Symtom vid polyneuropati

Det finns akuta polyneuropatier där man inom loppet av några veckor får ett snabbt tilltagande funktionsbortfall, med försämrad muskelkraft eller känsel. Det finns också kroniska och ideopatiska polyneuropatier där sjukdomsförloppet löper över flera år.

Den vanligaste formen av akut polyneuropati är AIDP, akut inflammatorisk demyeliniserande polyneuropati, eller Guillian-Barrés syndrom. AIDP drabbar i första hand myelinet, men kan också drabba själva nervtråden, axonet. Patienten upplever ofta en tilltagande försvagning, ofta uppåtgående från fötterna till benen, och vidare uppåt. Andningsmuskulaturen kan också påverkas. Förloppet är snabbt, ofta under dagar till veckor. Därefter nås ofta en platåfas under ett par veckor varefter man gradvis återhämtar sig. Man räknar med att cirka 1–2 patienter per 100 000 invånare insjuknar per år i AIDP och alla åldrar kan drabbas.

Det finns också kroniska polyneuropatier där sjukdomsförloppet löper över många år. En sådan är CIDP, kronisk inflammatorisk demyeliniserande polyneuropati. CIDP, liksom AIDP, beror ofta på en autoimmun störning, det vill säga att kroppens eget immunförsvar angriper de perifera nervtrådarna.

Generella inledande symtom vid polyneuropati är ofta känselbortfall och/eller överkänslighet och brännande stickningar under fötterna och för en hel del patienter liknande symtom i händerna. Den klassiska symtombilden brukar kallas för ”strump - och handskformad”.

De långa, lite grövre, nervtrådarnas cellkroppar, som styr muskler i händer och fötter, ligger i ryggmärgen. Känselsinnets nervcellskroppar ligger i ett ganglion strax utanför själva ryggmärgen. De grova nervtrådarna ger oss också så kallat ledsinne, hur vår kropps position är för stunden, samt styr vibrations- och beröringssinnet. De tunnare nervtrådarna, också kallade fintrådar, registrerar smärta och temperatur. När nervtrådarna till fötternas muskler förstörs, kan symtomen bli så kallad droppfot, man kan inte längre lyfta fotbladet. I händerna uppstår muskelsvaghet.

Vid de tunnare känselnervernas förtvining försvinner helt enkelt känseln, vilket ger fumlighet och obalans.

För många kan detta ge en stor funktionsnedsättning i vardagslivet och för andra är symtomen lindriga och det påverkar livet i mindre grad. Varför dessa långa nervtrådar förstörs och förtvinar i ändarna är fortfarande en gåta för neurologerna och därför kan man hittills inte heller ”slå av” eller stoppa denna nervtråds påverkan. Det finns heller ännu ingen behandling som kan läka skadade nervtrådar.

Olika symtom beroende på vilka påverkade nerver

De symptom man får beror på vilken typ av nervtrådar som drabbas. Vi har nervtrådar som förmedlar impulser ut från ryggmärgen till våra muskler. Om de drabbas förtvinar muskelcellerna och man blir muskelsvag och tappar kraften och uthålligheten.

Om nervtrådar drabbas som leder signaler åt andra hållet, alltså ut ifrån huden, våra inre organ, och in mot ryggmärgen, då tappar vi känseln, eller kanske funktionen hos tarmar och urinblåsa. Så vi får i allmänhet påverkan på såväl motoriken, det vill säga muskelkraften, känseln och även de autonoma funktionerna, som till exempel tarmfunktionen som kan ge förstoppning.
Det kan också påverka blåsan vilket svårigheter att tömma den, eller sexualfunktionerna så att man blir impotent. Blodtrycksreglering kan påverkas så att man får en snabbare hjärtrytm. Även svettfunktionen kan störas till följd av att det autonoma nervsystemet drabbas.

En typisk polyneuropatipatient beskriver en gradvis försämring av känseln i fötterna. Kanske kryper det uppåt i underbenen och man får en tilltagande svaghet i fötterna med svårigheter att gå på häl, och kanske också att gå på tå och till följd av det en balanssvårighet.

Smärtor vid vila

Många har inga smärtor, medan andra har vad vi kallar neuropatismärtor. De skiljer sig lite från vanliga smärtor, som vid skadade muskler eller skelett. Neuropatismärtor är ofta av en brännande och svidande karaktär och de kommer ofta i vila, till skillnad från smärta vid ont i knä och höft, som ju ofta kommer vid belastning.

Här är det ofta tvärtom, den kommer i vila, inte sällan när man ska gå och lägga sig och sova. Då börjar det att brinna, vilket kan uppfattas som en helveteseld i fötterna. Det gör att man har svårt att sova. Har man det ska man definitivt uppsöka läkare, för vi har idag relativt effektiva läkemedel för att dämpa den här smärtan.

Orsaker till polyneuropati

Amerikanska studier visar att 1,5 procent av befolkningen generellt har diagnosen och för personer äldre än 60 år är det drygt 5 procent som har polyneuropati, alltså en av 20 personer

I ungefär 50–80 % av fallen går det inte att fastställa orsaken till polyneuropatin, det brukar kallas ideopatisk polyneuropati. Sjukdomen kan vara ärftlig och bero på en störning i arvsanlaget, vara åldersbetingad, eller vara symptom på andra icke-identifierbara faktorer.

Den viktigaste orsaken till polyneuropati är åldrande. Nervsystemet och nervtrådarna åldras liksom kroppens övriga organ. I 60–70-årsåldern finns ofta en lättare polyneuropati, som inte har någon praktisk betydelse för patienten, men som kan uppmätas med neurofysiologiska metoder.

Diabetesorsakad neuropati den vanligaste formen av polyneuropati, men andra sjukdomar kan också vara orsak. Idiopatisk polyneuropati, där orsaken är okänd, är vanlig. Övriga varianter av diagnosen är olika ärftliga former av polyneuropatier, inflammatorisk polyneuropati och toxisk neuropati efter till exempel en cytostatikabehandling.

Ärftliga orsaker

Bland de ärftliga sjukdomarna finns former som kallas för CMT (Charcot-Marie-Tooth). CMT är i sig en heterogen sjukdomsgrupp. Ärftlighetsgång och symptom kan variera mycket. Man räknar att det finns cirka 20–30 patienter per 100 000 invånare med CMT.

I Norr- och Västerbotten finns en ärftlig sjukdom som kallas för skellefte-sjukan eller familjär amyloidos med polyneuropati (FAP). Den ger ofta uttalade autonoma symptom, med svåra tarmstörningar och svåra smärtor som en del i sjukdomen. Förekomsten uppskattas till 20 personer per 1 miljon invånare, och man räknar med att cirka 200 patienter i Sverige har FAP.

Förvärvade orsaker

- systemsjukdomar (diabetes, njursvikt, porfyri)
- infektioner (lepra, HIV-infektion, difteri, tuberkulos, Borrelia)
- immunsjukdomar (immunsystemet börjar angripa nervtrådarna)
- förgiftning (alkohol, tungmetaller, lösningsmedel, läkemedel)
- vitaminbrist (B12, B1, B6)
- reumatologiska sjukdomar
- biverkan/effekt av maligna, elakartade tumörer och behandling av dessa

Sakkunnig: Neurolog och docent Tor Ansved.

 

Någon att prata med

Våra diagnosstödjare vet hur det är att leva med neurologisk diagnos.

Ring eller mejla

Stöd forskningen om polyneuropati

Din gåva gör skillnad.

Ge en gåva
 

Relaterade artiklar

Kompendium
2018-12-11

Höstseminarium Valjeviken 12-14 sep 2018

Höstens polyneuropati-seminarium genomfördes på Valjevikens Folkhögskola under tiden 12-14 september enligt i stort sett samma program som under det mycket uppskattade vårseminariet 23-25 maj.

Läs mer
2018-10-04

400 000 kronor till forskning om polyneuropati

Neurofonden har delat ut 400 000 kronor till forskning om den vanliga med lite beforskade neurologiska diagnosen idiopatisk polyneuropati. Mottagaren av bidraget är Dr. Rayomand Press och hans Team Neuro på Karolinska universitetssjukhuset, som vill lista ut orsakerna till sjukdomsutvecklingen.

Läs mer
2018-03-29

Polyneuropati - hör Neuropodden om störning på långa nervtrådar

Var 20:e person över 60 år har polyneuropati. Kristin Samuelsson är en av de få svenska neurologer som fördjupat sig forskningsmässigt i denna vanliga neurologiska diagnos. Parallellt med att hon är läkare på neurologmottagningen på Karolinska sjukhuset är hon i färd med att författa en avhandling

Läs mer
2018-02-27

"Regeringens Sällsynta satsning otillräcklig"

Den sista februari uppmärksammas årligen Sällsynta dagen. Många lever med en så kallad sällsynt diagnos, inte sällan med utmanande livslånga funktionsnedsättningar. Trots detta upplever Riksförbundet Sällsynta diagnoser att dessa patienter inte prioriteras nog i regeringens senaste vårdsatsning. Det

Läs mer
2017-11-30

Ny behandling av fintrådspolyneuropati

I en ny studie vid Harvard Medical School har forskare verksamma vid Massachusetts General Hospital, identifierat det första effektiva behandlingsalternativet för vissa fall av ett nervskadat symtom, som kan orsakas av autoimmun sjukdom.

Läs mer
2016-09-15

Stefan är svensk lagkapten i Rios fullkontaktsport på hjul

Fullkontaktsporten rullstolsrugby passar många med rörelsehinder i överkroppen, för det måste man ha. - Denna sport ger mig så mycket, säger Stefan Jansson, en av sportens eldsjälar. Själv har han diagnosen CMT och har spelat sedan 14-årsåldern. Nu i svenska landslaget som tävlar under Paralympics 2

Läs mer
Vanligast i Sverige
2014-10-28

Ny diagnostik ger bättre behandling vid diabetesneuropati

Vi har idag behandling mot smärtan, men inget som påverkar förloppet. Många behandlingar inklusive god glukoskontroll, har fallerat vid diabetes neuropati. Vid typ 1 diabetes fungerar glukoskontroll som behandling enligt neurofysiologi, dock ej vid typ 2.

Läs mer
Förekomst av tunntrådsneuropati
2013-11-13

Förekomst av tunntrådsneuropati

Tunntrådsneuropati kännetecknas av neuropatisk smärta, känselstörningar och autonom dysfunktion (d.v.s. problem med blodtrycksreglering, svettningar m.m.). Tunt myeliniserade Aδ-fibrer och omyeliniserade C-fibrer selektivt är inblandade.

Läs mer
Linnéa fick Guillain-Barrés syndrom av gardasilvaccination
2013-04-21

Linnéa fick Guillain-Barrés syndrom av gardasilvaccination

I programmet Kalla Fakta i TV4 den 21 april avslöjade 23 åriga Linnéa Gustafsson att hon fått den neurologiska diagnosen Guillain-Barrés syndrom (GBS), efter att hon vaccinerade sig med Gardasil vid 17-års ålder.

Läs mer
2012-03-20

Äntligen ett läkemedel som bromsar upp ärftliga Skelleftesjukan

För första gången någonsin finns ett läkemedel, med en bromsande effekt på sjukdomen transtyretinamyloidos eller Skelleftesjukan, som den också kallas. -Jag är optimistisk, säger professor Ole Suhr vid Norrlands Universitetssjukhus som leder forskningen i Sverige.

Läs mer