Symtom vid polyneuropati

Gemensamt för alla varianter av polyneuropati är en utbredd funktionsnedsättning i kroppens perifera nerver. De perifera nervtrådarna leder impulser som styr muskler och tar emot känselintryck från huden, till och från ryggmärgen och hjärnan. Impulserna i perifera nervtrådar styr även autonoma funktioner som blodtryck, hjärta, tarm och urinblåsa.

De vanligaste symtomen vid påverkan på känsel- och muskelnerverna är domningar, smärta, obehag, känselnedsättning och svaghet i benen och fötter samt ibland även händerna. Vanligt att balansen påverkas. Oftast påverkas båda sidor av kroppen samtidigt, exempelvis båda fötterna eller båda händerna.

Vid påverkan på autonoma nerver är det vanligt med förstoppning, urinträngningar, erektionssvårigheter, yrsel vid uppresning och torra fötter.

De vanligaste symtomen vid fintrådsneuropati är brännande och svidande smärta i fötterna.

.

Olika symtom 

De symtom man får beror på vilken typ av nervtrådar som drabbas. Vi har grövre nervtrådar som förmedlar impulser ut från ryggmärgen till våra muskler och från känselkroppar i huden till ryggmärgen. Om de drabbas förtvinar muskelcellerna och man blir muskelsvag och tappar kraften och uthålligheten. När nervtrådarna till fötternas muskler förstörs, kan symtomen bli så kallad droppfot, man kan inte längre lyfta fotbladet. I händerna uppstår muskelsvaghet. När känselnerver som förmedlar känsel för beröring och position påverkas upplever man stickningar, sockerdrickskänsla och kuddkänsla under fötterna samt balanspåverkan.

Om tunnare nervtrådar som leder känselsignaler för temperatur och smärta från huden och våra inre organmot ryggmärgen drabbas, då får vi kalla eller brännande värma fötter, eller kanske nedsatt funktion hos exempelvis tarmen och urinblåsan. Vid isolerad fintrådsneuropati (SFN) är nervreflexerna vid kroppsundersökning normala. Dessutom är resultat av neurofysiologiska undersökningen (ENeG) också normal eftersom ENeG mäter enbart funktion i den grövre nervtrådarna. Dessa diagnostiska svårigheter kan leda till misstolkning av symtom inom vården och försenad diagnos.

Polyneuropati kan alltså påverka såväl motoriken, det vill säga muskelkraften, som känseln och även de autonoma funktionerna, som till exempel tarmfunktionen, vilket bland annat kan ge förstoppning. Sjukdomen kan också påverka blåsan vilket ger svårigheter att tömma den, eller erektionsförmågan så att man blir impotent. Blodtrycksreglering kan påverkas så att man får en snabbare hjärtrytm eller lägre blodtryck i stående. Även svettfunktionen kan störas till följd av att det autonoma nervsystemet drabbas. Detta visar sig oftast genom torr hud (torra fötter), men ibland genom ökad svettning över olika delar av kroppsytan. Mun- och ögontorrhet orsakas av påverkan på autonoma nerver till spott- och tårkörtlar.

En typisk polyneuropatipatient beskriver en gradvis försämring av känseln i fötterna. Kanske kryper det uppåt i underbenen och man får en tilltagande svaghet i fötterna med svårigheter att gå på häl, och kanske också att gå på tå och till följd av det en balanssvårighet. På sikt kan känselsymtom uppstå även i fingrar och händer. Det finns även polyneuropatityper där symtomen tilltar i en snabb takt och sprider sig gärna inom en kort tid (veckor /månader) till armarna.

Läs övergripande om olika varianter av polyneuropati och om olika orsaker till polyneuropati.

För många kan detta ge en stor funktionsnedsättning i vardagslivet och för andra är symtomen lindriga och det påverkar livet i mindre grad. Varför dessa nervtrådar förstörs och förtvinar i ändarna är oklart för neurologerna hos personer med idiopatisk neuropati, där ingen bakomliggande orsak till neuropatin kunnat identifieras. Mot en andel av de påvisade utlösande orsakerna såsom vitaminbrist och inflammation går det att sätta in riktad terapi, men ännu saknas det behandling som kan läka skadade nervtrådar.

Läs mer om olika varianter av polyneuropati i menyn.

Smärtor vid vila

Många har inga smärtor, medan andra har vad vi kallar nervsmärtor. De skiljer sig lite från vanliga smärtor, som vid skadade muskler eller skelett. Nervsmärtor är ofta av en brännande och svidande karaktär och de kommer ofta i vila, till skillnad från smärta vid ont i knä och höft, som ju ofta kommer vid belastning.

Det är vanligt att smärta och obehag kommer när man ska gå och lägga sig och sova. Då börjar det att brinna, vilket kan uppfattas som en helveteseld i fötterna. Det gör att man har svårt att sova. Har man det ska man definitivt uppsöka läkare, för det finns idag relativt effektiva läkemedel för att dämpa den här smärtan.

Läs mer under avsnittet Behandling i menyn.

Sakkunnig: Neurolog och överläkare Rayomand Press, Neurologkliniken/Karolinska universitetssjukhuset

Innehållsansvarig: Helene Landersten

 

Relaterade nyheter

2021-09-23

Neuro lanserar ny årsdag: Polyneuropatidagen 16 oktober

Polyneuropatidagen 16 oktober - en dag för folksjukdom som ännu är okänd hos allmänheten. Allt fler diagnostiseras med polyneuropati. Närmare 200 000 personer i Sverige lever med sjukdomen – men den är ännu okänd hos allmänheten. För att ändra på det lanserar Neuro en ny årsdag: Med start i höst infaller Polyneuropatidagen den 16 oktober varje år. Den dagen kommer polyneuropati att uppmärksammas extra. Det leder även till att kännedomen om neurologiska sjukdomar och symtom ökar i samhället.

Läs mer
2021-07-06

Nya data om ATTR-amyloidos

Alnylam presenterar nya data från forskningsprogrammen om ATTR-amyloidos vid 2021 års möte i Peripheral Nerve Society

Läs mer

Digital föreläsning om neuropatisk smärta

Neuro startar veckan med Neuropromenaden genom att bjuda in till en lärorik digital föreläsning om en forskningsstudie kring neuropatisk smärta. Ett symtom som är vanligt vid diagnosen polyneuropati, men det förekommer även vid flera neurologiska diagnoser som exempelvis MS.

Läs mer
2021-03-03

Vill du bli diagnosstödjare inom polyneuropati?

En diagnosstödjare är en person, som själv lever med en neurologisk diagnos. Som diagnosstödjare ger du stöd genom telefonsamtal med Neuros medlemmar. Du förväntas var en medmänniska som lyssnar och svarar på frågor och funderingar utifrån dina egna erfarenheter.

Läs mer
2021-03-03

”Neuroregister är en grund för vårdutveckling och forskning”

Av de 22 000 patienterna med den neurologiska diagnosen multipel skleros, MS, i Sverige, ingår hela 18 000 med data i det unika svenska MS-registret. – Våra data innehåller hög kvalitet och det gör att vår MS-forskning kan göras riktigt bra, säger professor Jan Hillert. Han är en av de som skapade MS-registret och är sedan över 20 år ansvarig registerhållare för både det svenska MS-registret och samlingsregistret Svenska Neuroregister.

Läs mer
2021-03-03

Därför stödjer Neuro Svenska neuroregister

Svenska neuroregister har en stor betydelse för utvecklingen av neurosjukvården och forskningen. Det hävdar Kristina Niemi, kanslichef på Neuro: – Neuroregister har en jätteviktig funktion för att kvalitetssäkra och utveckla neurosjukvården och verka för en kunskapsbaserad och jämlik vård.

Läs mer
2021-01-25

Så bidrar Neuro till forskning om polyneuropati

Tack vare gåvor från allmänhet och företag kan Neuro bidra till flera forskningsprojekt inom Polyneuropatiområdet varje år.

Läs mer
2020-12-22

Nytt beslut om högspecialiserad vård

Socialstyrelsen har nu beslutat att vissa neuromuskulära diagnoser (NMD) ska ingå i högspecialiserad vård som bedrivs på fyra specialistenheter, varav två är koncentrerade på barn/ungdomar.

Läs mer

Digital föreläsning om polyneuropati

Nu finns inspelningen från den 26 november 2020 publicerad, den är även textad. Föreläsningen riktar sig till dig som är intresserad, själv har polyneuropati eller arbetar inom vård- och omsorg och har kontakt med personer som har diagnosen polyneuropati

Läs mer

Corona påverkar Neurodagen 2020 men Neuros föreningsliv ställer om!

Normala år brukar föreningslivet inom Neuro bjuda på en uppsjö av aktiviteter runt om i landet kring den årliga Neurodagen 28 september. I år har aktiviteterna påverkats mycket av det rådande läget med coronapandemin och blivit färre. Men det är ändå flera föreningar som arrangerar Neurodagen.

Läs mer