Parkinsons sjukdom
Vid Parkinsons sjukdom sker en långsam nedbrytning av de celler som tillverkar dopamin i hjärnan. När cellerna försvinner uppstår en brist på dopamin som gör att nervimpulserna förändras och man får problem med att kontrollera sina rörelser. Rörelserna kan till exempel bli långsamma och skakiga.
Tillståndet kan variera kraftigt under dagen beroende på åtgången av dopamin i hjärnan. Helt utan dopamin blir man alldeles stel och orörlig medan för mycket dopamin sätter igång ofrivilliga rörelser. Även röst, tal, humör och mag-/ tarmfunktion kan påverkas.
I Sverige lever cirka 20 000 personer med Parkinsons sjukdom. Över hela världen finns drygt 10 miljoner människor som har diagnosen. Sjukdomen startar oftast efter 55 års ålder och det kan finnas ärftlig komponent.
Sjukdomen kan inte botas, men symtomen kan lindras med läkemedel i olika former, i vissa fall även operation.
Forskning om parkinson
Forskning pågår kring orsaken till att sjukdomen utvecklas och man studerar såväl genetiska riskfaktorer som exponering för olika miljöfaktorer. Det finns forskning som syftar till att ta reda på exakt vad som händer när nervcellerna dör och varför de dör. Vidare genomförs omfattande studier för att förbättra behandlingen av sjukdomen. En vision är fortfarande att kunna ersätta de dopaminproducerande celler som förloras vid sjukdomen genom stamcellstransplantation.
Stamcellsforskning syftar till att kunna ersätta de dopaminproducerande celler som dör vid Parkinson genom transplantation av stamceller. I Lund har man genomfört flera forskningsförsök med transplantationer. En del patienter förbättrades avsevärt under mycket lång tid och forskare vid Lunds universitet har visat att transplanterade nervceller kan överleva och återställa normal dopaminproduktion i den transplanterade delen av hjärnan. Symtomen hos majoriteten förbättrades dock endast i liten grad eller inte alls. Vissa drabbades av ofrivilliga rörelser. Skillnaderna kan ha berott både på individuella variationer och på skillnader i transplantatens kvalitet.
Nyligen öppnades andra möjligheter då forskare vid Lunds universitet upptäckt gener som styr utvecklingen av stamceller till dopaminproducerande celler. Dessa gener kodar för protein som ska hjälpa cellerna att producera dopamin.
Nationellt kvalitetsregister för Parkinsons sjukdom
Mer forskning om orsaker till Parkinsons sjukdom, men även uppföljning av hur olika behandlingar fungerar, är en viktig förutsättning för att förbättra den framtida vården. I Sverige finns ett nationellt kvalitetsregister för Parkinsons sjukdom som har syftet att fungera som ett viktigt verktyg för att förstå hur Parkinsons bäst ska behandlas, men även ta tillvara patienternas upplevelse av sitt mående. Genom att be sin neurolog att inkludera en i registret, får man en förbättrad klinisk uppföljning, men bidrar även till en ökad förståelse för förekomst och svårighetsgraden av Parkinsons sjukdom på olika orter i landet.
Svenska neuroregistret
Innehållsansvarig: Helene Landersten
Skräddarsydd rollator med ny teknik vid parkinson
Vi fick in ett tips om en specialdesignad rollator, speciellt för personer med parkinson (som styrs med en smartphone). Rollatorn skickar rytmiska signaler i form av ljus, ljud eller vibration.
Appen som diagnostiserar Parkinsons sjukdom
Appar i mobiltelefonen kan ge viktiga data om ditt hälsotillstånd och samtidigt bespara dig flera sjukhusbesök.
Anders med parkinson spelar fotboll med fötterna på jorden
Gåfotbollen är importerad från England där den samlat på sig många aktiva spelare. Matcher spelas i regel på fem-mannaplan med sju spelare i varje lag. Likt namnet skvallrar får man inte springa, men heller inte tacklas, nicka eller slå för höga bollar.
Smärtlindring utan biverkningar med sjögräsmjuk teknik
Det här handlar om smärtforskning i mycket tidigt skede. Forskare vid Lunds universitet har vidareutvecklat en helt ny stimuleringsmetod mot svår smärta som ger individanpassad smärtlindring, utan de sedvanliga biverkningarna och en i det närmaste total blockad av smärta utan att annan känsel och motorik påverkas.
Webbinarium: Tillsammans – för en god och nära vård
Sara Riggare är spetspatient med den neurologiska diagnosen parkinson och patientforskare vid Uppsala universitet. Se inspelningen från hennes spännande föreläsning! Den 6 oktober fick vi höra Sara Riggares reflektioner kring den omställning till nära vård som vi är inne i och hur den påverkar oss alla. Genom nedslag i den nya boken ”Tillsammans – för en god och nära vård” illustrerade Sara olika perspektiv samt pekade på några av de viktigaste frågorna på vägen framåt. Tips från Neuro Rehab C-län.
55 minuter radio om Parkinsons sjukdom
Veckans hälsoprogram Kropp & Själ handlar helt och hållet om Parkinsons sjukdom. Medverkar gör både forskare och personer som lever med diagnosen, bland andra musikern Ujje Brandelius samt Neuromedlemmen och spetspatienten Sara Riggare.
Behandling för Alzheimers kanske även kan funka för Parkinsons
Forskare vid Uppsala universitet har lyckats specialdesigna antikroppar som kan ge en effektivare behandlingsmetod av Alzheimers sjukdom. Det visar en ny studie som nu publiceras i tidskriften Translational Neurodegeneration.
Hoppar på ett ben när fötterna inte lyder - parkinsonpatienternas knep
Parkinsonpatienter utvecklar ofta sina egna strategier för att gå bättre. Nu har dessa strategier fångats upp i en stor nederländsk studie som satt dem i sju kategorier. Studien är publicerad i tidskriften Neurology.
En neurologiprofessors memoarer
Underhållande och tankeväckande läkarmemoar. Författaren Sten-Magnus Aquilonius tillhör en gyllene generation i svensk medicinhistoria. Forskning och klinik samspelade väl och svensk neurovetenskap låg i internationell framkant. Boken är en guldgruva för den med intresse för persongalleriet i svensk neurologi och viktig som dokumentation av specialitetens historia.
Forskare varnar: Förlorat luktsinne kan bli ny folksjukdom
Att förlora lukt och smak är vanligt i samband med covid-19 och var femte person har nedsatt luktsinne så långt som ett år efter insjuknandet. Nu varnar forskare för att detta på sikt kan påverka folkhälsan i befolkningen negativt. – Många kompenserar med socker, salt och fett, säger Johan Lundström, forskare på Karolinska Institutet till Svt.