Parkinsons sjukdom
Vid Parkinsons sjukdom sker en långsam nedbrytning av de celler som tillverkar dopamin i hjärnan. När cellerna försvinner uppstår en brist på dopamin som gör att nervimpulserna förändras och man får problem med att kontrollera sina rörelser. Rörelserna kan till exempel bli långsamma och skakiga.
Tillståndet kan variera kraftigt under dagen beroende på åtgången av dopamin i hjärnan. Helt utan dopamin blir man alldeles stel och orörlig medan för mycket dopamin sätter igång ofrivilliga rörelser. Även röst, tal, humör och mag-/ tarmfunktion kan påverkas. Läs mer om symtom.
I Sverige lever drygt 20 000 personer med Parkinsons sjukdom. Över hela världen finns drygt 10 miljoner människor som har diagnosen. Sjukdomen startar oftast efter 55 års ålder och det kan finnas ärftlig komponent. Läs mer om orsaker och att få diagnos.
Sjukdomen kan inte botas, men symtomen kan lindras med läkemedel i olika former, i vissa fall även operation. Läs mer om behandling.
Forskning om parkinson
Forskning pågår kring orsaken till att sjukdomen utvecklas och man studerar såväl genetiska riskfaktorer som exponering för olika miljöfaktorer. Det finns forskning som syftar till att ta reda på exakt vad som händer när nervcellerna dör och varför de dör. Vidare genomförs omfattande studier för att förbättra behandlingen av sjukdomen. En vision är fortfarande att kunna ersätta de dopaminproducerande celler som förloras vid sjukdomen genom stamcellstransplantation.
Stamcellsforskning syftar till att kunna ersätta de dopaminproducerande celler som dör vid Parkinson genom transplantation av stamceller. I Lund har man genomfört flera forskningsförsök med transplantationer. En del patienter förbättrades avsevärt under mycket lång tid och forskare vid Lunds universitet har visat att transplanterade nervceller kan överleva och återställa normal dopaminproduktion i den transplanterade delen av hjärnan. Symtomen hos majoriteten förbättrades dock endast i liten grad eller inte alls. Vissa drabbades av ofrivilliga rörelser. Skillnaderna kan ha berott både på individuella variationer och på skillnader i transplantatens kvalitet.
Nyligen öppnades andra möjligheter då forskare vid Lunds universitet upptäckt gener som styr utvecklingen av stamceller till dopaminproducerande celler. Dessa gener kodar för protein som ska hjälpa cellerna att producera dopamin.
Nationellt kvalitetsregister för Parkinsons sjukdom
Mer forskning om orsaker till Parkinsons sjukdom, men även uppföljning av hur olika behandlingar fungerar, är en viktig förutsättning för att förbättra den framtida vården. I Sverige finns ett nationellt kvalitetsregister för Parkinsons sjukdom som har syftet att fungera som ett viktigt verktyg för att förstå hur Parkinson bäst ska behandlas, men även ta tillvara patienternas upplevelse av sitt mående. Genom att be sin neurolog att inkludera en i registret, får man en förbättrad klinisk uppföljning, men bidrar även till en ökad förståelse för förekomst och svårighetsgraden av Parkinsons sjukdom på olika orter i landet.
Svenska neuroregistret
Vad är atypisk parkinsonism?
Det är en grupp sjukdomar som ibland kan likna vanlig Parkinson. De utvecklas på annat vis, har andra orsaker och innebär andra utmaningar. Atypisk parkinsonism är mindre vanlig än Parkinsons sjukdom.
Till atypisk parkinsonism räknas diagnoserna:
- MSA (multipel systematrofi)
- PSP (progressiv supranukleär paralys)
- CBS (kortikobasalt syndrom)
- LBD (lewykroppsdemens)
Symtom vid atypisk parkinsonism
- Tidig uppkomst av fall och balanssvårigheter.
- Tidig uppkomst av svåra blodtrycksfall och blåstömningssvårigheter.
- Besvär med sväljning.
- Tankemässiga svårigheter.
Läs mer
Läkare slår larm om brist på neurologer
Parkinsons sjukdom, epilepsi, migrän. Många patienter med sådana sjukdomar blir utan vård, enligt en nyhetsartikel i tidningen Mitt i Stockholm. De neurologiska mottagningarna i regionen kan helt enkelt inte ta emot fler.
TIPS: Rörelser vid Parkinsons – Från grundforskning till klinisk verklighet
Vilka rörelsemönster är unika för Parkinsons sjukdom? Hur kan artificiell intelligens hjälpa oss att upptäcka små avvikelser? Och vad är det som går fel i hjärnan? Kom till MultiPark Café i Lund den 5 oktober kl 17-19 och hör våra forskare berätta om en ny satsning vid Lunds universitet.
Ny forskning - Kan magbakterie stärka immunförsvaret vid parkinson?
Örebroforskaren John-Peter Ganda Mall ska undersöka om en bakterie kan stärka tarmens immunförsvar hos patienter med Parkinson – och vilka patienter som kan vara mottagliga för behandling.
Allvarlig infektion ökade risken för Parkinsons sjukdom men inte ALS
Allvarliga infektioner tidigt eller mitt i livet kopplas till ökad risk för Alzheimers och Parkinsons sjukdom. Fynden tyder på att infektioner kan trigga eller förstärka en redan existerande sjukdom. Studien från Karolinska institutet bygger på data från personer som diagnostiserats med Alzheimers sjukdom, Parkinsons sjukdom eller ALS under åren 1970–2016 i Sverige. Mest ökade risken för Alzheimers sjukdom samtidigt som forskarna inte såg någon ökad risk för att drabbar av ALS.
Han startade Parkinsonpodden
Anders Stålhammar märkte att vänster fot rörde sig märkligt. Likaså tummen och pekfingret. Så småningom diagnostiserades han med Parkinsons sjukdom men vägrade att se sig själv som offer. I stället kom han att starta Parkinsonpodden. – Jag ville förmedla kunskap och hopp. Det är så mycket som händer inom området och med podden får jag träffa de med mest kompetens, säger Anders Stålhammar.
Kunglig närvaro vid neurologikongress i Spanien
Den 21 juni närvarade Sveriges drottning vid neurologikongressen Global Summit Neuro 2020/2022 i Salamanca, Spanien.
Vill du bli diagnosstödjare inom parkinson?
Vi söker fler diagnosstödjare inom Parkinsons sjukdom. Uppdraget som diagnosstödjare är ett fint sätt att engagera sig ideellt och bidra till gemenskap för att bryta oro och funderingar. Som diagnosstödjare ger du stöd genom telefonsamtal med Neuros medlemmar.
Operationer i magnetkamera ger säkrare ingrepp i hjärnan
Skånes universitetssjukhus har utfört fyra operationer när patienter ligger i en magnetkamera. Den nya tekniken betyder att neurokirurgiska operationer och andra känsliga ingrepp nu kan utföras med större precision och därmed ökad säkerhet för patienten.
Digital föreläsning om forskning kring parkinson
I samband med den internationella Parkinson´s day i april uppmärksammade Neuro dagen med en digital direktsänd föreläsning den 7 april 2022. Föreläsare är Mattias Andréasson, neurolog och doktorand vid Centrum för Neurologi och Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge och Karolinska Institutet. Nu finns inspelningen textad och publicerad nedan.
Skor med laserpekare kan hjälpa vid parkinson
Parkinsons sjukdom gör ibland så att patientens muskler fryser till och gör det omöjligt för patienten att röra sig.