Polyneuropati

Det finns flera olika varianter av polyneuropati. Gemensamt för alla varianter av polyneuropati är en utbredd funktionsnedsättning i kroppens perifera nerver. Det vanligaste är smärta, obehag, känselnedsättning och svaghet i benen och fötterna.

Man brukar skilja mellan inflammatiorisk och idiopatisk polyneuropati. Inflammatoriska polyneuropatier orsakas av ett autoimmunt angrepp på nervtrådar i kroppen, där vissa former är ärftliga.

Orsaken till idiopatisk polyneuropati kan vara svår att fastställa men kan uppstå när kroppen åldras, efter olika infektioner eller i samband med andra sjukdomar. Idiopatisk polyneuropati kan även komma efter behandling med vissa starka läkemedel eller missbruk.

Gemensamt för alla varianter av polyneuropati är en utbredd funktionsnedsättning i kroppens perifera nerver. Det vanligaste är smärta, obehag, känselnedsättning och svaghet i benen och fötterna. Sjukdomen kan även ge besvär i händerna och på underarmarna. Oftast påverkas båda sidor av kroppen samtidigt, exempelvis båda fötterna eller båda händerna. Men sjukdomen kan ge symtom från hela kroppen.

Läs mer i avsnittet Symtom eller om olika varianter av polyneuropati i menyn.

Snabba fakta om polyneuropati

Polyneuropati är vanligt och kan bero på antingen ärftliga faktorer eller på andra sjukdomar (t ex diabetes). Men lika ofta är orsaken okänd. Förloppet kan vara akut eller utdraget under lång tid. 

"Poly" betyder flera, "neuro" betyder nerv, "pati" betyder lidande/sjukdom.

Polyneuropati drabbar perifera nervtrådar som leder impulser till och från ryggmärgen eller hjärnan och som styr muskler eller ta emot känselintryck från huden. Impulserna i perifera nervtrådar styr även autonoma funktioner som blodtryck, hjärta, tarm och urinblåsa.

Det finns akuta inflammatoriska polyneuropatier där man inom loppet av några veckor får ett snabbt tilltagande funktionsbortfall, med försämrad muskelkraft eller känseln som exempelvis (GBS) Guillian-Barrés syndrom. En stor andel av de som får GBS tillfrisknar inom 6 till 12 månader.  

Det finns också kroniska inflammatoriska polyneuropatier där sjukdomsförloppet löper över många år som (CMT) Charcot-Marie-Tooth eller CIPD.

Läs mer om olika varianter av polyneuropati i menyn.

Varianter av polyneuropati (neuropatier)

  • GBS (Guillian-Barrés syndrom)
  • AIDP (akut inflammatorisk demyeliniserande polyneuropati)
  • CIDP (kronisk inflammatorisk demyeliniserande polyneuropati)
  • CMT (Charcot-Marie-Tooth)
  • MMN (multifokal motorisk neuropati)
  • SFPN (small-fiber polyneuropathy sk fintrådspolyneuropati)
  • Skellefteåsjukan (Familjär amyloidos med polyneuropati, FAP)
  • Idiopatisk polyneuropati (toxisk, åldersrelaterad eller okänd orsak)

Vilken typ av behandling som kan användas mot polyneuropati beror på vilken variant av sjukdomen det handlar om. Behandling riktas i första hand mot den bakomliggande orsaken.

Mot inflammatoriska former av sjukdomen används olika läkemedel som påverkar immunförsvaret och minskar inflammationen i perifera nerver. Denna behandling sköts av en neurolog.

Om polyneuropatin orsakar smärta kan man prova olika läkemedel med effekt mot nervsmärta.

Vid idiopatisk polyneuropati finns ingen riktad behandling. Vid motorisk påverkan kan kontakt med fysioterapeut/sjukgymnast och rehabiliteringsteam vara av värde. Ibland behövs hjälpmedel för att kunna gå stadigare.

Läs mer under avsnittet Behandling eller om olika varianter av polyneuropati i menyn.

Forskning om polyneuropati

Forskare försöker, liksom vid många andra neurologiska sjukdomar, att identifiera de bakomliggande orsakerna till polyneuropatier.

Kunskap om den genetiska bakgrunden finns till flera ärftliga polyneuropatier. Det leder till en förståelse för sjukdomsmekanismerna, det vill säga hur en mutation leder fram till skador på de perifera nervtrådarna. När man förstår hur en sjukdom uppkommer ökar möjligheten att utveckla rationella och effektiva behandlingar mot dessa sjukdomar.

I en studie vid Huddinge sjukhus har en forskargrupp tittat på nervbiopsier vid normala kontroller och personer med ideopatisk polyneuropati för att se om det finns en påverkan och förändring i de små blodkärlen som försörjer nervtrådarna. Finns någon form av åderförkalkning i de minsta blodkärlen som stryper näringstillförsel och orsakar nedbrytning av nervtråden? Studien visar dock inget sådant samband, men det finns andra studier som talar för ett sådant samband.

Inom annan forskning studeras autofagin i cellerna, alltså städprocessen i nervcellerna, vars innehåll är levande och förändras och därför behöver ”städas upp” kontinuerligt. Studier visar på en ökad mängd autofagistrukturer både hos personer med idiopatisk och inflammatorisk polyneuropati, jämfört med normala kontroller. Dock vet man fortfarande inte om det är en följd av eller orsak till polyneuropatin. Nobel priset i medicin eller fysiologi 2016 tilldelades Yoshinori Ohsumi för upptäckter inom just ämnet autofagi, som är förutsättningen för cellernas förnyelseprocess.

När det gäller de autoimmuna orsakerna till polyneuropati försöker man för närvarande att hitta läkemedel som mer effektivt och utan besvärande biverkningar kan dämpa den inflammatoriska aktiviteten.

I slutet av 2017 publicerades en amerikansk studie med patienter som diagnostiserats med vad som verkar vara autoimmun fintrådspolyneuropati (SFPN, small-fiber polyneuropathy). Forskargruppen fann att dosering av intravenöst immunoglobulin gav smärtlindring och förbättrad nervfunktion för de flesta patienterna, för några så bra att de avbrutit behandlingen. Intravenöst immunoglobulin används huvudsakligen för att behandla andra autoimmuna och inflammatoriska tillstånd. Ytterligare studier behövs för att säkerställa resultatet, då immunmodulatorisk behandling inte är effektivt för alla med SFPN.

Sakkunnig: Neurolog och docent Tor Ansved.

Innehållsansvarig: Helene Landersten

 

Relaterade nyheter

Anna-Karin Roos
2020-01-14

Årets handledare i Region Jämtland Härjedalen

Anna-Karin Roos, överläkare på neurologimottagningen vid Östersunds sjukhus har utsetts till Årets handledare av SYLF, Sveriges yngre läkares förening, i Jämtland i samarbete med regionens forsknings-, utbildnings- och utvecklingsavdelning.

Läs mer
2019-12-10

Det kom ett mejl

Hej Neuro! Först och främst ett stort tack för att ni tillhandahåller tjänsten ”Diagnosstödjare”. Den visade sig vara oerhört bra och synnerligen uppskattad.

Läs mer
2019-11-22

Vaccination mot influensa

Vissa personer har större risk att bli allvarligt sjuka av influensa eller av en följdsjukdom till influensa. Därför rekommenderas de att vaccinera sig. Rekommendationen gäller till exempel om du: är 65 år eller äldre, har diabetes typ 1 eller diabetes typ 2, har en neuromuskulär sjukdom som påverka

Läs mer
Piteå och Skellefteå
2019-11-11

Dyra läkemedel mot Skelleftesjukan slår hårt mot Västerbotten och Norrbotten

Sjukvården har fått klartecken för att använda nya läkemedel mot den dödliga Skelleftesjukan. Men medicinerna är dyra. Det blir en utmaning för Västerbotten och Norrbotten där de flesta av patienterna bor.

Läs mer
2019-11-08

Statiner – kolesterolsänkarna som splittrar läkarkåren

Enligt en av kritikerna till statinerna, Uffe Ravnskov, minskar de visserligen hur många som under en avgränsad tid blir sjuka i hjärt- och kärlsjukdom, och dödsfallsfrekvensen - men minskningen är så lite att det snarast är försumbart. I det läget blir frågan om biverkningarna viktiga. Till exempel idiopatisk polyneuropati som är oförklarliga smärtor och känselrubbningar.

Läs mer
Debatt i jp.se
2019-11-08

Debatt: Rädda den nya neurologi- och strokevården

Vi är djupt oroade för den framtida neurologi- och strokevården på Ryhov. "Döm om vår förvåning när vi nyligen fick besked om ett förestående beslut som innebär att den neurologiska verksamheten inte får flytta in i de nya lokaler, som håller på att byggas efter de behov personer med neurologiska sjukdomar har." Neuromedlemmarna Emma Åverling och Josefin Kowalsson i debattartikel på jp.se.

Läs mer
3 anställda
2019-11-04

Bristen på neurologer slår mot icke akuta patienter

Lyssna på Neuro Kronobergs ordförande Jennie Hedrén Hasselros, i ett inslag från P4 Kronoberg.

Läs mer
2019-10-31

Tore drabbades av ovanliga diagnosen Guillain-Barrés syndrom

Med Antons hjälp kan Tore gå igen. För ett och ett halvt år sedan säckade Tore ihop då han skulle kliva upp ur sängen. Benen bar inte längre. Tore hade drabbats av den ovanliga sjukdomen Guillain-Barrés syndrom. All funktion under midjan slogs ut. Trots flera månaders sjukhusvistelse kom han hem och var helt sängliggande, förlamad från midjan och neråt.

Läs mer
1 av 2 får OK
2019-10-28

Nytt läkemedel vid Skelleftesjukan får klarsignal efter prisförhandlingar

NT-rådet rekommenderar en av de två nya genterapierna mot Skelleftesjukan men säger nej till den andra. Tegsedi kan användas vid ärftlig transtyretinamyloidos (Skelleftesjukan).

Läs mer
2019-10-25

Forskning om neuropatisk smärtas orsak fick stort Neurofondsbidrag

Neurostödd försking Smärt- och Rehabiliteringscentrum i Linköping får ett av Neurofondens två stora forskningsbidrag 2019 för forskning om långvarig neuropatisk smärta. -Det är en spännande dimension att få forskningsbidrag från en medlemsorganisation som Neuro, där många lever med neuropatisk smärta, säger forskaren

Läs mer