Parkinsons sjukdom
Vid Parkinsons sjukdom sker en långsam nedbrytning av de celler som tillverkar dopamin i hjärnan. När cellerna försvinner uppstår en brist på dopamin som gör att nervimpulserna förändras och man får problem med att kontrollera sina rörelser. Rörelserna kan till exempel bli långsamma och skakiga.
Tillståndet kan variera kraftigt under dagen beroende på åtgången av dopamin i hjärnan. Helt utan dopamin blir man alldeles stel och orörlig medan för mycket dopamin sätter igång ofrivilliga rörelser. Även röst, tal, humör och mag-/ tarmfunktion kan påverkas.
I Sverige lever cirka 20 000 personer med Parkinsons sjukdom. Över hela världen finns drygt 10 miljoner människor som har diagnosen. Sjukdomen startar oftast efter 55 års ålder och det kan finnas ärftlig komponent.
Sjukdomen kan inte botas, men symtomen kan lindras med läkemedel i olika former, i vissa fall även operation.
Forskning om parkinson
Forskning pågår kring orsaken till att sjukdomen utvecklas och man studerar såväl genetiska riskfaktorer som exponering för olika miljöfaktorer. Det finns forskning som syftar till att ta reda på exakt vad som händer när nervcellerna dör och varför de dör. Vidare genomförs omfattande studier för att förbättra behandlingen av sjukdomen. En vision är fortfarande att kunna ersätta de dopaminproducerande celler som förloras vid sjukdomen genom stamcellstransplantation.
Stamcellsforskning syftar till att kunna ersätta de dopaminproducerande celler som dör vid Parkinson genom transplantation av stamceller. I Lund har man genomfört flera forskningsförsök med transplantationer. En del patienter förbättrades avsevärt under mycket lång tid och forskare vid Lunds universitet har visat att transplanterade nervceller kan överleva och återställa normal dopaminproduktion i den transplanterade delen av hjärnan. Symtomen hos majoriteten förbättrades dock endast i liten grad eller inte alls. Vissa drabbades av ofrivilliga rörelser. Skillnaderna kan ha berott både på individuella variationer och på skillnader i transplantatens kvalitet.
Nyligen öppnades andra möjligheter då forskare vid Lunds universitet upptäckt gener som styr utvecklingen av stamceller till dopaminproducerande celler. Dessa gener kodar för protein som ska hjälpa cellerna att producera dopamin.
Nationellt kvalitetsregister för Parkinsons sjukdom
Mer forskning om orsaker till Parkinsons sjukdom, men även uppföljning av hur olika behandlingar fungerar, är en viktig förutsättning för att förbättra den framtida vården. I Sverige finns ett nationellt kvalitetsregister för Parkinsons sjukdom som har syftet att fungera som ett viktigt verktyg för att förstå hur Parkinsons bäst ska behandlas, men även ta tillvara patienternas upplevelse av sitt mående. Genom att be sin neurolog att inkludera en i registret, får man en förbättrad klinisk uppföljning, men bidrar även till en ökad förståelse för förekomst och svårighetsgraden av Parkinsons sjukdom på olika orter i landet.
Svenska Neuroregistret
Innehållsansvarig: Helene Landersten
Världsberömd fransk neurokirurg blir hedersdoktor i Umeå
Alim-Louis Benabid blir 2020 års hedersdoktor vid Medicinska fakulteten vid Umeå universitet. Professor emeritus Benabid har utvecklat revolutionerande neurokirurgiska behandlingar vid Parkinsons sjukdom som har bidragit till Umeå universitets starka position inom forskning och behandling vid Parkin
Neuro stödjer stimulerande neurorehab med Ronnie Gardiner Method
Den rytm- och musikbaserade rehabiliteringsmetoden ”Ronnie Gardiner Method” är så pass intressant, att Neuro och Neurofonden 2018 gick in med ett forskningsbidrag till Linköpingsforskaren Petra Pohl för detta. Tidigare har en Göteborgsstudie med strokepatienter gett positiva resultat för bättre livskvalitet och nu har Parkinsonpatienter studerats av Pohls forskarteam.
Parkinsons sjukdom kan starta i tarmen
Forskare vid bland annat Karolinska Institutet har kartlagt vilka celltyper som ligger bakom olika sjukdomar i hjärnan. Resultaten visar bland annat att celler från tarmens nervsystem är inblandade i Parkinsons sjukdom, vilket betyder att sjukdomen kan starta i tarmarna.
Neurostödd forskning: balansträning bra för rörelser vid Parkinson
En forskningsstudie med stöd från Neurofonden 2018, visar nu att fokuserad ”högutmanande” balansträning för personer med mild till måttlig grad av Parkinsons sjukdom, ger en förbättring i balansförmåga och gångförmåga hos personer i träningsgruppen. Det kan göra evidensbaserad fysioterapi aktuell.
Charlotte lever med Parkinsons
Charlotte Elgh lever med Parkinsons sjukdom sedan flera år. Det här är hennes berättelse om hur livet förändrades, på gott och ont:
”Cytokinstormar” är problemet
Immunförsvaret kan överreagera mot det nya coronaviruset och skapa cytokinstormar i kroppen, som angriper inre organ. Det finns redan befintliga mediciner som hjälper mot detta.
ERC Advanced Grant till design av hjärnceller mot Parkinsons sjukdom
ERC Advanced Grant är ett av Europas mest prestigefyllda program för forskningsfinansiering. Nu tilldelas Ernest Arenas anslaget för att skräddarsy dopaminproducerande hjärnceller hos Parkinsonpatienter.
Covid-19 - globalt initiativ för att dela information
Nu när covid-19-pandemin sprider sig över hela världen ökar efterfråga på information om effekterna av viruset för personer med neurologiska sjukdomar. Inom Svenska Neuroregister pågår arbete för att snabbt kunna få en uppfattning om utvecklingen och eventuella risker för de olika patientgrupperna.
Samma proteinplack bakom diabetes och Parkinsons sjukdom?
Kopplingen till insulinresistens för såväl typ 2-diabetes, Alzheimers som Parkinsons sjukdom kan tyda på att mekanismerna bakom bildandet av amyloid är gemensamma för alla tre.
Uje Brandelius i kulturprogrammet Sverige!
Musikern Uje Brandelius var bara 44 år när han drabbades av Parkinson. Nu har hans öde blivit både teater och film. I lördags var han gäst i kulturprogrammet Sverige!