Behandling av polyneuropati

Vilken typ av behandling som kan användas mot polyneuropati beror på den bakomliggande orsaken till polyneuropatin i det enskilda fallet. Behandling riktas i första hand mot den bakomliggande orsaken. Man försöker också med olika insatser att dämpa symtomen.

Mot inflammatoriska former av sjukdomen används olika läkemedel som påverkar immunförsvaret och minskar inflammationen i perifera nerver. Denna behandling sköts av en neurolog. Läs mer om CIDP.

Om polyneuropatin beror på brist på vitamin B eller på diabetes fokuseras behandlingen på att åtgärda detta i första hand. Symtom kan då förbättras eller försvinna helt. Vid idiopatisk polyneuropati finns ingen riktad behandling. Man försöker istället med olika insatser att dämpa symtomen.

Vid motorisk påverkan kan kontakt med fysioterapeut/sjukgymnast och rehabiliteringsteam vara av värde. Ibland behövs hjälpmedel för att kunna gå stadigare. Arbetsterapeuter kan hjälpa till med ordination av skenor och översyn över hjälpmedel.

Om polyneuropatin orsakar smärta kan man prova olika läkemedel med effekt mot nervsmärta. En sådan behandling riktad mot smärtorsakade sömnsvårigheter, kan även bidra till minskad dagsömnighet

Vid den ärftliga formen av polyneuropati som kallas Skelleftesjukan eller FAP (familjär amyloidos med polyneuropati) kan levertransplantation i vissa fall stoppa sjukdomens utveckling och bör då göras tidigt. Sedan 2016 finns det flera godkända läkemedel för behandling av personer med familjär amyloidos med polyneuropati som bromsar upp sjukdomsförloppet i tidigt skede. Det senaste av dessa läkemedel, sk genterapi anses vara lika effektiv som levertransplantation och tros ersätta transplantation som en behandlingsmetod mot FAP.

Träning och rehabilitering 

Liksom vid andra neurologiska sjukdomar är det viktigt med träning i form av sjukgymnastik och rehabilitering. Man försöker bibehålla muskelfunktion, balans och rörelseförmåga, med fokus på det som fortfarande fungerar. För att bibehålla funktioner så länge som möjligt, är det viktig att träna med ett skräddarsytt träningsprogram.

En fysioterapeut/sjukgymnast på en vårdcentral eller rehabiliteringsklinik kan hjälpa till med lämpliga träningsprogram.

Hjälpmedel

Man bör också få lämpliga hjälpmedel för att underlätta vardagen så mycket som möjligt, till exempel förflyttningshjälpmedel. Det finns idag smarta och ändamålsenliga hjälpmedel för att underlätta tillvaron på arbetsplatsen och i hemmet.

En arbetsterapeut har specialkunskap om hjälpmedel för olika ändamål i vardagen, och om hur vardagliga aktiviteter kan underlättas. Tillsammans med sjukgymnasten planerar de exempelvis bostads- och arbetsplatsanpassning, provar ut förflyttningshjälpmedel och hjälpmedel som kan underlätta i hemmet. Dessa yrkeskategorier finns både på neurologikliniker, rehabiliteringsenheter och på vårdcentraler.

Det kan exempelvis handla om allt från skenor i skor för att få stabilitet att gå till anpassade köksverktyg eller ”bärbar pall” för att kunna utföra trädgårdsarbete men det kan också vara en rollator för att kunna promenera säkert.

Symtomlindrande behandlingar 

Om man har problem med urinblåsan, tarmen eller erektionsförmågan finns både hjälpmedel och behandling. Då kan det vara bra att få träffa en urolog eller en urologsköterska för en utredning av besvären. Ortostatisk blodtryck, det vill säga lågt blodtryck i stående samt hjärtrytmrubbningar kan också behandlas med läkemedel. Det finns läkemedel för behandling av kalla fötter, mun- och ögontorrhet samt överdriven svettning.

Det finns viss symtomlindrande behandling för smärta. Om man till följd av polyneuropati drabbas av funktionshindrande, brännande smärta, kan denna lindras med läkemedel, elektrisk nervstimulering (TENS). 

 

Upplever man en känsla av kyla är det skönt att hålla fötter och ben varma med sköna strumpor och tofflor. Vissa material håller värmen, ull brukar vara bättre än bomull eller syntet. Värmedynor kan också lindra vid smärta och kyla.

Det är också viktigt att ta hand om sina fötter med fotvård. Om känseln är nedsatt kan det vara svårt att sköta detta själv. Man kan då be att få medicinsk fotvård.

Däremot finns inte så mycket att göra åt bortfall av känseln eller muskelstyrka. Det finns idag inget säkert sätt att återställa detta.

Sakkunnig: Neurolog och överläkare Rayomand Press, Neurologkliniken, Karolinska universitetssjukhuset.

Innehållsansvarig: Helene Landersten

 

Relaterade nyheter

2021-10-28

ABC om Cervikal myelopati

Cervikal myelopati karaktäriseras av balanssvårigheter och klumpighet i armar och ben. Den tidiga symtombilden förväxlas ofta med ett normalt åldrande. Utan kirurgisk behandling förvärras ofta symtomen med oåterkallelig neurologisk påverkan som följd.

Läs mer
2021-10-26

Inger lever med Skelleftesjukan: Har förvärrat mitt liv

Skelleftesjukan är en sällsynt och komplex sjukdom. Ännu finns inget botemedel, men det finns möjlighet att stoppa sjukdomen, enligt Kenneth Lång som är ordförande i Föreningen mot Skelleftesjukan.

Läs mer
2021-10-13

Så klarar Stig utmaningarna med sin polyneuropati

- Jag började känna av bortdomningar i fötterna för 5-6 år sedan och sedan spred sig symtomen upp i benen, säger Neuromedlemmen Stig Theodorsson. Han har diagnosen polyneuropati och är tacksam för att den årliga Polyneuropatidagen 16 oktober nu instiftas. Diagnosen behöver bli känd eftersom den är relativt vanlig och behöver beforskas.

Läs mer
2021-10-13

Katarina Samuelsson har polyneuropati

Mitt i livet fick Katarina Samuelsson diagnosen polyneuropati. I dag hjälper hon andra med samma diagnos.

Läs mer
2021-10-08

Rayomand Press om Polyneuropati – vanlig diagnos som få känner till

Diagnosen polyneuropati drabbar omkring 2-3 procent av befolkningen och i åldersgruppen över 55 år 8 procent av befolkningen. Ändå är det få som känner till den. Ett stort undantag är Rayomand Press, överläkare på Neurologkliniken på Karolinska universitetssjukhuset.

Läs mer
2021-09-23

Neuro lanserar ny årsdag: Polyneuropatidagen 16 oktober

Polyneuropatidagen 16 oktober - en dag för folksjukdom som ännu är okänd hos allmänheten. Allt fler diagnostiseras med polyneuropati. Närmare 200 000 personer i Sverige lever med sjukdomen – men den är ännu okänd hos allmänheten. För att ändra på det lanserar Neuro en ny årsdag: Med start i höst infaller Polyneuropatidagen den 16 oktober varje år. Den dagen kommer polyneuropati att uppmärksammas extra. Det leder även till att kännedomen om neurologiska sjukdomar och symtom ökar i samhället.

Läs mer
2021-07-06

Nya data om ATTR-amyloidos

Alnylam presenterar nya data från forskningsprogrammen om ATTR-amyloidos vid 2021 års möte i Peripheral Nerve Society

Läs mer

Digital föreläsning om neuropatisk smärta

Neuro startar veckan med Neuropromenaden genom att bjuda in till en lärorik digital föreläsning om en forskningsstudie kring neuropatisk smärta. Ett symtom som är vanligt vid diagnosen polyneuropati, men det förekommer även vid flera neurologiska diagnoser som exempelvis MS.

Läs mer
2021-03-03

Vill du bli diagnosstödjare inom polyneuropati?

En diagnosstödjare är en person, som själv lever med en neurologisk diagnos. Som diagnosstödjare ger du stöd genom telefonsamtal med Neuros medlemmar. Du förväntas var en medmänniska som lyssnar och svarar på frågor och funderingar utifrån dina egna erfarenheter.

Läs mer
2021-03-03

”Neuroregister är en grund för vårdutveckling och forskning”

Av de 22 000 patienterna med den neurologiska diagnosen multipel skleros, MS, i Sverige, ingår hela 18 000 med data i det unika svenska MS-registret. – Våra data innehåller hög kvalitet och det gör att vår MS-forskning kan göras riktigt bra, säger professor Jan Hillert. Han är en av de som skapade MS-registret och är sedan över 20 år ansvarig registerhållare för både det svenska MS-registret och samlingsregistret Svenska Neuroregister.

Läs mer

Vi använder cookies för att ge dig en optimal användarupplevelse. Genom att fortsätta använda vår webbplats accepterar du att cookies används. Läs mer i vår integritetspolicy: neuro.se/integritet