Parkinsons sjukdom
Vid Parkinsons sjukdom sker en långsam nedbrytning av de celler som tillverkar dopamin i hjärnan. När cellerna försvinner uppstår en brist på dopamin som gör att nervimpulserna förändras och man får problem med att kontrollera sina rörelser. Rörelserna kan till exempel bli långsamma och skakiga.
Tillståndet kan variera kraftigt under dagen beroende på åtgången av dopamin i hjärnan. Helt utan dopamin blir man alldeles stel och orörlig medan för mycket dopamin sätter igång ofrivilliga rörelser. Även röst, tal, humör och mag-/ tarmfunktion kan påverkas. Läs mer om symtom.
I Sverige lever drygt 20 000 personer med Parkinsons sjukdom. Över hela världen finns drygt 10 miljoner människor som har diagnosen. Sjukdomen startar oftast efter 55 års ålder och det kan finnas ärftlig komponent. Läs mer om orsaker och att få diagnos.
Sjukdomen kan inte botas, men symtomen kan lindras med läkemedel i olika former, i vissa fall även operation. Läs mer om behandling.
Forskning om parkinson
Forskning pågår kring orsaken till att sjukdomen utvecklas och man studerar såväl genetiska riskfaktorer som exponering för olika miljöfaktorer. Det finns forskning som syftar till att ta reda på exakt vad som händer när nervcellerna dör och varför de dör. Vidare genomförs omfattande studier för att förbättra behandlingen av sjukdomen. En vision är fortfarande att kunna ersätta de dopaminproducerande celler som förloras vid sjukdomen genom stamcellstransplantation.
Stamcellsforskning syftar till att kunna ersätta de dopaminproducerande celler som dör vid Parkinson genom transplantation av stamceller. I Lund har man genomfört flera forskningsförsök med transplantationer. En del patienter förbättrades avsevärt under mycket lång tid och forskare vid Lunds universitet har visat att transplanterade nervceller kan överleva och återställa normal dopaminproduktion i den transplanterade delen av hjärnan. Symtomen hos majoriteten förbättrades dock endast i liten grad eller inte alls. Vissa drabbades av ofrivilliga rörelser. Skillnaderna kan ha berott både på individuella variationer och på skillnader i transplantatens kvalitet.
Nyligen öppnades andra möjligheter då forskare vid Lunds universitet upptäckt gener som styr utvecklingen av stamceller till dopaminproducerande celler. Dessa gener kodar för protein som ska hjälpa cellerna att producera dopamin.
Nationellt kvalitetsregister för Parkinsons sjukdom
Mer forskning om orsaker till Parkinsons sjukdom, men även uppföljning av hur olika behandlingar fungerar, är en viktig förutsättning för att förbättra den framtida vården. I Sverige finns ett nationellt kvalitetsregister för Parkinsons sjukdom som har syftet att fungera som ett viktigt verktyg för att förstå hur Parkinson bäst ska behandlas, men även ta tillvara patienternas upplevelse av sitt mående. Genom att be sin neurolog att inkludera en i registret, får man en förbättrad klinisk uppföljning, men bidrar även till en ökad förståelse för förekomst och svårighetsgraden av Parkinsons sjukdom på olika orter i landet.
Svenska neuroregistret
Vad är atypisk parkinsonism?
Det är en grupp sjukdomar som ibland kan likna vanlig Parkinson. De utvecklas på annat vis, har andra orsaker och innebär andra utmaningar. Atypisk parkinsonism är mindre vanlig än Parkinsons sjukdom.
Till atypisk parkinsonism räknas diagnoserna:
- MSA (multipel systematrofi)
- PSP (progressiv supranukleär paralys)
- CBS (kortikobasalt syndrom)
- LBD (lewykroppsdemens)
Symtom vid atypisk parkinsonism
- Tidig uppkomst av fall och balanssvårigheter.
- Tidig uppkomst av svåra blodtrycksfall och blåstömningssvårigheter.
- Besvär med sväljning.
- Tankemässiga svårigheter.
Läs mer
Innehållsansvarig: Helene Landersten
Operationer i magnetkamera ger säkrare ingrepp i hjärnan
Skånes universitetssjukhus har utfört fyra operationer när patienter ligger i en magnetkamera. Den nya tekniken betyder att neurokirurgiska operationer och andra känsliga ingrepp nu kan utföras med större precision och därmed ökad säkerhet för patienten.
Digital föreläsning om forskning kring parkinson
I samband med den internationella Parkinson´s day i april uppmärksammade Neuro dagen med en digital direktsänd föreläsning den 7 april 2022. Föreläsare är Mattias Andréasson, neurolog och doktorand vid Centrum för Neurologi och Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge och Karolinska Institutet. Nu finns inspelningen textad och publicerad nedan.
Skor med laserpekare kan hjälpa vid parkinson
Parkinsons sjukdom gör ibland så att patientens muskler fryser till och gör det omöjligt för patienten att röra sig.
Jag kände att det pirrade i höger arm, som sodavatten
Neuros medlem Kjell Havring berättar om hur livet förändrades efter att han diagnostiserades med Parkinson.
Spelberoende – en allvarlig biverkan vid WED och parkinson
Spelberoende är en allvarlig biverkan till behandling med läkemedel som används vid Willis–Ekboms syndrom (WED/restless legs) och vid parkinson. Kopplingen är välbelagd och antyder att hjärnans dopaminsystem kan spela en central roll vid utveckling av spelberoende, även om detta tillstånds patofysiologi ännu till stor del är oklar.
Viktigt att ingå i det nationella kvalitetsregistret
I Sverige finns ett nationellt kvalitetsregister, Svenska neuroregister, där det ingår flera delregister för neurologiska diagnoser. Vet du om du ingår i ett delregister för din diagnos?
Rollatorer vanligaste hjälpmedlet i Sverige
Socialstyrelsen har för första gången samlat statistik över förskrivna hjälpmedel. Kartläggningen visar att det är fler kvinnor än män som får hjälpmedel förskrivna. Och vanligaste hjälpmedlet är rollatorn.
ADHD hos vuxna kopplat till en rad sjukdomar, bland annat epilepsi och parkinson
ADHD (attention deficit hyperactivity disorder), är en vanlig neuropsykiatrisk diagnos som kännetecknas av ouppmärksamhet, impulsivitet och hyperaktivitet. En vanlig behandling för ADHD är centralstimulerande läkemedel (metylfenidat, dexamfetamin eller lisdexamfetamin). Tidigare studier har funnit att vuxna med ADHD löper ökad risk för ett antal fysiska åkommor, men endast ett fåtal av dessa samband har studerats noggrant. Dessutom saknas till stor del detaljerade behandlingsriktlinjer för vuxna som har ADHD samtidigt med en fysisk sjukdom.
Har utvecklat system för att upptäcka vattenskalle hos vuxna
Dålig balans, nedsatt kognitiv förmåga och inkontinens. Tecken på Alzheimers? Eller Parkinsons? Det kan det vara. Men det kan också vara normaltryckshydrocefalus, det vill säga vattenskalle hos vuxna.
MS-experter efterlyser riktlinjer om "off label"-läkemedel
Det var 2016 som de första nationella riktlinjerna för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons sjukdom kom. Eftersom det har hänt en hel del när det gäller läkemedel och behandlingsstrategier på framför allt MS-sidan sedan dess, så är det nu dags för en översyn. Tanken är att en uppdaterad version av riktlinjerna ska publiceras i april nästa år.