Nyheter
Ett fatalt misstag har sänkt assistenters lön
I snart ett decennium har assistansersättningen tillåtits halka efter löner och övriga kostnader. Rätten till personlig assistans uppfylls inte om den inte backas upp med en tillräcklig finansiering, skriver tolv företrädare för assistansberättigade, personliga assistenter och assistansanordnare. Neuro skriver idag tillsammans med ytterligare 11 organisationer på Expressens debattsida.
Registret som förbättrar den palliativa vården
När en patient har en livshotande sjukdom har denne rätt till palliativ vård. Men hur bra fungerar den? Det vet Svenska palliativregistret; ett register som bara finns i Sverige och som ger svar på det mesta om den palliativa vården.
Individanpassad parkinsonbehandling ger större trygghet
Parkinsonpatienter ges idag en mycket effektiv behandling för symptomen med motoriska svårigheter. Efter år av forskning inom neurologi vid Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset har forskarna lyckats optimera läkemedelsbehandlingen för symptom vid Parkinsons sjukdom.
Stockholm saknar fungerande öppenvård för neurologi
En läkare har enligt Läkartidningen larmat Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, om att Region Stockholm inte har någon fungerande öppenvård för neurologi. Det ökar trycket på slutenvården, och på Södersjukhuset, Sös, har flera läkare slutat. Nu vidtar regionen ett antal åtgärder.
Avhandling om elever med rörelsehinder som upplever utanförskap
Gymnasieelever med rörelsehinder känner sig ofta utanför och ensamma. Forskaren Emil Bernmalms avhandling, vid Lunds universitet, visar också att inkludering bör förstås som cirkulär process:
Effektivare metod ger svårt ryggmärgsskadade andningen tillbaka
Som första sjukhus i landet inför nu Sahlgrenska Universitetssjukhuset behandlingen diafragmapacing. Genom ett enkelt kirurgiskt ingrepp och en sorts pacemaker för diafragman kan svårt ryggmärgsskadade patienter få andningen tillbaka – något som tidigare krävde en stor och kostsam operation.
Tandborstning ett problem för många med Huntingtons sjukdom
Att borsta tänderna varje dag kan vara svårt för den som drabbats av Huntingtons sjukdom. Men rätt hjälp kan göra stor skillnad.
ABC om idiopatisk normaltryckshydrocefalus
Översiktsartikel i Läkartidningen: 1965 rapporterades första gången om kliniska fynd hos vuxna patienter som led av kronisk symtomatisk hydrocefalus, i dag kallat idiopatisk normaltryckshydrocefalus (iNPH), men som hade normalt intrakraniellt tryck uppmätt vid provtagning på ryggmärgsvätskan, och hur dessa patienter förbättrades efter shuntoperation.
Två korta informationsfilmer om hjärntrötthet
Mental trötthet eller hjärntrötthet som även kallas fatigue är en bekymmersam konsekvens av neurologiska diagnoser, traumatiska skallskador och stroke. Vid fatigue kan även balans, koordination och motorik påverkas tillfälligt.
"Dr Mikael" förklarar skillnaden mellan en ”tia” och en stroke
Läkaren Mikael Sandström i Tv 4 svarar på tittarnas frågor om stroke. Veronica undrar om hon kommer få leva med hjärntrötthet efter sin stroke bland annat. Dan undrar hur man kan hjälpa någon som är mitt inne i ett strokeanfall.
Forskar om MS på epigenetisk nivå
Karolinska institutet (KI) skriver om forskaren Maja Jagodic som bedriver forskning tillsammans med ett team på epigenetisk nivå om sjukdomen multipel skleros, MS.
MS-sjuk dotter blev starten – i år firar Neuro Göteborg 70 år
För 70 år sedan ville två makar hjälpa sin MS-sjuka dotter. Många har därefter hjälpts av föreningen som i år kanske mår bättre än någonsin.
Nyfiken på trötthet?
Trötthet kan vara helt normalt – eller ett symtom som gör tillvaron till en prövning. Karolinska institutet har pratat med forskarna som vill förstå vad som händer när orken tar slut.
Medlemmarnas erfarenhet av socialförsäkringen
Syftet med denna rapport är att kartlägga Neuros medlemmars tillgång till socialförsäkringen. För att kunna samla in trovärdig statisk på riksnivå har vi valt att fokusera på ersättningar som administreras av Försäkringskassan och som syftar till att ge ekonomisk trygghet vid sjukdom och..
Arvet från pestens överlevare gör oss sjuka idag
De som överlevde den fruktade digerdöden som härjade på 1300-talet hade ett genetiskt skydd mot sjukdomen visar ny forskning, enligt vetenskapsnyheterna på Svt. Men generna som skyddade mot pesten kan idag orsaka sjukdomar som till exempel MS.