Orsaker till parkinson
Man vet inte vad som orsakar sjukdomen, men ålder är den främsta riskfaktorn för att utveckla parkinsons. Det verkar också finnas en ärftlig komponent eftersom en del av de sjuka har släktingar som också har sjukdomen. Miljöfaktorer kan vara en annan bidragande orsak till parkinsons.
Mycket tyder dock på att det finns olika orsaker och att flera orsaker samverkar till att sjukdomsprocessen startar. Kanske rör det sig om många olika typer av parkinsonsjukdomar.
Män drabbas oftare, ungefär tre av fem är män. Den vanligaste åldern då man insjuknar i Parkinsons sjukdom är mellan 55 och 60 år. Ju högre upp i åldrarna man kommer, desto vanligare blir sjukdomen. Ungefär 1 % av alla personer över 65 år har parkinson.
Sjukdomsdebut kan förekomma hos personer i 20-årsåldern, men det är mycket ovanligt.
Sakkunnig: docent Joakim Tedroff, specialist i neurologi, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna
Artificiell intelligens kan höra på rösten om du är sjuk
AI-bolaget Voice Diagnostic lyssnar noga på våra röster. - Vårt långsiktiga mål är att kunna följa och diagnostisera olika typer av sjukdomar med hjälp av röstmonitorering, förklarar vd Louise Wrange.
Forskar om astrocyternas roll vid Parkinson
Parkinsons sjukdom utvecklas i takt med att hjärnans nervceller bryts ner. Nedbrytningen orsakas av skadliga ansamlingar av proteinet alfa-synuklein. Nu har forskare vid Lunds universitet i samarbete med europeiska kollegor fått en ökad förståelse för hur dessa ansamlingar, proteinaggregat, uppstår.
Aktivering av gamla virus skulle kunna orsaka inflammation senare i livet
Omkring tio procent av den mänskliga arvsmassan består av DNA-sekvenser som härrör från virus som smittat våra förfäder under miljontals år av vår evolution. Under normala förhållanden inaktiveras (oskadliggörs) dessa gamla beståndsdelar från virus (så kallade ERV) – genom en process som kallas epigenetisk kontroll.
Prisad för sin parkinsonforskning
Per Svenningsson vid Karolinska institutet får Arvid Carlsson-fondens stora pris för framstående forskning i Arvid Carlssons anda.
”Neuroregister är en grund för vårdutveckling och forskning”
Av de 22 000 patienterna med den neurologiska diagnosen multipel skleros, MS, i Sverige, ingår hela 18 000 med data i det unika svenska MS-registret. – Våra data innehåller hög kvalitet och det gör att vår MS-forskning kan göras riktigt bra, säger professor Jan Hillert. Han är en av de som skapade MS-registret och är sedan över 20 år ansvarig registerhållare för både det svenska MS-registret och samlingsregistret Svenska Neuroregister.
Därför stödjer Neuro Svenska neuroregister
Svenska neuroregister har en stor betydelse för utvecklingen av neurosjukvården och forskningen. Det hävdar Kristina Niemi, kanslichef på Neuro: – Neuroregister har en jätteviktig funktion för att kvalitetssäkra och utveckla neurosjukvården och verka för en kunskapsbaserad och jämlik vård.
Professor Bengt Linderoth får priset »GIANT of Neuromodulation«
Bengt Linderoth, professor emeritus i funktionell neurokirurgi vid Karolinska institutet, Stockholm, har av International Society of Neuromodulation (INS), utsetts till mottagare av priset »GIANT of Neuromodulation«.
Protonfälla ger jonpumpen mer precis läkemedelsdosering
Uppskattningsvis lider cirka sex procent av världens befolkning av neurologiska sjukdomar som exempelvis epilepsi, parkinson och kronisk smärta. Med dagens behandlingsmetoder – främst tabletter och injektioner – hamnar läkemedlet även där det inte behövs och kan medföra biverkningar som i vissa fall även skadar patienten.
När det inte riktigt är Parkinson
Ibland visar sig det som först kunde tolkas som Parkinsons sjukdom bero på något annat och betydligt mer aggressivt. Forskarna kallar det atypisk parkinsonism och jobbar intensivt med att förstå de bakomliggande mekanismerna.
Film om Parkinsons sjukdom tog hem flera guldbaggar
”Spring Uje spring” utsågs till bästa film på Guldbaggegalan. Uje Brandelius fick även pris för bästa manliga huvudroll och bästa manus. Filmen är baserad på Brandelius enmansföreställning om Parkinsons sjukdom. – Å herregud vad sjukt, jag borde inte stå här, men jag är väldigt glad. Jag får be al