Polyneuropati

Det finns flera olika varianter av polyneuropati. Gemensamt för alla varianter av polyneuropati är en utbredd funktionsnedsättning i kroppens perifera nerver. Polyneuropati drabbar perifera nervtrådar som leder impulser som styr muskler och ta emot känselintryck från huden, till och från ryggmärgen och hjärnan. Impulserna i perifera nervtrådar styr även autonoma funktioner som blodtryck, hjärta, tarm och urinblåsa.

De vanligaste symtomen vid påverkan på känsel- och muskelnerverna är domningar, smärta, obehag, känselnedsättning och svaghet i benen och fötter samt ibland även händerna. Vanligt att balansen påverkas. Oftast påverkas båda sidor av kroppen samtidigt, exempelvis båda fötterna eller båda händerna.

Vid påverkan på autonoma nerver är det vanligt med förstoppning, urinträngningar, erektionssvårigheter, yrsel vid uppresning och torra fötter.

Vid en specifik typ av neuropati, det vill säga fintrådsneuropati (Small Fiber Neuropathy-SFN), förekommer enbart känsel- och autonoma symtom, men inga symtom från muskelnerver. Det vanligaste symtomet vid fintrådsneuropati är brännande och svidande smärta i fötterna.

Läs mer i avsnittet Symtom eller om olika varianter av polyneuropati i menyn överst till höger.

Snabba fakta om polyneuropati

Polyneuropati är vanligt och kan bero på antingen ärftliga faktorer eller på andra sjukdomar (exempelvis diabetes). Men hos många är orsaken okänd, och då kallas polyneuropatin för idiopatisk i dessa fall. Förloppet kan vara akut eller utdraget under lång tid. 

"Poly" betyder flera, "neuro" betyder nerv, "pati" betyder lidande/sjukdom.

.

Fler varianter av polyneuropatier 

Grovtrådsneuropati

Vanligaste formen av polyneuropati där de grövre nervbanor som sköter beröring och positionskänsel samt muskelkraften påverkas.

Fintrådsneuropati

Enbart de tunnaste (sk fintrådar) känselnerver som sköter upplevelse av varme/kyla samt smärta i huden påverkas. Oftast påverkas även autonoma nerver samtidigt.

Akut polyneuropati

De flesta poly- och fintrådsneuropatier är kroniska.

Vid akuta neuropatier, startar symtomen plötsligt under loppet av någon–några dagar. Symtomen tilltar under loppet av några dagar–veckor för att sedan stanna av, alternativt bli bättre. Vissa typer av inflammatorisk neuropati (främst GBS och cancer-relaterad neuropati), samt toxisk neuropati orsakad av cellgiftbehandling, utgör gruppen akuta polyneuropatier.

Asymmetrisk polyneuropati

De flesta neuropatier är symmetriska, det vill säga drabbar bägge fötter och händer lika mycket över förlopp av sjukdomen, men undantagsvis ses asymmetriska former. Denna asymmetriska neuropatiform drabbar exempelvis ena handen, andra foten och/eller fläckar över ansiktet, tungan eller hårbotten. Den ses vid kärlinflammation (vaskulit), Sjögrens syndrom, MMN, lymfom eller annan cancer.

Behandlingsmöjligheter

Vilken typ av behandling som kan användas mot polyneuropati beror på den bakomliggande orsaken till polyneuropatin i det enskilda fallet. Behandling riktas i första hand mot den bakomliggande orsaken.

Mot inflammatoriska former av sjukdomen används olika läkemedel som påverkar immunförsvaret och minskar inflammationen i perifera nerver. Denna behandling sköts av en neurolog eller reumatolog.

Om polyneuropatin orsakar smärta kan man prova olika läkemedel med effekt mot nervsmärta. En sådan behandling riktad mot smärtorsakade sömnsvårigheter, kan även bidra till minskad dagsömnighet.

Vid idiopatisk polyneuropati finns ingen riktad behandling. Vid motorisk påverkan kan kontakt med fysioterapeut/sjukgymnast och rehabiliteringsteam vara av värde. Ibland behövs hjälpmedel för att kunna gå stadigare. Arbetsterapeuter kan hjälpa till med ordination av skenor och översyn över hjälpmedel. Nervsmärta vid idiopatisk polyneuropati kan behandlas med läkemedel.

Läs mer under avsnittet Behandling eller om olika varianter av polyneuropati i menyn överst till höger.

Forskning om polyneuropati

Forskare försöker, liksom vid många andra neurologiska sjukdomar, att identifiera de bakomliggande orsakerna till polyneuropatier.

Kunskap om den genetiska bakgrunden finns till flera ärftliga polyneuropatier. Det leder till en förståelse för sjukdomsmekanismerna, det vill säga hur en mutation leder fram till skador på de perifera nervtrådarna. När man förstår hur en sjukdom uppkommer ökar möjligheten att utveckla rationella och effektiva behandlingar mot dessa sjukdomar. Denna förståelse har lett till framtagning av effektiva läkemedel som påverkar ärvsmassan (sk genterapi) för Skelleftesjukan (FAP). På längre sikt hoppas man att genterapi blir aktuell för behandling av även CMT och andra formera av ärftlig polyneuropati.

I en studie vid Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge har en forskargrupp tittat på nervbiopsier vid normala kontroller och personer med idiopatisk polyneuropati för att se om det finns en påverkan och förändring i de små blodkärlen som försörjer nervtrådarna. Finns någon form av åderförkalkning i de minsta blodkärlen som stryper näringstillförsel och orsakar nedbrytning av nervtråden? Studien visar dock inget sådant samband, men det finns andra studier som talar för ett sådant samband.

Inom annan forskning studeras autofagin i cellerna, alltså städprocessen i nervcellerna, vars innehåll är levande och förändras och därför behöver ”städas upp” kontinuerligt. Studier visar på en ökad mängd autofagistrukturer både hos personer med idiopatisk och de med inflammatorisk polyneuropati, jämfört med normala kontroller. Dock vet man fortfarande inte om det är en följd av eller orsak till polyneuropatin. Nobelpriset i medicin eller fysiologi 2016 tilldelades Yoshinori Ohsumi för upptäckter inom just ämnet autofagi, som är förutsättningen för cellernas förnyelseprocess.

När det gäller de autoimmuna orsakerna till polyneuropati försöker man för närvarande att hitta läkemedel som mer effektivt och utan besvärande biverkningar kan dämpa den inflammatoriska aktiviteten.

Vid Karolinska Universitetssjukhuset pågår även forskningsstudier för att ta fram biomarkörer i blod och ryggmärgsvätskan, vilka kan hjälpa till med diagnostisering av typ av inflammatorisk polyneuropati samt uppföljning av behandlingseffekt och prognos.

Att vara med i kvalitetsregister bidrar till forskning och utveckling

Inflammatorisk polyneuropati

Det nationella kvalitetsregistret Inflammatorisk Polyneuropati (som är ett delregister inom Svenska Neuroregistret) samlar klinisk information om symtom och förlopp för enskilda patienter med olika typer av inflammatorisk polyneuropati. Genom att be sin neurolog att inkludera en i IP-registret, får man en förbättrad klinisk uppföljning, men bidrar även till en ökad förståelse för förekomst och svårighetsgraden av inflammatorisk polyneuropati i olika orter i landet. Patienter som är med i IP-registret har också en bättre chans att komma med i framtida forsknings- och läkemedelsstudier vid inflammatorisk polyneuropati.

Familjär Amyloidos med Polyneuropati (FAP), Skelleftesjukan

Under år 2021 lanseras det svenska transtyretinamyloidos-registret, SveATTR, för patienter med FAP, det vill säga Skelleftesjukan.

 Sakkunnig: Neurolog och överläkare Rayomand Press, Neurologkliniken/Karolinska universitetssjukhuset.

Innehållsansvarig: Helene Landersten

 

Relaterade nyheter

2019-05-02

Behandling som ger hopp vid Skelleftesjukan

Två nya genterapier godkändes förra året för behandling vid den genetiska sjukdomen familjär amyloidos med polyneuropati, som i Sverige kallas Skelleftesjukan. Ole Suhr, professor i Umeå, anser att de nya terapierna är ett stort steg framåt.

Läs mer
2019-04-02

Wallenbergmiljoner till autoimmun forskning

Olle Kämpe vid Karolinska institutet är en av fem forskare som får vara med och dela på 2,5 miljarder kronor från Wallenberg Clinical Scholars.

Läs mer
1,6 %
2019-03-25

Många ville veta mer om polyneuropati

När Neuro Skellefteå arrangerade en öppen föreläsning om polyneuropati kom 250 personer till Folkparken för att lyssna på Kristin Samuelsson, biträdande överläkare och forskare vid neurologmottagningen på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge. Kristin är en av de få svenska neurologer som förd

Läs mer
2019-02-21

Reflex Magasin 1-19: Cyklingen ren medicin för Leif med polyneuropati

I nya Reflex Magasin 1-2019 porträtteras Leif Hjort i Motala, som lever med diagnosen polyneuropati. Han har tappat känseln i fötter och ben men har ändå en svår neuropatisk värk där. - Men jag upptäckte MTB-cyklingen som lindrar och förra året blev det över 250 mil på cykeln, säger Leif.

Läs mer
Kompendium
2018-12-11

Höstseminarium Valjeviken 12-14 sep 2018

Höstens polyneuropati-seminarium genomfördes på Valjevikens Folkhögskola under tiden 12-14 september enligt i stort sett samma program som under det mycket uppskattade vårseminariet 23-25 maj.

Läs mer
2018-10-04

400 000 kronor till forskning om polyneuropati

Neurostödd försking Neurofonden har delat ut 400 000 kronor till forskning om den vanliga med lite beforskade neurologiska diagnosen idiopatisk polyneuropati. Mottagaren av bidraget är Dr. Rayomand Press och hans Team Neuro på Karolinska universitetssjukhuset, som vill lista ut orsakerna till sjukdomsutvecklingen.

Läs mer
2018-03-29

Polyneuropati - hör Neuropodden om störning på långa nervtrådar

Var 20:e person över 60 år har polyneuropati. Kristin Samuelsson är en av de få svenska neurologer som fördjupat sig forskningsmässigt i denna vanliga neurologiska diagnos. Parallellt med att hon är läkare på neurologmottagningen på Karolinska sjukhuset är hon i färd med att författa en avhandling

Läs mer
2018-02-27

"Regeringens Sällsynta satsning otillräcklig"

Den sista februari uppmärksammas årligen Sällsynta dagen. Många lever med en så kallad sällsynt diagnos, inte sällan med utmanande livslånga funktionsnedsättningar. Trots detta upplever Riksförbundet Sällsynta diagnoser att dessa patienter inte prioriteras nog i regeringens senaste vårdsatsning. Det

Läs mer
2017-11-30

Ny behandling av fintrådspolyneuropati

I en ny studie vid Harvard Medical School har forskare verksamma vid Massachusetts General Hospital, identifierat det första effektiva behandlingsalternativet för vissa fall av ett nervskadat symtom, som kan orsakas av autoimmun sjukdom.

Läs mer
2016-09-15

Stefan är svensk lagkapten i Rios fullkontaktsport på hjul

Fullkontaktsporten rullstolsrugby passar många med rörelsehinder i överkroppen, för det måste man ha. - Denna sport ger mig så mycket, säger Stefan Jansson, en av sportens eldsjälar. Själv har han diagnosen CMT och har spelat sedan 14-årsåldern. Nu i svenska landslaget som tävlar under Paralympics 2

Läs mer