Polyneuropati

Det finns flera olika varianter av polyneuropati. Gemensamt för alla varianter av polyneuropati är en utbredd funktionsnedsättning i kroppens perifera nerver. Polyneuropati drabbar perifera nervtrådar som leder impulser som styr muskler och ta emot känselintryck från huden, till och från ryggmärgen och hjärnan. Impulserna i perifera nervtrådar styr även autonoma funktioner som blodtryck, hjärta, tarm och urinblåsa.

De vanligaste symtomen vid påverkan på känsel- och muskelnerverna är domningar, smärta, obehag, känselnedsättning och svaghet i benen och fötter samt ibland även händerna. Vanligt att balansen påverkas. Oftast påverkas båda sidor av kroppen samtidigt, exempelvis båda fötterna eller båda händerna.

Vid påverkan på autonoma nerver är det vanligt med förstoppning, urinträngningar, erektionssvårigheter, yrsel vid uppresning och torra fötter.

Vid en specifik typ av neuropati, det vill säga fintrådsneuropati (Small Fiber Neuropathy-SFN), förekommer enbart känsel- och autonoma symtom, men inga symtom från muskelnerver. Det vanligaste symtomet vid fintrådsneuropati är brännande och svidande smärta i fötterna.

Läs mer i avsnittet Symtom eller om olika varianter av polyneuropati i menyn överst till höger.

Snabba fakta om polyneuropati

Polyneuropati är vanligt och kan bero på antingen ärftliga faktorer eller på andra sjukdomar (exempelvis diabetes). Men hos många är orsaken okänd, och då kallas polyneuropatin för idiopatisk i dessa fall. Förloppet kan vara akut eller utdraget under lång tid. 

"Poly" betyder flera, "neuro" betyder nerv, "pati" betyder lidande/sjukdom.

.

Fler varianter av polyneuropatier 

Grovtrådsneuropati

Vanligaste formen av polyneuropati där de grövre nervbanor som sköter beröring och positionskänsel samt muskelkraften påverkas.

Fintrådsneuropati

Enbart de tunnaste (sk fintrådar) känselnerver som sköter upplevelse av varme/kyla samt smärta i huden påverkas. Oftast påverkas även autonoma nerver samtidigt.

Akut polyneuropati

De flesta poly- och fintrådsneuropatier är kroniska.

Vid akuta neuropatier, startar symtomen plötsligt under loppet av någon–några dagar. Symtomen tilltar under loppet av några dagar–veckor för att sedan stanna av, alternativt bli bättre. Vissa typer av inflammatorisk neuropati (främst GBS och cancer-relaterad neuropati), samt toxisk neuropati orsakad av cellgiftbehandling, utgör gruppen akuta polyneuropatier.

Asymmetrisk polyneuropati

De flesta neuropatier är symmetriska, det vill säga drabbar bägge fötter och händer lika mycket över förlopp av sjukdomen, men undantagsvis ses asymmetriska former. Denna asymmetriska neuropatiform drabbar exempelvis ena handen, andra foten och/eller fläckar över ansiktet, tungan eller hårbotten. Den ses vid kärlinflammation (vaskulit), Sjögrens syndrom, MMN, lymfom eller annan cancer.

Läs mer under avsnittet orsaker till polyneuropati.

Behandlingsmöjligheter

Vilken typ av behandling som kan användas mot polyneuropati beror på den bakomliggande orsaken till polyneuropatin i det enskilda fallet. Behandling riktas i första hand mot den bakomliggande orsaken.

Mot inflammatoriska former av sjukdomen används olika läkemedel som påverkar immunförsvaret och minskar inflammationen i perifera nerver. Denna behandling sköts av en neurolog eller reumatolog.

Om polyneuropatin orsakar smärta kan man prova olika läkemedel med effekt mot nervsmärta. En sådan behandling riktad mot smärtorsakade sömnsvårigheter, kan även bidra till minskad dagsömnighet.

Vid idiopatisk polyneuropati finns ingen riktad behandling. Vid motorisk påverkan kan kontakt med fysioterapeut/sjukgymnast och rehabiliteringsteam vara av värde. Ibland behövs hjälpmedel för att kunna gå stadigare. Arbetsterapeuter kan hjälpa till med ordination av skenor och översyn över hjälpmedel. Nervsmärta vid idiopatisk polyneuropati kan behandlas med läkemedel.

Läs mer under avsnittet Behandling eller om olika varianter av polyneuropati i menyn överst till höger.

Forskning om polyneuropati

Forskare försöker, liksom vid många andra neurologiska sjukdomar, att identifiera de bakomliggande orsakerna till polyneuropatier.

Kunskap om den genetiska bakgrunden finns till flera ärftliga polyneuropatier. Det leder till en förståelse för sjukdomsmekanismerna, det vill säga hur en mutation leder fram till skador på de perifera nervtrådarna. När man förstår hur en sjukdom uppkommer ökar möjligheten att utveckla rationella och effektiva behandlingar mot dessa sjukdomar. Denna förståelse har lett till framtagning av effektiva läkemedel som påverkar ärvsmassan (sk genterapi) för Skelleftesjukan (FAP). På längre sikt hoppas man att genterapi blir aktuell för behandling av även CMT och andra formera av ärftlig polyneuropati.

I en studie vid Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge har en forskargrupp tittat på nervbiopsier vid normala kontroller och personer med idiopatisk polyneuropati för att se om det finns en påverkan och förändring i de små blodkärlen som försörjer nervtrådarna. Finns någon form av åderförkalkning i de minsta blodkärlen som stryper näringstillförsel och orsakar nedbrytning av nervtråden? Studien visar dock inget sådant samband, men det finns andra studier som talar för ett sådant samband.

Inom annan forskning studeras autofagin i cellerna, alltså städprocessen i nervcellerna, vars innehåll är levande och förändras och därför behöver ”städas upp” kontinuerligt. Studier visar på en ökad mängd autofagistrukturer både hos personer med idiopatisk och de med inflammatorisk polyneuropati, jämfört med normala kontroller. Dock vet man fortfarande inte om det är en följd av eller orsak till polyneuropatin. Nobelpriset i medicin eller fysiologi 2016 tilldelades Yoshinori Ohsumi för upptäckter inom just ämnet autofagi, som är förutsättningen för cellernas förnyelseprocess.

När det gäller de autoimmuna orsakerna till polyneuropati försöker man för närvarande att hitta läkemedel som mer effektivt och utan besvärande biverkningar kan dämpa den inflammatoriska aktiviteten.

Vid Karolinska Universitetssjukhuset pågår även forskningsstudier för att ta fram biomarkörer i blod och ryggmärgsvätskan, vilka kan hjälpa till med diagnostisering av typ av inflammatorisk polyneuropati samt uppföljning av behandlingseffekt och prognos.

Viktigt att ingå i det nationella IP-registret

Det nationella kvalitetsregistret Inflammatorisk Polyneuropati, IP-registret, är ett delregister inom Svenska Neuroregister. Syftet med registret är att samla klinisk information om symtom och förlopp för enskilda patienter med olika typer av inflammatorisk polyneuropati. Genom att be sin neurolog att inkludera en i IP-registret, får man en förbättrad klinisk uppföljning. Man får också vara med själv och rapportera sjukdomsspecifika symtom direkt in i registret via funktionen PER (patientens egen rapportering) för att ge sin läkare en bättre helhetsbild av hur man mår.

Information i IP-registret kan också användas för att förbättra vården på nationell nivå, genom att göra det möjligt att jämföra uppnådda behandlingsmål för inflammatoriska neuropatier mellan olika regioner. Patienter som är med i IP-registret har också en bättre chans att komma med i framtida läkemedelsstudier vid inflammatorisk polyneuropati.

Familjär Amyloidos med Polyneuropati (FAP), Skelleftesjukan

Under år 2021 lanseras det svenska transtyretinamyloidos-registret, SveATTR, för patienter med FAP, det vill säga Skelleftesjukan.

 Sakkunnig: Neurolog och överläkare Rayomand Press, Neurologkliniken/Karolinska universitetssjukhuset.

Innehållsansvarig: Helene Landersten

 

Relaterade nyheter

2021-03-03

Därför stödjer Neuro Svenska neuroregister

Svenska neuroregister har en stor betydelse för utvecklingen av neurosjukvården och forskningen. Det hävdar Kristina Niemi, kanslichef på Neuro: – Neuroregister har en jätteviktig funktion för att kvalitetssäkra och utveckla neurosjukvården och verka för en kunskapsbaserad och jämlik vård.

Läs mer
2021-01-25

Så bidrar Neuro till forskning om polyneuropati

Tack vare gåvor från allmänhet och företag kan Neuro bidra till flera forskningsprojekt inom Polyneuropatiområdet varje år.

Läs mer
2020-12-22

Nytt beslut om högspecialiserad vård

Socialstyrelsen har nu beslutat att vissa neuromuskulära diagnoser (NMD) ska ingå i högspecialiserad vård som bedrivs på fyra specialistenheter, varav två är koncentrerade på barn/ungdomar.

Läs mer

Digital föreläsning om polyneuropati

Nu finns inspelningen från den 26 november 2020 publicerad, den är även textad. Föreläsningen riktar sig till dig som är intresserad, själv har polyneuropati eller arbetar inom vård- och omsorg och har kontakt med personer som har diagnosen polyneuropati

Läs mer

Corona påverkar Neurodagen 2020 men Neuros föreningsliv ställer om!

Normala år brukar föreningslivet inom Neuro bjuda på en uppsjö av aktiviteter runt om i landet kring den årliga Neurodagen 28 september. I år har aktiviteterna påverkats mycket av det rådande läget med coronapandemin och blivit färre. Men det är ändå flera föreningar som arrangerar Neurodagen.

Läs mer
2020-09-15

Eva-Lena får träffa olika läkare varje gång

Eva-Lena Kjellsson från Växjö har varit sjuk i den ovanliga sjukdomen CMT – en neuromuskulär sjukdom som får musklerna att förtvina hela sitt liv. Hon behöver ofta uppsöka vården för sina besvär, men det är sällan som hon får träffa samma läkare.

Läs mer

Konferens om polyneuropati

En halv miljon i Sverige lever med neurologiska skador eller sjukdomar. För att uppmärksamma det hålls Neurodagen i hela landet. Neuro Uppsala-Knivsta ordnar 1 oktober en konferens om polyneuropati, med en av Sveriges främsta specialister, en ortopedingenjör och en diagnosstödjare på talarlistan!

Läs mer
2020-06-12

Utan förvarning slog sjukdomen Guillain-Barrés till

Tommy återvände till livet efter tio veckor i respirator. – Jag befann mig i dödsskuggans dal, säger han i en intervju i Göteborgs-Posten.

Läs mer
2020-05-13

Neuro stödjer stimulerande neurorehab med Ronnie Gardiner Method

Neurostödd försking Den rytm- och musikbaserade rehabiliteringsmetoden ”Ronnie Gardiner Method” är så pass intressant, att Neuro och Neurofonden 2018 gick in med ett forskningsbidrag till Linköpingsforskaren Petra Pohl för detta. Tidigare har en Göteborgsstudie med strokepatienter gett positiva resultat för bättre livskvalitet och nu har Parkinsonpatienter studerats av Pohls forskarteam.

Läs mer
2020-04-06

”Cytokinstormar” är problemet

Immunförsvaret kan överreagera mot det nya coronaviruset och skapa cytokinstormar i kroppen, som angriper inre organ. Det finns redan befintliga mediciner som hjälper mot detta.

Läs mer

Vi använder cookies för att ge dig en optimal användarupplevelse. Genom att fortsätta använda vår webbplats accepterar du att cookies används. Läs mer i vår integritetspolicy: neuro.se/integritet