Symtom vid parkinson

Huvudsymtomen vid parkinson är förknippade med rörelseförmågan. I tidigt skede uppträder symtomen vanligen ensidigt för att något år efter symtomdebuten omfatta båda kroppshalvorna.

Skakningar är ofta debutsymtomet, men det symtom som ger mest besvär är rörelsefattigdom. Att rörelser blir svåra att sätta igång och allt mindre. I tidiga stadier av sjukdomen yttrar sig detta som dålig rörelseförmåga i armarna, nedsatt skrivförmåga, utslätad mimik och svaghet i rösten.

Varierar under dagen

Man har ofta flera symtom samtidigt och symtomen uppkommer successivt och förvärras gradvis. De varierar mycket från person till person och det är vanligt att besvären är olika svåra under dagen. Under vissa perioder mår man bra, och under andra perioder har man många symtom.

Efter en längre tid kan man få ett särskilt sätt att röra sig på, med en framåtlutad, långsam och hasande gång. Man kan få svårt att resa sig från en stol eller vända sig i sängen. Ofta blir sådant som kräver smidiga rörelser svårt, som till exempel att knäppa knappar eller knyta skosnören.

Det finns tre huvudsakliga symtom som är förknippade med rörelseförmågan:

  • skakningar - tremor
  • stela muskler - rigiditet
  • ofrivilliga rörelser / överrörlighet – dyskinesier

Utöver problem med rörelser finns en rad andra symptom:

  • depression och ångest
  • sömnstörningar och trötthet
  • minnesproblem
  • synhallucinationer av för mycket medicin
  • domningar eller pirrningar i olika delar av kroppen
  • sämre lukt- och smaksinne
  • lågt blodtryck
  • nedsatt sexuell förmåga
  • störd temperaturreglering
  • hudförändringar
  • viktnedgång
  • otydligt tal, svag, hes och viskande röst
  • svårighet att svälja, saliv kan rinna ur munnen

Förlopp

Parkinsons sjukdom har ett långsamt förlopp, och det är inte förrän en relativt stor andel av nervcellerna i det drabbade området har dött, som symtomen uppkommer. Man kan alltså ha sjukdomen i flera år utan att veta om det.

Vid parkinsons sker processen med nedbrytning av celler mer på ena sidan av hjärnan. Det innebär att symtomen som dyker upp först, de dyker upp i ena kroppshalvan, framför allt i ena armen och benet. Symtomen blir successivt värre och värre om man inte behandlar dem.

Stöd Neuro

Ditt stöd går till vårt arbete för personer med Parkinsons sjukdom och andra neurologiska diagnoser. Du kan också välja att ge en gåva till forskning.

Sjukdomen går inte tillbaka eller blir bättre. Den blir långsamt sämre och efter fem till tio år har hälften av patienterna kommit in i en så kallad komplikationsfas, då läkemedlen inte fungerar lika bra.

Men det finns ändå vissa tecken på att kroppens egna dopaminceller kan vara aktiva. Det förekommer något som kallas för "sleep benefit", och det betyder att man upplever att man mår bättre på morgonen. När man vaknar på morgonen så har man en bättre rörlighet, och sedan efter någon timme blir rörligheten sämre igen. Detta antas bero på en upplagring av dopamin under natten när man sover.

Sakkunnig: docent Joakim Tedroff, specialist i neurologi, Neuroenheten utsikten, Stockholm

Innehållsansvarig: Helene Landersten

Vill du veta mer?

Nyhetsbrevet kommer en gång i månaden och innehåller nyheter från vår verksamhet och information om aktuell forskning inom neurologi.

Ja, tack!
 

Nyheter om parkinson

2021-11-09

Skräddarsydd rollator med ny teknik vid parkinson

Vi fick in ett tips om en specialdesignad rollator, speciellt för personer med parkinson (som styrs med en smartphone). Rollatorn skickar rytmiska signaler i form av ljus, ljud eller vibration.

Läs mer
2021-11-08

Appen som diagnostiserar Parkinsons sjukdom

Appar i mobiltelefonen kan ge viktiga data om ditt hälsotillstånd och samtidigt bespara dig flera sjukhusbesök.

Läs mer
2021-10-18

Anders med parkinson spelar fotboll med fötterna på jorden

Gåfotbollen är importerad från England där den samlat på sig många aktiva spelare. Matcher spelas i regel på fem-mannaplan med sju spelare i varje lag. Likt namnet skvallrar får man inte springa, men heller inte tacklas, nicka eller slå för höga bollar.

Läs mer
2021-10-12

Smärtlindring utan biverkningar med sjögräsmjuk teknik

Det här handlar om smärtforskning i mycket tidigt skede. Forskare vid Lunds universitet har vidareutvecklat en helt ny stimuleringsmetod mot svår smärta som ger individanpassad smärtlindring, utan de sedvanliga biverkningarna och en i det närmaste total blockad av smärta utan att annan känsel och motorik påverkas.

Läs mer
2021-10-11

Webbinarium: Tillsammans – för en god och nära vård

Sara Riggare är spetspatient med den neurologiska diagnosen parkinson och patientforskare vid Uppsala universitet. Se inspelningen från hennes spännande föreläsning! Den 6 oktober fick vi höra Sara Riggares reflektioner kring den omställning till nära vård som vi är inne i och hur den påverkar oss alla. Genom nedslag i den nya boken ”Tillsammans – för en god och nära vård” illustrerade Sara olika perspektiv samt pekade på några av de viktigaste frågorna på vägen framåt. Tips från Neuro Rehab C-län.

Läs mer
2021-10-05

55 minuter radio om Parkinsons sjukdom

Veckans hälsoprogram Kropp & Själ handlar helt och hållet om Parkinsons sjukdom. Medverkar gör både forskare och personer som lever med diagnosen, bland andra musikern Ujje Brandelius samt Neuromedlemmen och spetspatienten Sara Riggare.

Läs mer
Antikroppsdesign
2021-10-01

Behandling för Alzheimers kanske även kan funka för Parkinsons

Forskare vid Uppsala universitet har lyckats specialdesigna antikroppar som kan ge en effektivare behandlingsmetod av Alzheimers sjukdom. Det visar en ny studie som nu publiceras i tidskriften Translational Neurodegeneration.

Läs mer
2021-09-28

Hoppar på ett ben när fötterna inte lyder - parkinsonpatienternas knep

Parkinsonpatienter utvecklar ofta sina egna strategier för att gå bättre. Nu har dessa strategier fångats upp i en stor nederländsk studie som satt dem i sju kategorier. Studien är publicerad i tidskriften Neurology.

Läs mer
2021-09-27

En neurologiprofessors memoarer

Underhållande och tankeväckande läkarmemoar. Författaren Sten-Magnus Aquilonius tillhör en gyllene generation i svensk medicinhistoria. Forskning och klinik samspelade väl och svensk neurovetenskap låg i internationell framkant. Boken är en guldgruva för den med intresse för persongalleriet i svensk neurologi och viktig som dokumentation av specialitetens historia.

Läs mer
2021-09-20

Forskare varnar: Förlorat luktsinne kan bli ny folksjukdom

Att förlora lukt och smak är vanligt i samband med covid-19 och var femte person har nedsatt luktsinne så långt som ett år efter insjuknandet. Nu varnar forskare för att detta på sikt kan påverka folkhälsan i befolkningen negativt. – Många kompenserar med socker, salt och fett, säger Johan Lundström, forskare på Karolinska Institutet till Svt.

Läs mer

Vi använder cookies för att ge dig en optimal användarupplevelse. Genom att fortsätta använda vår webbplats accepterar du att cookies används. Läs mer i vår integritetspolicy: neuro.se/integritet