Parkinsons sjukdom
Vid Parkinsons sjukdom sker en långsam nedbrytning av de celler som tillverkar dopamin i hjärnan. När cellerna försvinner uppstår en brist på dopamin som gör att nervimpulserna förändras och man får problem med att kontrollera sina rörelser. Rörelserna kan till exempel bli långsamma och skakiga.
Tillståndet kan variera kraftigt under dagen beroende på åtgången av dopamin i hjärnan. Helt utan dopamin blir man alldeles stel och orörlig medan för mycket dopamin sätter igång ofrivilliga rörelser. Även röst, tal, humör och mag-/ tarmfunktion kan påverkas. Läs mer om symtom.
I Sverige lever drygt 20 000 personer med Parkinsons sjukdom. Över hela världen finns drygt 10 miljoner människor som har diagnosen. Sjukdomen startar oftast efter 55 års ålder och det kan finnas ärftlig komponent. Läs mer om orsaker och att få diagnos.
Sjukdomen kan inte botas, men symtomen kan lindras med läkemedel i olika former, i vissa fall även operation. Läs mer om behandling.
Forskning om parkinson
Forskning pågår kring orsaken till att sjukdomen utvecklas och man studerar såväl genetiska riskfaktorer som exponering för olika miljöfaktorer. Det finns forskning som syftar till att ta reda på exakt vad som händer när nervcellerna dör och varför de dör. Vidare genomförs omfattande studier för att förbättra behandlingen av sjukdomen. En vision är fortfarande att kunna ersätta de dopaminproducerande celler som förloras vid sjukdomen genom stamcellstransplantation.
Stamcellsforskning syftar till att kunna ersätta de dopaminproducerande celler som dör vid Parkinson genom transplantation av stamceller. I Lund har man genomfört flera forskningsförsök med transplantationer. En del patienter förbättrades avsevärt under mycket lång tid och forskare vid Lunds universitet har visat att transplanterade nervceller kan överleva och återställa normal dopaminproduktion i den transplanterade delen av hjärnan. Symtomen hos majoriteten förbättrades dock endast i liten grad eller inte alls. Vissa drabbades av ofrivilliga rörelser. Skillnaderna kan ha berott både på individuella variationer och på skillnader i transplantatens kvalitet.
Nyligen öppnades andra möjligheter då forskare vid Lunds universitet upptäckt gener som styr utvecklingen av stamceller till dopaminproducerande celler. Dessa gener kodar för protein som ska hjälpa cellerna att producera dopamin.
Nationellt kvalitetsregister för Parkinsons sjukdom
Mer forskning om orsaker till Parkinsons sjukdom, men även uppföljning av hur olika behandlingar fungerar, är en viktig förutsättning för att förbättra den framtida vården. I Sverige finns ett nationellt kvalitetsregister för Parkinsons sjukdom som har syftet att fungera som ett viktigt verktyg för att förstå hur Parkinson bäst ska behandlas, men även ta tillvara patienternas upplevelse av sitt mående. Genom att be sin neurolog att inkludera en i registret, får man en förbättrad klinisk uppföljning, men bidrar även till en ökad förståelse för förekomst och svårighetsgraden av Parkinsons sjukdom på olika orter i landet.
Svenska neuroregistret
Vad är atypisk parkinsonism?
Det är en grupp sjukdomar som ibland kan likna vanlig Parkinson. De utvecklas på annat vis, har andra orsaker och innebär andra utmaningar. Atypisk parkinsonism är mindre vanlig än Parkinsons sjukdom.
Till atypisk parkinsonism räknas diagnoserna:
- MSA (multipel systematrofi)
- PSP (progressiv supranukleär paralys)
- CBS (kortikobasalt syndrom)
- LBD (lewykroppsdemens)
Symtom vid atypisk parkinsonism
- Tidig uppkomst av fall och balanssvårigheter.
- Tidig uppkomst av svåra blodtrycksfall och blåstömningssvårigheter.
- Besvär med sväljning.
- Tankemässiga svårigheter.
Läs mer
”Cytokinstormar” är problemet
Immunförsvaret kan överreagera mot det nya coronaviruset och skapa cytokinstormar i kroppen, som angriper inre organ. Det finns redan befintliga mediciner som hjälper mot detta.
ERC Advanced Grant till design av hjärnceller mot Parkinsons sjukdom
ERC Advanced Grant är ett av Europas mest prestigefyllda program för forskningsfinansiering. Nu tilldelas Ernest Arenas anslaget för att skräddarsy dopaminproducerande hjärnceller hos Parkinsonpatienter.
Covid-19 - globalt initiativ för att dela information
Nu när covid-19-pandemin sprider sig över hela världen ökar efterfråga på information om effekterna av viruset för personer med neurologiska sjukdomar. Inom Svenska Neuroregister pågår arbete för att snabbt kunna få en uppfattning om utvecklingen och eventuella risker för de olika patientgrupperna.
Samma proteinplack bakom diabetes och Parkinsons sjukdom?
Kopplingen till insulinresistens för såväl typ 2-diabetes, Alzheimers som Parkinsons sjukdom kan tyda på att mekanismerna bakom bildandet av amyloid är gemensamma för alla tre.
Uje Brandelius i kulturprogrammet Sverige!
Musikern Uje Brandelius var bara 44 år när han drabbades av Parkinson. Nu har hans öde blivit både teater och film. I lördags var han gäst i kulturprogrammet Sverige!
Neurodegenerativa sjukdomar - veckans tema i Läkartidningen
De neurodegenerativa sjukdomarna utgör ett av den medicinska forskningens stora mysterier och är en av sjukvårdens främsta utmaningar. Så skriver professor Sten Fredrikson i Läkartidningens temanummer denna vecka.
Enkla övningar stärker tuggförmågan vid parkinson
Enkla övningar som att använda en käktränare eller tugga tuggummi gör stor nytta för patienter med Parkinsons sjukdom, visar en dansk studie som Tandläkartidningen berättar om.
Dubbel kamp när paraidrottare drabbas av idrottsrelaterade skador och sjukdomar
Trots att idrottsrelaterade skador och sjukdomar är vanligt förekommande under Paralympics samt det faktum att all idrott innebär en risk för att drabbas av en idrottsrelaterad skada eller sjukdom är kunskapen om idrottsrelaterade skador och sjukdomar inom parasport begränsad, och det finns inga evi
Fördjupningsmöte om Parkinsons sjukdom med fokus på problemlösning
I början av januari hölls det årliga Parkinsonfördjupningsmötet fokuserar på nyheter om vården vid Parkinsons sjukdom i komplikationsfas, då tablettbehandling inte längre ger tillräcklig effekt. Mötet som hölls i Sigtuna av vårdföreningen Movement Disorders (VfMD), en ideell, riksomfattande förening
Hon kan lukta sig till parkinson
Joy Milnes näsa är av det unika slaget. Tack vare sitt förhöjda luktsinne kan den pensionerade sjuksköterskan från Skottland känna doften av Parkinsons innan sjukdomen diagnostiseras.