Parkinsons sjukdom
Vid Parkinsons sjukdom sker en långsam nedbrytning av de celler som tillverkar dopamin i hjärnan. När cellerna försvinner uppstår en brist på dopamin som gör att nervimpulserna förändras och man får problem med att kontrollera sina rörelser. Rörelserna kan till exempel bli långsamma och skakiga.
Tillståndet kan variera kraftigt under dagen beroende på åtgången av dopamin i hjärnan. Helt utan dopamin blir man alldeles stel och orörlig medan för mycket dopamin sätter igång ofrivilliga rörelser. Även röst, tal, humör och mag-/ tarmfunktion kan påverkas.
I Sverige lever cirka 20 000 personer med Parkinsons sjukdom. Över hela världen finns drygt 10 miljoner människor som har diagnosen. Sjukdomen startar oftast efter 55 års ålder och det kan finnas ärftlig komponent.
Sjukdomen kan inte botas, men symtomen kan lindras med läkemedel i olika former, i vissa fall även operation.
Forskning om parkinson
Forskning pågår kring orsaken till att sjukdomen utvecklas och man studerar såväl genetiska riskfaktorer som exponering för olika miljöfaktorer. Det finns forskning som syftar till att ta reda på exakt vad som händer när nervcellerna dör och varför de dör. Vidare genomförs omfattande studier för att förbättra behandlingen av sjukdomen. En vision är fortfarande att kunna ersätta de dopaminproducerande celler som förloras vid sjukdomen genom stamcellstransplantation.
Stamcellsforskning syftar till att kunna ersätta de dopaminproducerande celler som dör vid Parkinson genom transplantation av stamceller. I Lund har man genomfört flera forskningsförsök med transplantationer. En del patienter förbättrades avsevärt under mycket lång tid och forskare vid Lunds universitet har visat att transplanterade nervceller kan överleva och återställa normal dopaminproduktion i den transplanterade delen av hjärnan. Symtomen hos majoriteten förbättrades dock endast i liten grad eller inte alls. Vissa drabbades av ofrivilliga rörelser. Skillnaderna kan ha berott både på individuella variationer och på skillnader i transplantatens kvalitet.
Nyligen öppnades andra möjligheter då forskare vid Lunds universitet upptäckt gener som styr utvecklingen av stamceller till dopaminproducerande celler. Dessa gener kodar för protein som ska hjälpa cellerna att producera dopamin.
Nationellt kvalitetsregister för Parkinsons sjukdom
Mer forskning om orsaker till Parkinsons sjukdom, men även uppföljning av hur olika behandlingar fungerar, är en viktig förutsättning för att förbättra den framtida vården. I Sverige finns ett nationellt kvalitetsregister för Parkinsons sjukdom som har syftet att fungera som ett viktigt verktyg för att förstå hur Parkinsons bäst ska behandlas, men även ta tillvara patienternas upplevelse av sitt mående. Genom att be sin neurolog att inkludera en i registret, får man en förbättrad klinisk uppföljning, men bidrar även till en ökad förståelse för förekomst och svårighetsgraden av Parkinsons sjukdom på olika orter i landet.
Svenska neuroregistret
Innehållsansvarig: Helene Landersten
Först i Norden med uppgraderad teknik för DBS- behandling vid Parkinson
Djup hjärnstimulering (DBS) är en kompletterande behandling vid bland annat Parkinsons sjukdom. Akademiska sjukhuset är först i Norden med en ny DBS-modell som innebär att man med avancerade elektroder kan läsa av signaler från hjärnan samtidigt som patienten får behandling.
Berätta eller inte berätta
En funktionsnedsättning som inte syns medför ofta ett dilemma. Ska man visa nedsättningen på arbetet och få stöd och hjälpmedel av arbetsgivaren, eller ska man dölja den för att inte betraktas som avvikande? Maria Norstedt har forskat om detta.
Parkinsonpatienter ges frisk avföring – forskare hoppas på lindrade symtom
Sista veckan i april sprutade läkare i Helsingfors en frisk människas avföring i en person med Parkinsons sjukdom. Om ett år vet man mer om vad behandlingen kan ha för effekt.
Artificiell intelligens kan höra på rösten om du är sjuk
AI-bolaget Voice Diagnostic lyssnar noga på våra röster. - Vårt långsiktiga mål är att kunna följa och diagnostisera olika typer av sjukdomar med hjälp av röstmonitorering, förklarar vd Louise Wrange.
Tips: Dans för Parkinson - digitalklass på zoom
Dans för Parkinson. Att rörelse är bra för människor med Parkinsons sjukdom, det vet vi. Att dans handlar om rörelse det vet vi också. Dansen ger också rytm, styrka, mjukhet, balans och framför allt GLÄDJE och gemenskap. Anmäl dig via Studiefrämjandet. Anhörig får också gärna delta i kursen.
Forskar om astrocyternas roll vid Parkinson
Parkinsons sjukdom utvecklas i takt med att hjärnans nervceller bryts ner. Nedbrytningen orsakas av skadliga ansamlingar av proteinet alfa-synuklein. Nu har forskare vid Lunds universitet i samarbete med europeiska kollegor fått en ökad förståelse för hur dessa ansamlingar, proteinaggregat, uppstår.
Behandlingsprogram för tal och kommunikation vid Parkinsons sjukdom
Lunchseminarium med Hanna Steurer. Hanna Steurer är doktorand vid Enheten för logopedi, KI, samt logoped på Stockholms Sjukhem där hon arbetar med rehabilitering av tal, röst, kommunikation och sväljförmåga efter stroke, annan förvärvad hjärnskada eller neurologisk sjukdom. Den 4 juni klockan 12.15.
Aktivering av gamla virus skulle kunna orsaka inflammation senare i livet
Omkring tio procent av den mänskliga arvsmassan består av DNA-sekvenser som härrör från virus som smittat våra förfäder under miljontals år av vår evolution. Under normala förhållanden inaktiveras (oskadliggörs) dessa gamla beståndsdelar från virus (så kallade ERV) – genom en process som kallas epigenetisk kontroll.
Prisad för sin parkinsonforskning
Per Svenningsson vid Karolinska institutet får Arvid Carlsson-fondens stora pris för framstående forskning i Arvid Carlssons anda.
”Neuroregister är en grund för vårdutveckling och forskning”
Av de 22 000 patienterna med den neurologiska diagnosen multipel skleros, MS, i Sverige, ingår hela 18 000 med data i det unika svenska MS-registret. – Våra data innehåller hög kvalitet och det gör att vår MS-forskning kan göras riktigt bra, säger professor Jan Hillert. Han är en av de som skapade MS-registret och är sedan över 20 år ansvarig registerhållare för både det svenska MS-registret och samlingsregistret Svenska Neuroregister.