Parkinsons sjukdom

Vid Parkinsons sjukdom sker en långsam nedbrytning av de celler som tillverkar dopamin i hjärnan. När cellerna försvinner uppstår en brist på dopamin som gör att nervimpulserna förändras och man får problem med att kontrollera sina rörelser. Rörelserna kan till exempel bli långsamma och skakiga.

Tillståndet kan variera kraftigt under dagen beroende på åtgången av dopamin i hjärnan. Helt utan dopamin blir man alldeles stel och orörlig medan för mycket dopamin sätter igång ofrivilliga rörelser. Även röst, tal, humör och mag-/ tarmfunktion kan påverkas. Läs mer om symtom.

I Sverige lever drygt 20 000 personer med Parkinsons sjukdom. Över hela världen finns drygt 10 miljoner människor som har diagnosen. Sjukdomen startar oftast efter 55 års ålder och det kan finnas ärftlig komponent. Läs mer om orsaker och att få diagnos.

Sjukdomen kan inte botas, men symtomen kan lindras med läkemedel i olika former, i vissa fall även operation. Läs mer om behandling.

Forskning om parkinson

Forskning pågår kring orsaken till att sjukdomen utvecklas och man studerar såväl genetiska riskfaktorer som exponering för olika miljöfaktorer. Det finns forskning som syftar till att ta reda på exakt vad som händer när nervcellerna dör och varför de dör. Vidare genomförs omfattande studier för att förbättra behandlingen av sjukdomen. En vision är fortfarande att kunna ersätta de dopaminproducerande celler som förloras vid sjukdomen genom stamcellstransplantation.

Stamcellsforskning syftar till att kunna ersätta de dopaminproducerande celler som dör vid Parkinson genom transplantation av stamceller. I Lund har man genomfört flera forskningsförsök med transplantationer. En del patienter förbättrades avsevärt under mycket lång tid och forskare vid Lunds universitet har visat att transplanterade nervceller kan överleva och återställa normal dopaminproduktion i den transplanterade delen av hjärnan. Symtomen hos majoriteten förbättrades dock endast i liten grad eller inte alls. Vissa drabbades av ofrivilliga rörelser. Skillnaderna kan ha berott både på individuella variationer och på skillnader i transplantatens kvalitet.

Nyligen öppnades andra möjligheter då forskare vid Lunds universitet upptäckt gener som styr utvecklingen av stamceller till dopaminproducerande celler. Dessa gener kodar för protein som ska hjälpa cellerna att producera dopamin.

Nationellt kvalitetsregister för Parkinsons sjukdom

Mer forskning om orsaker till Parkinsons sjukdom, men även uppföljning av hur olika behandlingar fungerar, är en viktig förutsättning för att förbättra den framtida vården. I Sverige finns ett nationellt kvalitetsregister för Parkinsons sjukdom som har syftet att fungera som ett viktigt verktyg för att förstå hur Parkinson bäst ska behandlas, men även ta tillvara patienternas upplevelse av sitt mående. Genom att be sin neurolog att inkludera en i registret, får man en förbättrad klinisk uppföljning, men bidrar även till en ökad förståelse för förekomst och svårighetsgraden av Parkinsons sjukdom på olika orter i landet.

Vad är atypisk parkinsonism?

Det är en grupp sjukdomar som ibland kan likna vanlig Parkinson. De utvecklas på annat vis, har andra orsaker och innebär andra utmaningar. Atypisk parkinsonism är mindre vanlig än Parkinsons sjukdom.

Till atypisk parkinsonism räknas diagnoserna:

Symtom vid atypisk parkinsonism

  • Tidig uppkomst av fall och balanssvårigheter.
  • Tidig uppkomst av svåra blodtrycksfall och blåstömningssvårigheter.
  • Besvär med sväljning.
  • Tankemässiga svårigheter.

Innehållsansvarig: Helene Landersten

Vill du veta mer?

Nyhetsbrevet kommer en gång i månaden och innehåller nyheter från vår verksamhet och information om aktuell forskning inom neurologi.

Prenumerera på nyhetsbrevet

Stöd forskningen om parkinson

Din gåva gör skillnad.

Ge en gåva
 

Nyheter om parkinson

2019-05-20

Journalisten Micael Kallin berättar om sin parkinson

Malou Efter tio. Journalisten och nationalekonomen Micael Kallin var mitt i livet och karriären när han drabbades av Parkinsons sjukdom. Plötsligt var han i behov av det skyddsnät som han i många år hade betalat skatt för.

Läs mer
2019-05-15

Neurorapporten -19: En tredjedel får vänta över ett år på rätt diagnos

Neurorapporten visar på en ökning bland Neuros medlemmar när det gäller väntan mer än ett år från läkarbesök till korrekt diagnos. Från en fjärdedel (25 %) år 2014 till nästan en tredjedel (30%) år 2019. Se videoklippet från lanseringen av Neurorapporten under Neurologiveckan!

Läs mer
2019-05-08

Undernäring hos äldre med neurologisk sjukdom

Vid sjukdom eller plötsliga förändringar i livet ställs mycket på ända som kan ha en stor inverkan på vårt ätande och därmed på vår hälsa, vilket i sin tur kan leda till undernäring. Neurologiska sjukdomar och åldrande är vanliga orsaker till undernäring.

Läs mer
2019-04-26

Förlorat tal kan i framtiden återskapas med dator kopplad till hjärnan

Det som länge varit Science fiction - kanske i framtiden blir verklighet. En dator direkt kopplad till hjärnans signaler.

Läs mer
2019-04-12

Tidigare diagnos av parkinson fokus för ny patientstudie på Akademiska

I en ny studie på Akademiska sjukhuset i Uppsala ska forskare utvärdera nya metoder för att identifiera Parkinsonpatienter mycket tidigare än förut, innan typiska symptom såsom långsamma rörelser, stelhet och skakningar visat sig.

Läs mer
2019-04-01

Miljoner i anslag för bioelektronisk forskning

Magnus Berggren, forskningsledare för Laboratoriet för organisk elektronik vid Linköpings universitet, har fått det Europeiska forskningsrådets Advanced Grant, ett bidrag på cirka 3 miljoner euro (31 miljoner kronor).

Läs mer
2019-04-01

Hudens lukt avslöjar Parkinsons

Med hjälp av en före detta sjuksköterskas känsliga näsa har brittiska forskare identifierat den lukt som patienter med Parkinsons sjukdom utsöndrar. Nu hoppas forskarna på ett test som kan avslöja sjukdomen långt innan den påverkar rörligheten.

Läs mer
Liknar galna kosjukan
2019-03-08

Nyupptäckt sjukdomsmekanism vid ALS

Nyligen har det även påvisats att sjukdomar som Alzheimers och Parkinsons sjukdom har liknande sjukdomsmekanism: Prionliknande spridning av proteinaggregat. Processen är väldigt lik det som händer vid prionsjukdomar som Creutzfeldt-Jakobs sjukdom och "galna kosjukan".

Läs mer
2019-02-17

Årets medicinsvensk enligt tidningen Fokus är Sara Riggare i Neuro

Doktoranden i digital egenvård, debattören och spetspatienten Sara Riggare har av tidningen Fokus korats till ”Årets medicinsvensk”. Sara Riggare är medlem i Neuro och rankas som nummer 26 på Dagens Medicins vårdmaktlista bland de mest inflytelserika i svensk sjukvård. Hör intervjun i Neuropodden!

Läs mer
2019-01-25

Answer als samlar data för forskningen

Kan massvis av data tillsammans med artificiell intelligens hjälpa forskarna i kampen mot als? Det är frågan när forskare från Johns Hopkins University och Massachusetts Institute of Technology (MIT) vill göra all insamlad data tillgängliga för forskare runt om i världen inom några år.

Läs mer