjukdomen. Man kan få komplikationer med lättare hallucinationer, som också kan behöva behandling. Många gånger kan en parkinsonpatient ha flera mediciner samtidigt för att kunna lindra olika symtom. Behandlingen av Parkinsons sjukdom är väldigt individuell.

Tveka inte att berätta om dina symtom för din neurolog eller sjuksköterska för att få hjälp. Är det lång tid till nästa besök kan ringa din neurologmottagning eller logga in på dina vårdkontakter på 1177 och skriv in ditt ärende direkt till din mottagning.

Sakkunnig: docent Joakim Tedroff, specialist i neurologi, Neuroenheten utsikten, Stockholm

Rehabilitering och träning

Rehabilitering vid parkinsons är en process och omfattar både sjukgymnastik, omvårdnad, arbetsterapi, medicin och hjälpmedel. Syftet är att både förebygga, behålla och förbättra såväl fysiska som psykiska funktioner och välbefinnandet.

Olika former av rehabilitering passar olika människor beroende på livssituationen. Med rehabilitering eller sjukgymnastik kan man träna för att till exempel bibehålla en god kroppshållning. Att röra på sig är även bra för att få magen att fungera.

Rehabilitering är också viktig för att lära sig mer om sin diagnos och hur man kan underlätta att leva med en neurologisk diagnos. På vissa platser i landet finns specialiserade neurologiska team som arbetar med parkinsonspatienter och bidrar till att man mår så bra som det bara går.

Riktlinjer

Socialstyrelsen gav ut de första nationella riktlinjerna för multipel skleros Parkinsons sjukdom 2016. I de nationella riktlinjerna ger Socialstyrelsen rekommendationer om vård vid dessa neurologiska diagnoser.

Syftet med riktlinjerna är både att stödja användandet av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder inom detta område och vara ett underlag för öppna och systematiska prioriteringar inom hälso- och sjukvården.

 

Relaterade nyheter

2019-04-26

Förlorat tal kan i framtiden återskapas med dator kopplad till hjärnan

Det som länge varit Science fiction - kanske i framtiden blir verklighet. En dator direkt kopplad till hjärnans signaler.

Läs mer
2019-04-12

Tidigare diagnos av parkinson fokus för ny patientstudie på Akademiska

I en ny studie på Akademiska sjukhuset i Uppsala ska forskare utvärdera nya metoder för att identifiera Parkinsonpatienter mycket tidigare än förut, innan typiska symptom såsom långsamma rörelser, stelhet och skakningar visat sig.

Läs mer
2019-04-01

Miljoner i anslag för bioelektronisk forskning

Magnus Berggren, forskningsledare för Laboratoriet för organisk elektronik vid Linköpings universitet, har fått det Europeiska forskningsrådets Advanced Grant, ett bidrag på cirka 3 miljoner euro (31 miljoner kronor).

Läs mer
2019-04-01

Hudens lukt avslöjar Parkinsons

Med hjälp av en före detta sjuksköterskas känsliga näsa har brittiska forskare identifierat den lukt som patienter med Parkinsons sjukdom utsöndrar. Nu hoppas forskarna på ett test som kan avslöja sjukdomen långt innan den påverkar rörligheten.

Läs mer
Liknar galna kosjukan
2019-03-08

Nyupptäckt sjukdomsmekanism vid ALS

Nyligen har det även påvisats att sjukdomar som Alzheimers och Parkinsons sjukdom har liknande sjukdomsmekanism: Prionliknande spridning av proteinaggregat. Processen är väldigt lik det som händer vid prionsjukdomar som Creutzfeldt-Jakobs sjukdom och "galna kosjukan".

Läs mer
2019-02-17

Årets medicinsvensk enligt tidningen Fokus är Sara Riggare i Neuro

Doktoranden i digital egenvård, debattören och spetspatienten Sara Riggare har av tidningen Fokus korats till ”Årets medicinsvensk”. Sara Riggare är medlem i Neuro och rankas som nummer 26 på Dagens Medicins vårdmaktlista bland de mest inflytelserika i svensk sjukvård. Hör intervjun i Neuropodden!

Läs mer
2019-01-25

Answer als samlar data för forskningen

Kan massvis av data tillsammans med artificiell intelligens hjälpa forskarna i kampen mot als? Det är frågan när forskare från Johns Hopkins University och Massachusetts Institute of Technology (MIT) vill göra all insamlad data tillgängliga för forskare runt om i världen inom några år.

Läs mer
Parkinson

Internationella parkinsondagen 11 april

Internationella parkinsondagen infaller 11 april varje år. Parkinsons sjukdom finns över hela världen i ungefär samma utsträckning, 15 per 10 000 invånare har diagnosen.

Läs mer
2018-12-20

Ny metod för att undersöka dopaminsystemet

Forskare vid Karolinska Institutet har utvecklat en ny metod för att med PET-kamera undersöka dopaminsystemet hos patienter med Parkinsons sjukdom. Metoden, som mäter nivåerna av proteinet dopamintransportören, skulle kunna förbättra diagnostiseringen av Parkinsons sjukdom.

Läs mer
13 medaljer
2018-12-17

Förre förbundskaptenen drabbad av parkinson

När Bengt Johansson tog över som svensk förbundskapten för herrarnas handbollslandslag 1988 blev det starten på en svensk storhetsperiod med framgångar som bara överträffats av Frankrike. Landslaget fick snabbt smeknamnet "Bengan Boys" och tog under Bengt Johanssons ledning 13 medaljer i stora

Läs mer