Symtom vid parkinson

Huvudsymtomen vid parkinson är förknippade med rörelseförmågan. I tidigt skede uppträder symtomen vanligen ensidigt för att något år efter symtomdebuten omfatta båda kroppshalvorna.

Skakningar är ofta debutsymtomet, men det symtom som ger mest besvär är rörelsefattigdom. Att rörelser blir svåra att sätta igång och allt mindre. I tidiga stadier av sjukdomen yttrar sig detta som dålig rörelseförmåga i armarna, nedsatt skrivförmåga, utslätad mimik och svaghet i rösten.

Varierar under dagen

Man har ofta flera symtom samtidigt och symtomen uppkommer successivt och förvärras gradvis. De varierar mycket från person till person och det är vanligt att besvären är olika svåra under dagen. Under vissa perioder mår man bra, och under andra perioder har man många symtom.

Efter en längre tid kan man få ett särskilt sätt att röra sig på, med en framåtlutad, långsam och hasande gång. Man kan få svårt att resa sig från en stol eller vända sig i sängen. Ofta blir sådant som kräver smidiga rörelser svårt, som till exempel att knäppa knappar eller knyta skosnören.

Det finns tre huvudsakliga symtom som är förknippade med rörelseförmågan:

  • skakningar - tremor
  • stela muskler - rigiditet
  • ofrivilliga rörelser / överrörlighet – dyskinesier

Utöver problem med rörelser finns en rad andra symptom:

  • depression och ångest
  • sömnstörningar och trötthet
  • minnesproblem
  • synhallucinationer av för mycket medicin
  • domningar eller pirrningar i olika delar av kroppen
  • sämre lukt- och smaksinne
  • lågt blodtryck
  • nedsatt sexuell förmåga
  • störd temperaturreglering
  • hudförändringar
  • viktnedgång
  • otydligt tal, svag, hes och viskande röst
  • svårighet att svälja, saliv kan rinna ur munnen

Förlopp

Parkinsons sjukdom har ett långsamt förlopp, och det är inte förrän en relativt stor andel av nervcellerna i det drabbade området har dött, som symtomen uppkommer. Man kan alltså ha sjukdomen i flera år utan att veta om det.

Vid parkinson sker processen med nedbrytning av celler mer på ena sidan av hjärnan. Det innebär att symtomen som dyker upp först, de dyker upp i ena kroppshalvan, framför allt i ena armen och benet. Symtomen blir successivt värre och värre om man inte behandlar dem.

Stöd Neuro

Ditt stöd går till vårt arbete för personer med Parkinsons sjukdom och andra neurologiska diagnoser. Du kan också välja att ge en gåva till forskning.

Sjukdomen går inte tillbaka eller blir bättre. Den blir långsamt sämre och efter fem till tio år har hälften av patienterna kommit in i en så kallad komplikationsfas, då läkemedlen inte fungerar lika bra.

Men det finns ändå vissa tecken på att kroppens egna dopaminceller kan vara aktiva. Det förekommer något som kallas för "sleep benefit", och det betyder att man upplever att man mår bättre på morgonen. När man vaknar på morgonen så har man en bättre rörlighet, och sedan efter någon timme blir rörligheten sämre igen. Detta antas bero på en upplagring av dopamin under natten när man sover.

Sakkunnig: docent Joakim Tedroff, specialist i neurologi, Neuroenheten utsikten, Stockholm

Innehållsansvarig: Helene Landersten

Vill du veta mer?

Nyhetsbrevet kommer en gång i månaden och innehåller nyheter från vår verksamhet och information om aktuell forskning inom neurologi.

Ja, tack!
 

Nyheter om parkinson

2020-09-29

Tillverkar molekyler som fastnar på felveckade proteiner

Dan Adolfsson har tillverkat syntetiska molekyler som binder till så kallade amyloida plack, vilka finns i hjärnan hos patienter med Parkinsons och Alzheimers sjukdom. Detta kan störa de processer som leder till att vissa hjärnceller dör. Dan Adolfsson försvarade resultaten i sin avhandling fredag den 18 september vid Umeå universitet.

Läs mer
2020-09-29

Hudprov ger ledtrådar om parkinson

En färsk finsk studie visar att ett proteinkinas kallat LRRK2 är överaktivt i hudprov tagna från patienter med Parkinsons sjukdom. Detta nya fynd kan hjälpa i utvecklingen av nya behandlingar och snabba upp diagnos av Parkinsons sjukdom.

Läs mer
2020-09-17

Tal- och sväljsvårigheter

Tal-, språk- och sväljsvårigheter är vanliga vid MS men även vid MG, Parkinson, neuromuskulära diagnoser och efter stroke.

Läs mer
2020-07-07

Hur kan vi utföra rätt rörelse i precis rätt ögonblick?

Alla som spelar ett instrument som till exempel piano vet att det krävs mycket för att i snabb följd få till en mängd väldigt fint avstämda rörelser i rätt sekvens. Man måste röra fingrarna till rätt tangent, lyssna för att ha koll på tempot och ljudstyrkan,

Läs mer
2020-07-06

Ny metod visar hur Parkinsonprotein skadar cellmembran

Vid Parkinsons sjukdom klumpar proteinet alfasynuklein ihop sig i hjärnan. Detta förstör cellernas membran och cellerna dör. Med hjälp av en ny metod har forskare vid Chalmers visat att membranets sammansättning verkar vara avgörande för hur lite alfasynuklein (α-synuklein) som behövs för en skada i

Läs mer
2020-06-30

Ny strategi för Parkinsonbehandling

I en artikel som nu publiceras i tidskriften Nature beskrivs en upptäckt som kan leda till bättre behandlingsmetoder mot Parkinsons sjukdom.

Läs mer
DBS
2020-06-01

Världsberömd fransk neurokirurg blir hedersdoktor i Umeå

Alim-Louis Benabid blir 2020 års hedersdoktor vid Medicinska fakulteten vid Umeå universitet. Professor emeritus Benabid har utvecklat revolutionerande neurokirurgiska behandlingar vid Parkinsons sjukdom som har bidragit till Umeå universitets starka position inom forskning och behandling vid Parkin

Läs mer
2020-05-13

Neuro stödjer stimulerande neurorehab med Ronnie Gardiner Method

Neurostödd försking Den rytm- och musikbaserade rehabiliteringsmetoden ”Ronnie Gardiner Method” är så pass intressant, att Neuro och Neurofonden 2018 gick in med ett forskningsbidrag till Linköpingsforskaren Petra Pohl för detta. Tidigare har en Göteborgsstudie med strokepatienter gett positiva resultat för bättre livskvalitet och nu har Parkinsonpatienter studerats av Pohls forskarteam.

Läs mer
2020-05-08

Parkinsons sjukdom kan starta i tarmen

Forskare vid bland annat Karolinska Institutet har kartlagt vilka celltyper som ligger bakom olika sjukdomar i hjärnan. Resultaten visar bland annat att celler från tarmens nervsystem är inblandade i Parkinsons sjukdom, vilket betyder att sjukdomen kan starta i tarmarna.

Läs mer
2020-04-07

Neurostödd forskning: balansträning bra för rörelser vid Parkinson

Neurostödd försking En forskningsstudie med stöd från Neurofonden 2018, visar nu att fokuserad ”högutmanande” balansträning för personer med mild till måttlig grad av Parkinsons sjukdom, ger en förbättring i balansförmåga och gångförmåga hos personer i träningsgruppen. Det kan göra evidensbaserad fysioterapi aktuell.

Läs mer