Vänligen godkänn marketing cookies för att kunna se videon

Polyneuropati

Det finns flera olika varianter av polyneuropati. Gemensamt för alla varianter av polyneuropati är en utbredd funktionsnedsättning i kroppens perifera nerver.

Polyneuropati drabbar perifera nervtrådar som leder impulser som styr muskler och tar emot känselintryck från huden, till och från ryggmärgen och hjärnan.

Impulserna i perifera nervtrådar styr även autonoma funktioner som blodtryck, hjärta, tarm och urinblåsa.

Snabba fakta om polyneuropati

Polyneuropati är vanligt och kan bero på antingen ärftliga faktorer eller på andra sjukdomar (exempelvis diabetes). Men hos många är orsaken okänd, och då kallas polyneuropatin för idiopatisk i dessa fall. Förloppet kan vara akut eller utdraget under lång tid. 

"Poly" betyder flera, "neuro" betyder nerv, "pati" betyder lidande/sjukdom.

De vanligaste symtomen vid påverkan på känsel- och muskelnerverna är domningar, smärta, obehag, känselnedsättning och svaghet i benen och fötter samt ibland även händerna. Vanligt att balansen påverkas. Oftast påverkas båda sidor av kroppen samtidigt, exempelvis båda fötterna eller båda händerna.

Läs mer i avsnittet Symtom eller om olika varianter av polyneuropati i menyn överst till höger.

 

Fler varianter av polyneuropatier 

Grovtrådsneuropati

Vanligaste formen av polyneuropati där de grövre nervbanorna påverkas. De sköter förmedling av beröring och positionskänsel samt muskelkraften.

Fintrådsneuropati

Vid en specifik typ av neuropati, det vill säga fintrådsneuropati (Small Fiber Neuropathy-SFN), förekommer enbart känsel- och autonoma symtom, men inga symtom från muskelnerver. Enbart de tunnaste (sk fintrådar) känselnerver som sköter upplevelse av värme/kyla samt smärta i huden påverkas. Det vanligaste symtomet vid fintrådsneuropati är brännande och svidande smärta i fötterna. 

Oftast påverkas även autonoma nerver samtidigt. Autonoma funktioner i kroppen är sådana som vi inte kan påverka med viljan som blodtryck, hjärta, tarm och urinblåsa. Vid påverkan på autonoma nerver är det vanligt med förstoppning, urinträngningar, erektionssvårigheter, yrsel vid uppresning och torra fötter.

Akut polyneuropati

De flesta poly- och fintrådsneuropatier är kroniska.

Vid akuta neuropatier, startar symtomen plötsligt under loppet av någon–några dagar. Symtomen tilltar under loppet av några dagar–veckor för att sedan stanna av, alternativt bli bättre. Vissa typer av inflammatorisk neuropati (främst GBS och cancer-relaterad neuropati), samt toxisk neuropati orsakad av cellgiftbehandling, utgör gruppen akuta polyneuropatier.

Asymmetrisk polyneuropati

De flesta neuropatier är symmetriska, det vill säga drabbar bägge fötter och händer lika mycket över förlopp av sjukdomen, men undantagsvis ses asymmetriska former. Denna asymmetriska neuropatiform drabbar exempelvis ena handen, andra foten och/eller fläckar över ansiktet, tungan eller hårbotten. Den ses vid kärlinflammation (vaskulit), Sjögrens syndrom, MMN, lymfom eller annan cancer.

Läs mer under avsnittet orsaker till polyneuropati.

Behandlingsmöjligheter

Vilken typ av behandling som kan användas mot polyneuropati beror på den bakomliggande orsaken till polyneuropatin i det enskilda fallet. Behandling riktas i första hand mot den bakomliggande orsaken.

Mot inflammatoriska former av sjukdomen används olika läkemedel som påverkar immunförsvaret och minskar inflammationen i perifera nerver. Denna behandling sköts av en neurolog eller reumatolog.

Om polyneuropatin orsakar smärta kan man prova olika läkemedel med effekt mot nervsmärta. En sådan behandling riktad mot smärtorsakade sömnsvårigheter, kan även bidra till minskad dagsömnighet.

Vid idiopatisk polyneuropati finns ingen riktad behandling. Vid motorisk påverkan kan kontakt med fysioterapeut/sjukgymnast och rehabiliteringsteam vara av värde. Ibland behövs hjälpmedel för att kunna gå stadigare. Arbetsterapeuter kan hjälpa till med ordination av skenor och översyn över hjälpmedel. Nervsmärta vid idiopatisk polyneuropati kan behandlas med läkemedel.

Läs mer under avsnittet Behandling eller om olika varianter av polyneuropati i menyn överst till höger.

Forskning om polyneuropati

Forskare försöker, liksom vid många andra neurologiska sjukdomar, att identifiera de bakomliggande orsakerna till polyneuropatier.

Kunskap om den genetiska bakgrunden finns till flera ärftliga polyneuropatier. Det leder till en förståelse för sjukdomsmekanismerna, det vill säga hur en mutation leder fram till skador på de perifera nervtrådarna. När man förstår hur en sjukdom uppkommer ökar möjligheten att utveckla rationella och effektiva behandlingar mot dessa sjukdomar. Denna förståelse har lett till framtagning av effektiva läkemedel som påverkar ärvsmassan (sk genterapi) för Skelleftesjukan (FAP). På längre sikt hoppas man att genterapi blir aktuell för behandling av även CMT och andra formera av ärftlig polyneuropati.

I en studie vid Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge har en forskargrupp tittat på nervbiopsier vid normala kontroller och personer med idiopatisk polyneuropati för att se om det finns en påverkan och förändring i de små blodkärlen som försörjer nervtrådarna. Finns någon form av åderförkalkning i de minsta blodkärlen som stryper näringstillförsel och orsakar nedbrytning av nervtråden? Studien visar dock inget sådant samband, men det finns andra studier som talar för ett sådant samband.

Inom annan forskning studeras autofagin i cellerna, alltså städprocessen i nervcellerna, vars innehåll är levande och förändras och därför behöver ”städas upp” kontinuerligt. Studier visar på en ökad mängd autofagistrukturer både hos personer med idiopatisk och de med inflammatorisk polyneuropati, jämfört med normala kontroller. Dock vet man fortfarande inte om det är en följd av eller orsak till polyneuropatin. Nobelpriset i medicin eller fysiologi 2016 tilldelades Yoshinori Ohsumi för upptäckter inom just ämnet autofagi, som är förutsättningen för cellernas förnyelseprocess.

När det gäller de autoimmuna orsakerna till polyneuropati försöker man för närvarande att hitta läkemedel som mer effektivt och utan besvärande biverkningar kan dämpa den inflammatoriska aktiviteten.

Vid Karolinska Universitetssjukhuset pågår även forskningsstudier för att ta fram biomarkörer i blod och ryggmärgsvätskan, vilka kan hjälpa till med diagnostisering av typ av inflammatorisk polyneuropati samt uppföljning av behandlingseffekt och prognos.

Viktigt att ingå i det nationella IP-registret

Det nationella kvalitetsregistret Inflammatorisk Polyneuropati, IP-registret, är ett delregister inom Svenska neuroregister. Syftet med registret är att samla klinisk information om symtom och förlopp för enskilda patienter med olika typer av inflammatorisk polyneuropati. Genom att be sin neurolog att inkludera en i IP-registret, får man en förbättrad klinisk uppföljning. Man får också vara med själv och rapportera sjukdomsspecifika symtom direkt in i registret via funktionen PER (patientens egen rapportering) för att ge sin läkare en bättre helhetsbild av hur man mår.

Information i IP-registret kan också användas för att förbättra vården på nationell nivå, genom att göra det möjligt att jämföra uppnådda behandlingsmål för inflammatoriska neuropatier mellan olika regioner. Patienter som är med i IP-registret har också en bättre chans att komma med i framtida läkemedelsstudier vid inflammatorisk polyneuropati.

Familjär Amyloidos med Polyneuropati (FAP), Skelleftesjukan

Under år 2021 lanseras det svenska transtyretinamyloidos-registret, SveATTR, för patienter med FAP, det vill säga Skelleftesjukan.

 Sakkunnig: Neurolog och överläkare Rayomand Press, Neurologkliniken/Karolinska universitetssjukhuset.

Innehållsansvarig: Helene Landersten

 

Nyheter om polyneuropati

2021-10-26

Inger lever med Skelleftesjukan: Har förvärrat mitt liv

Skelleftesjukan är en sällsynt och komplex sjukdom. Ännu finns inget botemedel, men det finns möjlighet att stoppa sjukdomen, enligt Kenneth Lång som är ordförande i Föreningen mot Skelleftesjukan.

Läs mer
2021-10-13

Så klarar Stig utmaningarna med sin polyneuropati

- Jag började känna av bortdomningar i fötterna för 5-6 år sedan och sedan spred sig symtomen upp i benen, säger Neuromedlemmen Stig Theodorsson. Han har diagnosen polyneuropati och är tacksam för att den årliga Polyneuropatidagen 16 oktober nu instiftas. Diagnosen behöver bli känd eftersom den är relativt vanlig och behöver beforskas.

Läs mer
2021-10-13

Katarina Samuelsson har polyneuropati

Mitt i livet fick Katarina Samuelsson diagnosen polyneuropati. I dag hjälper hon andra med samma diagnos.

Läs mer
2021-10-08

Rayomand Press om Polyneuropati – vanlig diagnos som få känner till

Diagnosen polyneuropati drabbar omkring 2-3 procent av befolkningen och i åldersgruppen över 55 år 8 procent av befolkningen. Ändå är det få som känner till den. Ett stort undantag är Rayomand Press, överläkare på Neurologkliniken på Karolinska universitetssjukhuset.

Läs mer
2021-09-23

Polyneuropatidagen 16 oktober

En dag för folksjukdom som ännu är okänd hos allmänheten. Allt fler diagnostiseras med polyneuropati. Närmare 200 000 personer i Sverige lever med sjukdomen – men den är ännu okänd hos allmänheten. För att ändra på det lanserade Neuro en ny årsdag 2021: sedan dess infaller Polyneuropatidagen den 16 oktober varje år. Den dagen kommer polyneuropati att uppmärksammas extra. Det leder även till att kännedomen om neurologiska sjukdomar och symtom ökar i samhället.

Läs mer