Symtom vid polyneuropati

Det finns akuta polyneuropatier där man inom loppet av några veckor får ett snabbt tilltagande funktionsbortfall, med försämrad muskelkraft eller känsel. Det finns också kroniska och ideopatiska polyneuropatier där sjukdomsförloppet löper över flera år.

Den vanligaste formen av akut polyneuropati är AIDP, akut inflammatorisk demyeliniserande polyneuropati, eller Guillian-Barrés syndrom. AIDP drabbar i första hand myelinet, men kan också drabba själva nervtråden, axonet. Patienten upplever ofta en tilltagande försvagning, ofta uppåtgående från fötterna till benen, och vidare uppåt. Andningsmuskulaturen kan också påverkas. Förloppet är snabbt, ofta under dagar till veckor. Därefter nås ofta en platåfas under ett par veckor varefter man gradvis återhämtar sig. Man räknar med att cirka 1–2 patienter per 100 000 invånare insjuknar per år i AIDP och alla åldrar kan drabbas.

Det finns också kroniska polyneuropatier där sjukdomsförloppet löper över många år. En sådan är CIDP, kronisk inflammatorisk demyeliniserande polyneuropati. CIDP, liksom AIDP, beror ofta på en autoimmun störning, det vill säga att kroppens eget immunförsvar angriper de perifera nervtrådarna.

Generella inledande symtom vid polyneuropati är ofta känselbortfall och/eller överkänslighet och brännande stickningar under fötterna och för en hel del patienter liknande symtom i händerna. Den klassiska symtombilden brukar kallas för ”strump - och handskformad”.

De långa, lite grövre, nervtrådarnas cellkroppar, som styr muskler i händer och fötter, ligger i ryggmärgen. Känselsinnets nervcellskroppar ligger i ett ganglion strax utanför själva ryggmärgen. De grova nervtrådarna ger oss också så kallat ledsinne, hur vår kropps position är för stunden, samt styr vibrations- och beröringssinnet. De tunnare nervtrådarna, också kallade fintrådar, registrerar smärta och temperatur. När nervtrådarna till fötternas muskler förstörs, kan symtomen bli så kallad droppfot, man kan inte längre lyfta fotbladet. I händerna uppstår muskelsvaghet.

Vid de tunnare känselnervernas förtvining försvinner helt enkelt känseln, vilket ger fumlighet och obalans.

För många kan detta ge en stor funktionsnedsättning i vardagslivet och för andra är symtomen lindriga och det påverkar livet i mindre grad. Varför dessa långa nervtrådar förstörs och förtvinar i ändarna är fortfarande en gåta för neurologerna och därför kan man hittills inte heller ”slå av” eller stoppa denna nervtråds påverkan. Det finns heller ännu ingen behandling som kan läka skadade nervtrådar.

Olika symtom beroende på vilka påverkade nerver

De symptom man får beror på vilken typ av nervtrådar som drabbas. Vi har nervtrådar som förmedlar impulser ut från ryggmärgen till våra muskler. Om de drabbas förtvinar muskelcellerna och man blir muskelsvag och tappar kraften och uthålligheten.

Om nervtrådar drabbas som leder signaler åt andra hållet, alltså ut ifrån huden, våra inre organ, och in mot ryggmärgen, då tappar vi känseln, eller kanske funktionen hos tarmar och urinblåsa. Så vi får i allmänhet påverkan på såväl motoriken, det vill säga muskelkraften, känseln och även de autonoma funktionerna, som till exempel tarmfunktionen som kan ge förstoppning.
Det kan också påverka blåsan vilket svårigheter att tömma den, eller sexualfunktionerna så att man blir impotent. Blodtrycksreglering kan påverkas så att man får en snabbare hjärtrytm. Även svettfunktionen kan störas till följd av att det autonoma nervsystemet drabbas.

En typisk polyneuropatipatient beskriver en gradvis försämring av känseln i fötterna. Kanske kryper det uppåt i underbenen och man får en tilltagande svaghet i fötterna med svårigheter att gå på häl, och kanske också att gå på tå och till följd av det en balanssvårighet.

Smärtor vid vila

Många har inga smärtor, medan andra har vad vi kallar neuropatismärtor. De skiljer sig lite från vanliga smärtor, som vid skadade muskler eller skelett. Neuropatismärtor är ofta av en brännande och svidande karaktär och de kommer ofta i vila, till skillnad från smärta vid ont i knä och höft, som ju ofta kommer vid belastning.

Här är det ofta tvärtom, den kommer i vila, inte sällan när man ska gå och lägga sig och sova. Då börjar det att brinna, vilket kan uppfattas som en helveteseld i fötterna. Det gör att man har svårt att sova. Har man det ska man definitivt uppsöka läkare, för vi har idag relativt effektiva läkemedel för att dämpa den här smärtan.

Orsaker till polyneuropati

Amerikanska studier visar att 1,5 procent av befolkningen generellt har diagnosen och för personer äldre än 60 år är det drygt 5 procent som har polyneuropati, alltså en av 20 personer

I ungefär 50–80 % av fallen går det inte att fastställa orsaken till polyneuropatin, det brukar kallas ideopatisk polyneuropati. Sjukdomen kan vara ärftlig och bero på en störning i arvsanlaget, vara åldersbetingad, eller vara symptom på andra icke-identifierbara faktorer.

Den viktigaste orsaken till polyneuropati är åldrande. Nervsystemet och nervtrådarna åldras liksom kroppens övriga organ. I 60–70-årsåldern finns ofta en lättare polyneuropati, som inte har någon praktisk betydelse för patienten, men som kan uppmätas med neurofysiologiska metoder.

Diabetesorsakad neuropati den vanligaste formen av polyneuropati, men andra sjukdomar kan också vara orsak. Idiopatisk polyneuropati, där orsaken är okänd, är vanlig. Övriga varianter av diagnosen är olika ärftliga former av polyneuropatier, inflammatorisk polyneuropati och toxisk neuropati efter till exempel en cytostatikabehandling.

Ärftliga orsaker

Bland de ärftliga sjukdomarna finns former som kallas för CMT (Charcot-Marie-Tooth). CMT är i sig en heterogen sjukdomsgrupp. Ärftlighetsgång och symptom kan variera mycket. Man räknar att det finns cirka 20–30 patienter per 100 000 invånare med CMT.

I Norr- och Västerbotten finns en ärftlig sjukdom som kallas för skellefte-sjukan eller familjär amyloidos med polyneuropati (FAP). Den ger ofta uttalade autonoma symptom, med svåra tarmstörningar och svåra smärtor som en del i sjukdomen. Förekomsten uppskattas till 20 personer per 1 miljon invånare, och man räknar med att cirka 200 patienter i Sverige har FAP.

Förvärvade orsaker

- systemsjukdomar (diabetes, njursvikt, porfyri)
- infektioner (lepra, HIV-infektion, difteri, tuberkulos, Borrelia)
- immunsjukdomar (immunsystemet börjar angripa nervtrådarna)
- förgiftning (alkohol, tungmetaller, lösningsmedel, läkemedel)
- vitaminbrist (B12, B1, B6)
- reumatologiska sjukdomar
- biverkan/effekt av maligna, elakartade tumörer och behandling av dessa

Sakkunnig: Neurolog och docent Tor Ansved.

Innehållsansvarig: Håkan Sjunnesson

 

Relaterade nyheter

2019-11-22

Vaccination mot influensa

Vissa personer har större risk att bli allvarligt sjuka av influensa eller av en följdsjukdom till influensa. Därför rekommenderas de att vaccinera sig. Rekommendationen gäller till exempel om du: är 65 år eller äldre, har diabetes typ 1 eller diabetes typ 2, har en neuromuskulär sjukdom som påverka

Läs mer
Piteå och Skellefteå
2019-11-11

Dyra läkemedel mot Skelleftesjukan slår hårt mot Västerbotten och Norrbotten

Sjukvården har fått klartecken för att använda nya läkemedel mot den dödliga Skelleftesjukan. Men medicinerna är dyra. Det blir en utmaning för Västerbotten och Norrbotten där de flesta av patienterna bor.

Läs mer
2019-11-08

Statiner – kolesterolsänkarna som splittrar läkarkåren

Enligt en av kritikerna till statinerna, Uffe Ravnskov, minskar de visserligen hur många som under en avgränsad tid blir sjuka i hjärt- och kärlsjukdom, och dödsfallsfrekvensen - men minskningen är så lite att det snarast är försumbart. I det läget blir frågan om biverkningarna viktiga. Till exempel idiopatisk polyneuropati som är oförklarliga smärtor och känselrubbningar.

Läs mer
Debatt i jp.se
2019-11-08

Debatt: Rädda den nya neurologi- och strokevården

Vi är djupt oroade för den framtida neurologi- och strokevården på Ryhov. "Döm om vår förvåning när vi nyligen fick besked om ett förestående beslut som innebär att den neurologiska verksamheten inte får flytta in i de nya lokaler, som håller på att byggas efter de behov personer med neurologiska sjukdomar har." Neuromedlemmarna Emma Åverling och Josefin Kowalsson i debattartikel på jp.se.

Läs mer
3 anställda
2019-11-04

Bristen på neurologer slår mot icke akuta patienter

Lyssna på Neuro Kronobergs ordförande Jennie Hedrén Hasselros, i ett inslag från P4 Kronoberg.

Läs mer
2019-10-31

Tore drabbades av ovanliga diagnosen Guillain-Barrés syndrom

Med Antons hjälp kan Tore gå igen. För ett och ett halvt år sedan säckade Tore ihop då han skulle kliva upp ur sängen. Benen bar inte längre. Tore hade drabbats av den ovanliga sjukdomen Guillain-Barrés syndrom. All funktion under midjan slogs ut. Trots flera månaders sjukhusvistelse kom han hem och var helt sängliggande, förlamad från midjan och neråt.

Läs mer
1 av 2 får OK
2019-10-28

Nytt läkemedel vid Skelleftesjukan får klarsignal efter prisförhandlingar

NT-rådet rekommenderar en av de två nya genterapierna mot Skelleftesjukan men säger nej till den andra. Tegsedi kan användas vid ärftlig transtyretinamyloidos (Skelleftesjukan).

Läs mer
2019-10-25

Forskning om neuropatisk smärtas orsak fick stort Neurofondsbidrag

Neurostödd försking Smärt- och Rehabiliteringscentrum i Linköping får ett av Neurofondens två stora forskningsbidrag 2019 för forskning om långvarig neuropatisk smärta. -Det är en spännande dimension att få forskningsbidrag från en medlemsorganisation som Neuro, där många lever med neuropatisk smärta, säger forskaren

Läs mer
400 000 kr
2019-10-24

Stort bidrag till forskning om neuropatisk smärta

Neurostödd försking Långvarig neuropatisk smärta beror på en ”nervskada” och påverkar många av Neuros medlemmar med diagnoser som ms, stroke, ryggmärgsskada och polyneuropati. Över 48 procent som besvarade enkäten till Neurorapporten[1] har symptomet smärta. Till skillnad från behandlingen av akut smärta, finns idag få

Läs mer
2019-09-27

Nya metoder för ryggmärgsstimulering hjälper fler med svår nervsmärta

Elektrisk ryggmärgsstimulering (spinal cord stimulation), innebär att man placerar en elektrod i ryggen utanför ryggmärgen. Elektroden kopplas till en pulsgenerator/stimulator placerad under huden som sänder ut lågfrekventa och högfrekventa pulser, som påverkar smärtsignaler och upplevelsen av smärt

Läs mer