Orsaker till parkinson
Man vet inte vad som orsakar sjukdomen, men ålder är den främsta riskfaktorn för att utveckla parkinsons. Det verkar också finnas en ärftlig komponent eftersom en del av de sjuka har släktingar som också har sjukdomen. Miljöfaktorer kan vara en annan bidragande orsak till parkinsons.
Mycket tyder dock på att det finns olika orsaker och att flera orsaker samverkar till att sjukdomsprocessen startar. Kanske rör det sig om många olika typer av parkinsonsjukdomar.
Män drabbas oftare, ungefär tre av fem är män. Den vanligaste åldern då man insjuknar i Parkinsons sjukdom är mellan 55 och 60 år. Ju högre upp i åldrarna man kommer, desto vanligare blir sjukdomen. Ungefär 1 % av alla personer över 65 år har parkinson.
Sjukdomsdebut kan förekomma hos personer i 20-årsåldern, men det är mycket ovanligt.
Sakkunnig: docent Joakim Tedroff, specialist i neurologi, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna
Förtvivlan styr medicinska resor
Varför tar svårt sjuka människor beslutet att försätta sig själva i konkurs för att genomgå stamcellsbehandlingar som ännu inte har vetenskapligt stöd? Etnologen Susanne Lundin har rest världen över för att förstå hur denna kriminella handel med folks desperation uppstår.
Webbföreläsning om Parkinsons sjukdom
I början av september ordnade tidskriften Vetenskap & hälsa och Svenska Parkinsonakademien en hel eftermiddag med föreläsningar om Parkinsons sjukdom. Nu går det att se webbinarierna i efterhand.
Parkinsons sjukdom är två olika sjukdomar
Forskare från Århus universitet i Danmark har enligt tidskriften Illustrerad Vetenskap bevisat att det finns två varianter av Parkinsons sjukdom med två olika förlopp. Det ena börjar i hjärnan, det andra i tarmarna.
Reflektioner över coronapandemins betydelse och interaktioner vid Parkinsons sjukdom
Det nya coronaviruset påverkar oss alla i våra vardagliga liv. Inte minst påtagligt är detta för äldre och/eller personer med kroniska sjukdomar. I denna artikel sammanfattar Örjan Skogar kunskapsläget just nu, med fokus på covid-19 och Parkinsons sjukdom.
Tillverkar molekyler som fastnar på felveckade proteiner
Dan Adolfsson har tillverkat syntetiska molekyler som binder till så kallade amyloida plack, vilka finns i hjärnan hos patienter med Parkinsons och Alzheimers sjukdom. Detta kan störa de processer som leder till att vissa hjärnceller dör. Dan Adolfsson försvarade resultaten i sin avhandling fredag den 18 september vid Umeå universitet.
Hudprov ger ledtrådar om parkinson
En färsk finsk studie visar att ett proteinkinas kallat LRRK2 är överaktivt i hudprov tagna från patienter med Parkinsons sjukdom. Detta nya fynd kan hjälpa i utvecklingen av nya behandlingar och snabba upp diagnos av Parkinsons sjukdom.
Tal- och sväljsvårigheter
Tal-, språk- och sväljsvårigheter är vanliga vid MS men även vid MG, Parkinson, neuromuskulära diagnoser och efter stroke.
Hur kan vi utföra rätt rörelse i precis rätt ögonblick?
Alla som spelar ett instrument som till exempel piano vet att det krävs mycket för att i snabb följd få till en mängd väldigt fint avstämda rörelser i rätt sekvens. Man måste röra fingrarna till rätt tangent, lyssna för att ha koll på tempot och ljudstyrkan,
Ny metod visar hur Parkinsonprotein skadar cellmembran
Vid Parkinsons sjukdom klumpar proteinet alfasynuklein ihop sig i hjärnan. Detta förstör cellernas membran och cellerna dör. Med hjälp av en ny metod har forskare vid Chalmers visat att membranets sammansättning verkar vara avgörande för hur lite alfasynuklein (α-synuklein) som behövs för en skada i
Ny strategi för Parkinsonbehandling
I en artikel som nu publiceras i tidskriften Nature beskrivs en upptäckt som kan leda till bättre behandlingsmetoder mot Parkinsons sjukdom.