Parkinsons sjukdom
Vid Parkinsons sjukdom sker en långsam nedbrytning av de celler som tillverkar dopamin i hjärnan. När cellerna försvinner uppstår en brist på dopamin som gör att nervimpulserna förändras och man får problem med att kontrollera sina rörelser. Rörelserna kan till exempel bli långsamma och skakiga.
Tillståndet kan variera kraftigt under dagen beroende på åtgången av dopamin i hjärnan. Helt utan dopamin blir man alldeles stel och orörlig medan för mycket dopamin sätter igång ofrivilliga rörelser. Även röst, tal, humör och mag-/ tarmfunktion kan påverkas.
I Sverige lever cirka 20 000 personer med Parkinsons sjukdom. Över hela världen finns drygt 10 miljoner människor som har diagnosen. Sjukdomen startar oftast efter 55 års ålder och det kan finnas ärftlig komponent.
Sjukdomen kan inte botas, men symtomen kan lindras med läkemedel i olika former, i vissa fall även operation.
Forskning om parkinson
Forskning pågår kring orsaken till att sjukdomen utvecklas och man studerar såväl genetiska riskfaktorer som exponering för olika miljöfaktorer. Det finns forskning som syftar till att ta reda på exakt vad som händer när nervcellerna dör och varför de dör. Vidare genomförs omfattande studier för att förbättra behandlingen av sjukdomen. En vision är fortfarande att kunna ersätta de dopaminproducerande celler som förloras vid sjukdomen genom stamcellstransplantation.
Stamcellsforskning syftar till att kunna ersätta de dopaminproducerande celler som dör vid Parkinson genom transplantation av stamceller. I Lund har man genomfört flera forskningsförsök med transplantationer. En del patienter förbättrades avsevärt under mycket lång tid och forskare vid Lunds universitet har visat att transplanterade nervceller kan överleva och återställa normal dopaminproduktion i den transplanterade delen av hjärnan. Symtomen hos majoriteten förbättrades dock endast i liten grad eller inte alls. Vissa drabbades av ofrivilliga rörelser. Skillnaderna kan ha berott både på individuella variationer och på skillnader i transplantatens kvalitet.
Nyligen öppnades andra möjligheter då forskare vid Lunds universitet upptäckt gener som styr utvecklingen av stamceller till dopaminproducerande celler. Dessa gener kodar för protein som ska hjälpa cellerna att producera dopamin.
Innehållsansvarig: Helene Landersten
Lyssna på Neuropoddreportaget om senaste Lunda-hjärnforskningen
Lunds universitet firar 350 års verksamhet och därför arrangerades en Hjärnvecka med föreläsningar och seminarier om den omfattande forskning kring hjärnan som pågår på universitetet i samarbete med andra globala forskarkluster. Lyssna på Neuropoddens webbradioreportage från veckan.
Mer än 1000 har testat spelet om Parkinsons
Neurologiska diagnoser som Parkinson, Multipel skleros och ALS kan drabba oss alla, i olika skeden av livet. Hur skulle din vardag påverkas om det drabbade dig? Spelet Vardagskampen ger dig en inblick i livet med Parkinsons sjukdom. Spela det i mobilen eller på din dator och utmana dina vänner att göra samma sak.
Skriv på för vård och rehabilitering som fungerar – i hela landet!
Neuroförbundet vill att alla i Sverige som har en neurologisk diagnos (som exempelvis ms, als, parkinson, ryggmärgsskada), får tillgång till ett fungerande Neuroteam. Därför har vi en namnisamlingskampanj för vård och rehabilitering som fungerar – i hela landet! Skriv under namninsamlingskampanjen du också, och sprid den vidare till vänner och bekanta: www.hälsokampanj.se
David slår knock out på parkinsonsymtom
En pikant doft av decenniers träning möter i den legendariska boxningslokalen. Här har många unga fostrat till ett bra liv. Också David Löhr och andra med neurodiagnoser har nu hittat hit för konceptet Rock Steady Boxing, som minskar symtom.
Leifs ögonstenar vid Gavleåns träd synliggör sällsynta PSP
Parkinsondagen 2016: Leif Westlund har skapat hundratals "ögonstenar" i Gävle för att sprida kunskap om den sällsynta diagnosen PSP, progressiv supranukleär pares. Den innebär parkinsonliknande symtom, men är mer progressiv än den traditionella Parkinsons sjukdom. Poddariointervju!
Remissyttrande: Socialstyrelsens förslag till nationella riktlinjer
Alla med neurologisk diagnos har behov av rehabilitering. Rehabiliteringen ska vara både livslång och livsinriktad. Upprättande av en individuell rehabiliteringsplan och teamarbete är förutsättningar för bra rehabilitering.
Tidiga minnesstörningar vid Parkinsons sjukdom
Parkinsons beskrivs främst som en rörelsesjukdom, med behandlingar som är mest inriktade på rörelsestörningar. Samtidigt vet man att många patienter med Parkinsons utvecklar parkinsondemens och att lindriga kognitiva problem är vanliga tidigt i sjukdomen.
Ny svensk specialklinik för andningshjälp och rehabilitering invigd
I Stockholm har landets första Remeoklinik öppnats och invigts. Kliniker i sju länder specialiserade på rehabilitering av patienter med behov av andningsstöd. -Vårt rehabiliteringsalternativ är kostnadseffektivt för sjukvården, hävdar Jan Magnusson.