Symtom vid polyneuropati

Det finns akuta polyneuropatier där man inom loppet av några veckor får ett snabbt tilltagande funktionsbortfall, med försämrad muskelkraft eller känsel. Det finns också kroniska och ideopatiska polyneuropatier där sjukdomsförloppet löper över flera år.

Den vanligaste formen av akut polyneuropati är AIDP, akut inflammatorisk demyeliniserande polyneuropati, eller Guillian-Barrés syndrom. AIDP drabbar i första hand myelinet, men kan också drabba själva nervtråden, axonet. Patienten upplever ofta en tilltagande försvagning, ofta uppåtgående från fötterna till benen, och vidare uppåt. Andningsmuskulaturen kan också påverkas. Förloppet är snabbt, ofta under dagar till veckor. Därefter nås ofta en platåfas under ett par veckor varefter man gradvis återhämtar sig. Man räknar med att cirka 1–2 patienter per 100 000 invånare insjuknar per år i AIDP och alla åldrar kan drabbas.

Det finns också kroniska polyneuropatier där sjukdomsförloppet löper över många år. En sådan är CIDP, kronisk inflammatorisk demyeliniserande polyneuropati. CIDP, liksom AIDP, beror ofta på en autoimmun störning, det vill säga att kroppens eget immunförsvar angriper de perifera nervtrådarna.

Generella inledande symtom vid polyneuropati är ofta känselbortfall och/eller överkänslighet och brännande stickningar under fötterna och för en hel del patienter liknande symtom i händerna. Den klassiska symtombilden brukar kallas för ”strump - och handskformad”.

De långa, lite grövre, nervtrådarnas cellkroppar, som styr muskler i händer och fötter, ligger i ryggmärgen. Känselsinnets nervcellskroppar ligger i ett ganglion strax utanför själva ryggmärgen. De grova nervtrådarna ger oss också så kallat ledsinne, hur vår kropps position är för stunden, samt styr vibrations- och beröringssinnet. De tunnare nervtrådarna, också kallade fintrådar, registrerar smärta och temperatur. När nervtrådarna till fötternas muskler förstörs, kan symtomen bli så kallad droppfot, man kan inte längre lyfta fotbladet. I händerna uppstår muskelsvaghet.

Vid de tunnare känselnervernas förtvining försvinner helt enkelt känseln, vilket ger fumlighet och obalans.

För många kan detta ge en stor funktionsnedsättning i vardagslivet och för andra är symtomen lindriga och det påverkar livet i mindre grad. Varför dessa långa nervtrådar förstörs och förtvinar i ändarna är fortfarande en gåta för neurologerna och därför kan man hittills inte heller ”slå av” eller stoppa denna nervtråds påverkan. Det finns heller ännu ingen behandling som kan läka skadade nervtrådar.

Olika symtom beroende på vilka påverkade nerver

De symptom man får beror på vilken typ av nervtrådar som drabbas. Vi har nervtrådar som förmedlar impulser ut från ryggmärgen till våra muskler. Om de drabbas förtvinar muskelcellerna och man blir muskelsvag och tappar kraften och uthålligheten.

Om nervtrådar drabbas som leder signaler åt andra hållet, alltså ut ifrån huden, våra inre organ, och in mot ryggmärgen, då tappar vi känseln, eller kanske funktionen hos tarmar och urinblåsa. Så vi får i allmänhet påverkan på såväl motoriken, det vill säga muskelkraften, känseln och även de autonoma funktionerna, som till exempel tarmfunktionen som kan ge förstoppning.
Det kan också påverka blåsan vilket svårigheter att tömma den, eller sexualfunktionerna så att man blir impotent. Blodtrycksreglering kan påverkas så att man får en snabbare hjärtrytm. Även svettfunktionen kan störas till följd av att det autonoma nervsystemet drabbas.

En typisk polyneuropatipatient beskriver en gradvis försämring av känseln i fötterna. Kanske kryper det uppåt i underbenen och man får en tilltagande svaghet i fötterna med svårigheter att gå på häl, och kanske också att gå på tå och till följd av det en balanssvårighet.

Smärtor vid vila

Många har inga smärtor, medan andra har vad vi kallar neuropatismärtor. De skiljer sig lite från vanliga smärtor, som vid skadade muskler eller skelett. Neuropatismärtor är ofta av en brännande och svidande karaktär och de kommer ofta i vila, till skillnad från smärta vid ont i knä och höft, som ju ofta kommer vid belastning.

Här är det ofta tvärtom, den kommer i vila, inte sällan när man ska gå och lägga sig och sova. Då börjar det att brinna, vilket kan uppfattas som en helveteseld i fötterna. Det gör att man har svårt att sova. Har man det ska man definitivt uppsöka läkare, för vi har idag relativt effektiva läkemedel för att dämpa den här smärtan.

Orsaker till polyneuropati

Amerikanska studier visar att 1,5 procent av befolkningen generellt har diagnosen och för personer äldre än 60 år är det drygt 5 procent som har polyneuropati, alltså en av 20 personer

I ungefär 50–80 % av fallen går det inte att fastställa orsaken till polyneuropatin, det brukar kallas ideopatisk polyneuropati. Sjukdomen kan vara ärftlig och bero på en störning i arvsanlaget, vara åldersbetingad, eller vara symptom på andra icke-identifierbara faktorer.

Den viktigaste orsaken till polyneuropati är åldrande. Nervsystemet och nervtrådarna åldras liksom kroppens övriga organ. I 60–70-årsåldern finns ofta en lättare polyneuropati, som inte har någon praktisk betydelse för patienten, men som kan uppmätas med neurofysiologiska metoder.

Diabetesorsakad neuropati den vanligaste formen av polyneuropati, men andra sjukdomar kan också vara orsak. Idiopatisk polyneuropati, där orsaken är okänd, är vanlig. Övriga varianter av diagnosen är olika ärftliga former av polyneuropatier, inflammatorisk polyneuropati och toxisk neuropati efter till exempel en cytostatikabehandling.

Ärftliga orsaker

Bland de ärftliga sjukdomarna finns former som kallas för CMT (Charcot-Marie-Tooth). CMT är i sig en heterogen sjukdomsgrupp. Ärftlighetsgång och symptom kan variera mycket. Man räknar att det finns cirka 20–30 patienter per 100 000 invånare med CMT.

I Norr- och Västerbotten finns en ärftlig sjukdom som kallas för skellefte-sjukan eller familjär amyloidos med polyneuropati (FAP). Den ger ofta uttalade autonoma symptom, med svåra tarmstörningar och svåra smärtor som en del i sjukdomen. Förekomsten uppskattas till 20 personer per 1 miljon invånare, och man räknar med att cirka 200 patienter i Sverige har FAP.

Förvärvade orsaker

- systemsjukdomar (diabetes, njursvikt, porfyri)
- infektioner (lepra, HIV-infektion, difteri, tuberkulos, Borrelia)
- immunsjukdomar (immunsystemet börjar angripa nervtrådarna)
- förgiftning (alkohol, tungmetaller, lösningsmedel, läkemedel)
- vitaminbrist (B12, B1, B6)
- reumatologiska sjukdomar
- biverkan/effekt av maligna, elakartade tumörer och behandling av dessa

Sakkunnig: Neurolog och docent Tor Ansved.

Innehållsansvarig: Håkan Sjunnesson

 

Relaterade nyheter

2019-09-27

Nya metoder för ryggmärgsstimulering hjälper fler med svår nervsmärta

Elektrisk ryggmärgsstimulering (spinal cord stimulation), innebär att man placerar en elektrod i ryggen utanför ryggmärgen. Elektroden kopplas till en pulsgenerator/stimulator placerad under huden som sänder ut lågfrekventa och högfrekventa pulser, som påverkar smärtsignaler och upplevelsen av smärt

Läs mer
2019-08-13

”De Skelleftesjuka kan inte vänta längre”

Nya läkemedel som redan är godkända av det europeiska läkemedelsverket EMA måste skyndsamt implementeras i Sverige, skriver flera debattörer från FAMY i Svenska Dagbladet, Norran med flera dagstidningar.

Läs mer
2019-07-25

Personer med neurologiska diagnoser blir tagna för att vara fulla

Sveriges radio har gått igenom anmälningar till diskrimeringsombudsmannen, do. Neuros ordförande Lise Lidbäck kommenterar i inslaget.

Läs mer
Minskar transtyretin
2019-06-07

Hälsoekonomisk bedömning av behandling vid "Skelleftesjukan"

Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) har tagit fram ett hälsoekonomiskt kunskapsunderlag till regionerna för läkemedselsbehandling vid behandlar ärftlig transtyretinamyloidos också kallad Skelleftesjukan med funktionsnedsättning i de perifera nerverna, så kallad polyneuropati i stadium 1

Läs mer
2019-06-07

Nätverk för dig med Guillain-Barrés

Guillain-Barrés syndrom, GBS, är en allvarlig neurologisk sjukdom med ett snabbt insjuknande, som drabbar både relativt unga människor och äldre.

Läs mer
2019-05-15

Neurorapporten -19: En tredjedel får vänta över ett år på rätt diagnos

Neurorapporten visar på en ökning bland Neuros medlemmar när det gäller väntan mer än ett år från läkarbesök till korrekt diagnos. Från en fjärdedel (25 %) år 2014 till nästan en tredjedel (30%) år 2019. Se videoklippet från lanseringen av Neurorapporten under Neurologiveckan!

Läs mer
11 maj
2019-05-13

Leif Hjort tog Neuropromenaden till Motala

Leif Hjort är en av initiativtagarna till Neuropromenaden i Motala. "Jag vill uppmärksamma polyneuropati".

Läs mer
2019-05-02

Behandling som ger hopp vid Skelleftesjukan

Två nya genterapier godkändes förra året för behandling vid den genetiska sjukdomen familjär amyloidos med polyneuropati, som i Sverige kallas Skelleftesjukan. Ole Suhr, professor i Umeå, anser att de nya terapierna är ett stort steg framåt.

Läs mer
2019-04-02

Wallenbergmiljoner till autoimmun forskning

Olle Kämpe vid Karolinska institutet är en av fem forskare som får vara med och dela på 2,5 miljarder kronor från Wallenberg Clinical Scholars.

Läs mer
1,6 %
2019-03-25

Många ville veta mer om polyneuropati

När Neuro Skellefteå arrangerade en öppen föreläsning om polyneuropati kom 250 personer till Folkparken för att lyssna på Kristin Samuelsson, biträdande överläkare och forskare vid neurologmottagningen på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge. Kristin är en av de få svenska neurologer som förd

Läs mer