


Parkinsons sjukdom
Vid Parkinsons sjukdom sker en långsam nedbrytning av de celler som tillverkar dopamin i hjärnan. När cellerna försvinner uppstår en brist på dopamin som gör att nervimpulserna förändras och man får problem med att kontrollera sina rörelser. Rörelserna kan till exempel bli långsamma och skakiga.
Tillståndet kan variera kraftigt under dagen beroende på åtgången av dopamin i hjärnan. Helt utan dopamin blir man alldeles stel och orörlig medan för mycket dopamin sätter igång ofrivilliga rörelser. Även röst, tal, humör och mag-/ tarmfunktion kan påverkas.
I Sverige lever cirka 20 000 personer med Parkinsons sjukdom. Över hela världen finns drygt 10 miljoner människor som har diagnosen. Sjukdomen startar oftast efter 55 års ålder och det kan finnas ärftlig komponent.
Sjukdomen kan inte botas, men symtomen kan lindras med läkemedel i olika former, i vissa fall även operation.
Forskning om parkinson
Forskning pågår kring orsaken till att sjukdomen utvecklas och man studerar såväl genetiska riskfaktorer som exponering för olika miljöfaktorer. Det finns forskning som syftar till att ta reda på exakt vad som händer när nervcellerna dör och varför de dör. Vidare genomförs omfattande studier för att förbättra behandlingen av sjukdomen. En vision är fortfarande att kunna ersätta de dopaminproducerande celler som förloras vid sjukdomen genom stamcellstransplantation.
Stamcellsforskning syftar till att kunna ersätta de dopaminproducerande celler som dör vid Parkinson genom transplantation av stamceller. I Lund har man genomfört flera forskningsförsök med transplantationer. En del patienter förbättrades avsevärt under mycket lång tid och forskare vid Lunds universitet har visat att transplanterade nervceller kan överleva och återställa normal dopaminproduktion i den transplanterade delen av hjärnan. Symtomen hos majoriteten förbättrades dock endast i liten grad eller inte alls. Vissa drabbades av ofrivilliga rörelser. Skillnaderna kan ha berott både på individuella variationer och på skillnader i transplantatens kvalitet.
Nyligen öppnades andra möjligheter då forskare vid Lunds universitet upptäckt gener som styr utvecklingen av stamceller till dopaminproducerande celler. Dessa gener kodar för protein som ska hjälpa cellerna att producera dopamin.
Innehållsansvarig: Helene Landersten
Fördjupningsmöte om Parkinsons sjukdom med fokus på problemlösning
I början av januari hölls det årliga Parkinsonfördjupningsmötet fokuserar på nyheter om vården vid Parkinsons sjukdom i komplikationsfas, då tablettbehandling inte längre ger tillräcklig effekt. Mötet som hölls i Sigtuna av vårdföreningen Movement Disorders (VfMD), en ideell, riksomfattande förening
Hon kan lukta sig till parkinson
Joy Milnes näsa är av det unika slaget. Tack vare sitt förhöjda luktsinne kan den pensionerade sjuksköterskan från Skottland känna doften av Parkinsons innan sjukdomen diagnostiseras.
Så bidrar Neuro till Parkinsonforskning
Parkinson ger karaktäristiska motoriska symptom som långsamma rörelser, muskelstelhet, skakningar och nedsatt balans.
Protein i jäst ger ledtråd om Parkinson?
När våra celler bygger proteiner kan mycket gå fel. En avhandling vid Umeå universitet har upptäckt att en viss liten molekyl hos jäst påverkar hur DNA-koden läses av när nya proteiner ska tillverkas. Felaktigheter i processen har förknippats med Parkinson och andra neurologiska sjukdomar.
Internationella parkinsondagen 11 april
Internationella parkinsondagen infaller 11 april varje år. I Sverige lever cirka 20 000 personer med Parkinsons sjukdom. Över hela världen finns drygt 10 miljoner människor som har diagnosen.
Årets handledare i Region Jämtland Härjedalen
Anna-Karin Roos, överläkare på neurologimottagningen vid Östersunds sjukhus har utsetts till Årets handledare av SYLF, Sveriges yngre läkares förening, i Jämtland i samarbete med regionens forsknings-, utbildnings- och utvecklingsavdelning.
Immunterapi som framtida behandling även mot parkinson?
Immunterapi har under senare år revolutionerat vården av patienter med vissa autoimmuna sjuk domar, som till exempel MS och reumatoid artrit (RA). Antikroppsbaserad behandling har med framgång även börjat användas mot en rad andra tillstånd, såsom benskörhet och vissa cancerformer. Upptäckten av des
Hedersdoktor som forskar om Parkinsons och Huntingtons sjukdom
Professor Glenda Halliday har sin hemvist vid University of Sydney i Australien. Glenda Halliday är internationellt ledande inom neuropatologi med inriktning på tillstånd som Parkinsons sjukdom och Huntingtons sjukdom.
Livet med parkinson blir film
Filmen "Spring Uje, spring" får premiär på Göteborgs filmfestival. Filmen bygger på artisten Uje Brandelius självbiografiska berättelse om livet, kärleken och sin diagnos Parkinsons sjukdom och den är komikern Henrik Schyfferts regidebut.
Fördröjning av Parkinsondiagnos
Forskare vid Lunds universitet och Uppsala universitet har jämfört cirka 200 000 personer som åkt Vasaloppet mellan åren 1989-2010 med en lika stor grupp ur övriga befolkningen. Resultaten av studierna som letts av forskare från Lunds universitet, har nyligen publicerats i tre vetenskapliga artiklar