Orsaker till parkinson
Man vet inte vad som orsakar sjukdomen, men ålder är den främsta riskfaktorn för att utveckla parkinsons. Det verkar också finnas en ärftlig komponent eftersom en del av de sjuka har släktingar som också har sjukdomen. Miljöfaktorer kan vara en annan bidragande orsak till parkinsons.
Mycket tyder dock på att det finns olika orsaker och att flera orsaker samverkar till att sjukdomsprocessen startar. Kanske rör det sig om många olika typer av parkinsonsjukdomar.
Män drabbas oftare, ungefär tre av fem är män. Den vanligaste åldern då man insjuknar i Parkinsons sjukdom är mellan 55 och 60 år. Ju högre upp i åldrarna man kommer, desto vanligare blir sjukdomen. Ungefär 1 % av alla personer över 65 år har parkinson.
Sjukdomsdebut kan förekomma hos personer i 20-årsåldern, men det är mycket ovanligt.
Sakkunnig: docent Joakim Tedroff, specialist i neurologi, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna
Innehållsansvarig: Helene Landersten
Föreläsning om tal, språk och kommunikation efter stroke
Kan intensiv träning med bilder hjälpa personer att kommunicera efter en hjärnskada? Sambi-projektet ”Att samtala med bilder” bjuder in till en intressant digital föreläsning med logopeden Ellika Schalling om tal, språk och kommunikation efter stroke.
Faktablad om neurologisk sjukdom från Forska Sverige
Hur vanligt är det med neurologisk sjukdom i Sverige? Vad kostar det? Hur kan medicinsk forskning och utveckling bidra till att rädda liv och spara pengar? Den 30 maj, på Internationella MS-dagen, presenterade Stiftelsen Forska!Sverige ett nytt faktablad som ger svar på de frågorna.
Först i Norden med uppgraderad teknik för DBS- behandling vid Parkinson
Djup hjärnstimulering (DBS) är en kompletterande behandling vid bland annat Parkinsons sjukdom. Akademiska sjukhuset är först i Norden med en ny DBS-modell som innebär att man med avancerade elektroder kan läsa av signaler från hjärnan samtidigt som patienten får behandling.
Berätta eller inte berätta
En funktionsnedsättning som inte syns medför ofta ett dilemma. Ska man visa nedsättningen på arbetet och få stöd och hjälpmedel av arbetsgivaren, eller ska man dölja den för att inte betraktas som avvikande? Maria Norstedt har forskat om detta.
Parkinsonpatienter ges frisk avföring – forskare hoppas på lindrade symtom
Sista veckan i april sprutade läkare i Helsingfors en frisk människas avföring i en person med Parkinsons sjukdom. Om ett år vet man mer om vad behandlingen kan ha för effekt.
Artificiell intelligens kan höra på rösten om du är sjuk
AI-bolaget Voice Diagnostic lyssnar noga på våra röster. - Vårt långsiktiga mål är att kunna följa och diagnostisera olika typer av sjukdomar med hjälp av röstmonitorering, förklarar vd Louise Wrange.
Forskar om astrocyternas roll vid Parkinson
Parkinsons sjukdom utvecklas i takt med att hjärnans nervceller bryts ner. Nedbrytningen orsakas av skadliga ansamlingar av proteinet alfa-synuklein. Nu har forskare vid Lunds universitet i samarbete med europeiska kollegor fått en ökad förståelse för hur dessa ansamlingar, proteinaggregat, uppstår.
Behandlingsprogram för tal och kommunikation vid Parkinsons sjukdom
Lunchseminarium med Hanna Steurer. Hanna Steurer är doktorand vid Enheten för logopedi, KI, samt logoped på Stockholms Sjukhem där hon arbetar med rehabilitering av tal, röst, kommunikation och sväljförmåga efter stroke, annan förvärvad hjärnskada eller neurologisk sjukdom. Den 4 juni klockan 12.15.
Aktivering av gamla virus skulle kunna orsaka inflammation senare i livet
Omkring tio procent av den mänskliga arvsmassan består av DNA-sekvenser som härrör från virus som smittat våra förfäder under miljontals år av vår evolution. Under normala förhållanden inaktiveras (oskadliggörs) dessa gamla beståndsdelar från virus (så kallade ERV) – genom en process som kallas epigenetisk kontroll.
Prisad för sin parkinsonforskning
Per Svenningsson vid Karolinska institutet får Arvid Carlsson-fondens stora pris för framstående forskning i Arvid Carlssons anda.