Symtom vid parkinson
Huvudsymtomen vid parkinson är förknippade med rörelseförmågan. I tidigt skede uppträder symtomen vanligen ensidigt för att något år efter symtomdebuten omfatta båda kroppshalvorna.
Skakningar är ofta debutsymtomet, men det symtom som ger mest besvär är rörelsefattigdom. Att rörelser blir svåra att sätta igång och allt mindre. I tidiga stadier av sjukdomen yttrar sig detta som dålig rörelseförmåga i armarna, nedsatt skrivförmåga, utslätad mimik och svaghet i rösten.
Varierar under dagen
Man har ofta flera symtom samtidigt och symtomen uppkommer successivt och förvärras gradvis. De varierar mycket från person till person och det är vanligt att besvären är olika svåra under dagen. Under vissa perioder mår man bra, och under andra perioder har man många symtom.
Efter en längre tid kan man få ett särskilt sätt att röra sig på, med en framåtlutad, långsam och hasande gång. Man kan få svårt att resa sig från en stol eller vända sig i sängen. Ofta blir sådant som kräver smidiga rörelser svårt, som till exempel att knäppa knappar eller knyta skosnören.
Det finns tre huvudsakliga symtom som är förknippade med rörelseförmågan:
- skakningar - tremor
- stela muskler - rigiditet
- ofrivilliga rörelser / överrörlighet – dyskinesier
Utöver problem med rörelser finns en rad andra symptom:
- depression och ångest
- sömnstörningar och trötthet
- minnesproblem
- synhallucinationer av för mycket medicin
- domningar eller pirrningar i olika delar av kroppen
- sämre lukt- och smaksinne
- lågt blodtryck
- nedsatt sexuell förmåga
- störd temperaturreglering
- hudförändringar
- viktnedgång
- otydligt tal, svag, hes och viskande röst
- svårighet att svälja, saliv kan rinna ur munnen
Förlopp
Parkinsons sjukdom har ett långsamt förlopp, och det är inte förrän en relativt stor andel av nervcellerna i det drabbade området har dött, som symtomen uppkommer. Man kan alltså ha sjukdomen i flera år utan att veta om det.
Vid parkinson sker processen med nedbrytning av celler mer på ena sidan av hjärnan. Det innebär att symtomen som dyker upp först, de dyker upp i ena kroppshalvan, framför allt i ena armen och benet. Symtomen blir successivt värre och värre om man inte behandlar dem.
Sjukdomen går inte tillbaka eller blir bättre. Den blir långsamt sämre och efter fem till tio år har hälften av patienterna kommit in i en så kallad komplikationsfas, då läkemedlen inte fungerar lika bra.
Men det finns ändå vissa tecken på att kroppens egna dopaminceller kan vara aktiva. Det förekommer något som kallas för "sleep benefit", och det betyder att man upplever att man mår bättre på morgonen. När man vaknar på morgonen så har man en bättre rörlighet, och sedan efter någon timme blir rörligheten sämre igen. Detta antas bero på en upplagring av dopamin under natten när man sover.
Sakkunnig: docent Joakim Tedroff, specialist i neurologi, Neuroenheten utsikten, Stockholm
Innehållsansvarig: Helene Landersten
”Neuroregister är en grund för vårdutveckling och forskning”
Av de 22 000 patienterna med den neurologiska diagnosen multipel skleros, MS, i Sverige, ingår hela 18 000 med data i det unika svenska MS-registret. – Våra data innehåller hög kvalitet och det gör att vår MS-forskning kan göras riktigt bra, säger professor Jan Hillert. Han är en av de som skapade MS-registret och är sedan över 20 år ansvarig registerhållare för både det svenska MS-registret och samlingsregistret Svenska Neuroregister.
Därför stödjer Neuro Svenska neuroregister
Svenska neuroregister har en stor betydelse för utvecklingen av neurosjukvården och forskningen. Det hävdar Kristina Niemi, kanslichef på Neuro: – Neuroregister har en jätteviktig funktion för att kvalitetssäkra och utveckla neurosjukvården och verka för en kunskapsbaserad och jämlik vård.
Professor Bengt Linderoth får priset »GIANT of Neuromodulation«
Bengt Linderoth, professor emeritus i funktionell neurokirurgi vid Karolinska institutet, Stockholm, har av International Society of Neuromodulation (INS), utsetts till mottagare av priset »GIANT of Neuromodulation«.
Protonfälla ger jonpumpen mer precis läkemedelsdosering
Uppskattningsvis lider cirka sex procent av världens befolkning av neurologiska sjukdomar som exempelvis epilepsi, parkinson och kronisk smärta. Med dagens behandlingsmetoder – främst tabletter och injektioner – hamnar läkemedlet även där det inte behövs och kan medföra biverkningar som i vissa fall även skadar patienten.
När det inte riktigt är Parkinson
Ibland visar sig det som först kunde tolkas som Parkinsons sjukdom bero på något annat och betydligt mer aggressivt. Forskarna kallar det atypisk parkinsonism och jobbar intensivt med att förstå de bakomliggande mekanismerna.
Film om Parkinsons sjukdom tog hem flera guldbaggar
”Spring Uje spring” utsågs till bästa film på Guldbaggegalan. Uje Brandelius fick även pris för bästa manliga huvudroll och bästa manus. Filmen är baserad på Brandelius enmansföreställning om Parkinsons sjukdom. – Å herregud vad sjukt, jag borde inte stå här, men jag är väldigt glad. Jag får be al
Forskning om Parkinson
Tack vare gåvor från allmänhet och företag kan Neuro varje år bidra till forskning om Parkinson.
Vill diagnostisera Parkinsons sjukdom med mobilen
Röstprov, rörelsemönster och fingerrörelser på mobilskärmen. Ett nytt forskningsprojekt ska utveckla teknik som gör det möjligt att samla in viktig data om Parkinsons sjukdom utan att patienten behöver uppsöka sjukvården.
Felaktig ämnesomsättning i hjärnan kan kopplas till svåra biverkningar
Hittills har det varit okänt varför effekten av läkemedlet L-Dopa som motverkar motoriska problem vid Parkinsons sjukdom försämras efter några års användning. En biverkning som då ofta uppkommer är ofrivilliga rörelser. Nu har ett svenskt-franskt forskarsamarbete, lett från Uppsala universitet kunnat koppla problemen till en felaktig ämnesomsättning av L-Dopa i hjärnan. Studien har publicerats i Science Advances.
När läkaren själv blir sjuk
När läkaren själv blir sjuka görs ofta avsteg från de riktlinjer om utredning, bedömning och uppföljning som tagits fram för att trygga en god och patientsäker vård. Jonatan Wistrand, ST-läkare i allmänmedicin och medicinhistoriker vid Lunds universitet frågar sig varför.