Symtom vid stroke
Symtomen vid stroke varierar beroende på vilken del av hjärnan som har skadats. Det som utmärker stroke är de plötsliga symtomen som ofta kommer helt utan förvarning. Från att ha varit helt frisk och opåverkad gör stroken att man på sekunder eller minuter blir till exempel förlamad i ena kroppssidan, förlorar känseln, blir yr eller tappar talförmågan eller synen. Plötslig blixtrande huvudvärk väcker misstanke om blödning.
Vid hjärninfarkt (blodpropp) kan insjuknandet dock ske mera successivt eller i etapper under någon till några dagar. I högre ålder är det inte ovanligt att insjuknandet inträffar nattetid under sömnen.
AKUT-testet
AKUT-testet är en enkel metod som du kan använda för att undersöka om en person har drabbats av stroke.
A - Ansikte - Be personen le och visa tänderna. Om mungipan hänger ska man ringa nödnumret 112.
K - Kroppsdel - Be personen lyfta armarna och hålla kvar i 10 sekunder. Om en arm faller ska man ringa 112.
U - Uttal - Be personen säga en enkel mening som "det är vackert väder idag". Om personen sluddrar eller inte hittar rätt ord ska man ringa 112.
T - Tid - Varje minut räknas för att rädda liv. Ju fortare personen får behandling desto mindre blir skadorna.
OBS! Får du intensiv blixthuvudvärk som slår till på några sekunder och håller i sig ska du söka vård. Den sprängande smärtan kallas åskknallshuvudvärk. Ofta tillkommer illamående och kräkningar. Orsaken kan vara ett livshotande brustet blodkärl i hjärnan sk brusten aneurysm. Symtomen följer inte AKUT-testet helt och är därför lätt att missa.
De första tre timmarna är de absolut mest kritiska och ju snabbare man kommer igång med behandling desto bättre. Ring akut 112 om någon i din närhet får en stroke.
Fysiskt synliga funktionsnedsättningar
- Neglekt. Skador i höger hjärnhalva kan leda till att man inte är medveten om det som finns till vänster i omgivningen och ibland också till vänster i den egna kroppen. Neglekt kan till exempel göra att man bara äter maten på högra sidan av tallriken.
Hos de flesta som är högerhänta sitter de centra som styr språket i den vänstra hjärnhalvan. Skador i den vänstra hjärnhalvan kan därför göra att man till exempel får svårt att tala eller förstå talat språk. Man kan även få svårt att läsa, skriva och räkna. - Dysfagi. Skador i hjärnstammen kan ge dysfagi, man får svårt att svälja mat och dryck.
- Yrsel. Skador i lillhjärnan kan ge yrsel, koordinationssvårigheter och balansproblem.
- Halvsidig förlamning/domning. Oftast är det ena kroppssidans arm och ben som påverkas.
- Dysartri. Talet blir sluddrigt på grund av att man har en svaghet eller förlamning i de muskler som man använder när man talar; tungan, mjuka gommen och läpparna. Kommunikationsförmågan fungerar via skrift samt man kan läsa och förstå vad andra säger.
-
Afasi. Man kanske inte hittar ord eller inte kan sätta ihop ord till meningar. Man kan få svårt att läsa och skriva.
Dolda funktionsnedsättningar
- Trötthet. All typ av hjärnpåverkan ger en enorm trötthet framförallt i början. Tröttheten brukar minska med tiden men för många blir det ett symtom som man tvingas lära sig att leva med.
- Minne. Huvudsakligen påverkas korttidsminnet.
- Koncentration. Det blir svårt att följa ett samtal med flera personer, slutföra aktiviteter och lära sig nya saker. Allt man skall göra tar längre tid och man kan inte hålla flera bollar i luften samtidigt.
- Humörförändringar. Man blir till exempel mer irritabel.
- Depression. Den kan bero på skadan i sig men också på den förändrade situationen med förlust av vissa förmågor.
- Affektlabilitet. Man får svårt att kontrollera känslor och kan brista ut i omotiverat skratt och gråt.
- Brist på initiativförmåga. Viljan finns men inget blir gjort.
- Sexuell dysfunktion. Problem med sexualiteten kan dels bero på en funktionsstörning, dels på att man får sämre kroppsuppfattning och självkänsla.
- Brist på sjukdomsinsikt. Det kan ta tid att inse vilka begränsningar man fått i och med sin stroke. En del tror för alltid att de kan lika mycket som förut.
- Pragmatiska svårigheter. Man har problem att uttrycka och tolka kroppsspråk, mimik, satsmelodi, tonfall och tonläge.
Förlopp
Snabb vård begränsar skadorna. Anledningen är hjärnskadan kan minskas om man snabbt får sjukhusvård. Inom tre timmar kan mycket göras.
Allt fler överlever den akuta stroken. Trots det avlider lite mer än en fjärdedel av de som drabbas av stroke kort tid efter insjuknandet eller inom några månader. Det finns en risk att få återfall av stroke. Av de 30 000 personer som får stroke varje år insjuknar 25–35 % för andra eller tredje gången.
För alla som överlever går det inte att förutsäga hur snabbt förbättringen kommer att ske eller hur fullständig förbättringen blir. Förbättringar kan ske flera år efterinsjuknandet.
Hjärninfarkt - blodpropp
Hjärninfarkt uppstår av att en blodpropp täpper till en pulsåder i hjärnan och stoppar tillförseln av syre och näring till en del av hjärnan. Utan syre dör nervcellerna. Blodproppen kan komma från hjärtat eller halspulsådern. Om blodproppen kommer från hjärtat är orsaken ofta en störning i hjärtrytmen, så kallat förmaksflimmer. Om det däremot kommer från halspulsådern är orsaken ofta åderförkalkningar i kärlet.
Hjärnblödning
Hjärnblödning kan uppstå om kärlväggen i hjärnans blodkärl är försvagad och brister. Blod från bristningen blockerar försörjning av syre och näring till en del av hjärnan. Om det sker inuti hjärnan beror försvagningen ofta på åderförkalkning eller missbildade blodkärl i kombination med högt blodtryck. Om blödningen sker mellan hjärnhinnorna på hjärnans yta är det ofta ett medfött pulsåderbråck som spricker.
Vad är en TIA?
"TIA" är en förkortning för transitorisk ischemisk attack. "Transitorisk" betyder övergående och "ischemi" betyder blodtomhet. TIA kallar man skador som orsakas av små blodproppar som snabbt löses upp av kroppen. Man får symtom som liknar de man får vid hjärninfarkt, men de är inte bestående. Typiska attacker varar några minuter upp till en timme, i 85 % av fallen i mindre än 15 minuter. Hjärnvävnaden hinner inte skadas allvarligt eftersom blodflödet kommer igång igen och symtomen går tillbaka inom 24 timmar.
En TIA är en varningssignal för en hotande stroke. Man kan minska risken för att få stroke genom förebyggande behandling som sänker kolesterolhalten eller blodtrycket. Genom att undvika riskfaktorer som till exempel rökning och förändra sin livsstil när det gäller kost och motion kan man själv förbättra oddsen.
Sakkunnig: Nils Wahlgren, professor, chef vid Strokeprogrammet, Karolinska universitetssjukhuset, Solna
Tema neurologi i Läkartidningen denna vecka
Neurologin i Sverige står i fokus för veckans utgåva av Läkartidningen, med nyhetsartiklar som omfattar totalt tolv sidor.
Allt fler får strokebehandling med trombektomi efter ändrade riktlinjer
Sedan början av 2020 säger de nationella riktlinjerna för stroke att patienter med stora proppar i hjärnans främre del – och räddningsbar hjärnvävnad 6 till 24 timmar efter insjuknandet – bör erbjudas behandling med trombektomi, en åtgärd som har högsta prioritet.
Smärtlindring utan biverkningar med sjögräsmjuk teknik
Det här handlar om smärtforskning i mycket tidigt skede. Forskare vid Lunds universitet har vidareutvecklat en helt ny stimuleringsmetod mot svår smärta som ger individanpassad smärtlindring, utan de sedvanliga biverkningarna och en i det närmaste total blockad av smärta utan att annan känsel och motorik påverkas.
Hjärntrötthetskurs
Trots att så många drabbas av hjärntrötthet efter skador eller sjukdomar i nervsystemet finns det ingen effektiv behandling. Detta vill forskarna Lars Rönnbäck och Birgitta Johansson ändra på.
Teknik kan komplettera gångrehabilitering efter stroke
Teknologiska innovationer möjliggör utvärdering av gångförmåga i detalj och kan intensifiera gångrehabilitering efter stroke, visar en ny avhandling. Men det finns fortfarande kunskapsluckor att fylla för att optimera såväl utvärdering som rehabilitering av gångförmåga utifrån den enskilde individens behov och förutsättningar.
Screening minskar risk för stroke
En stor svensk studie visar att nationell screening för förmaksflimmer vid 75–76 års ålder tydligt skulle minska risken för allvarlig blödning, stroke och död. Men hälften av de som erbjöds screening i studien deltog inte. Forskarna vill nu undersöka hur en bred satsning skulle kunna nå ännu fler.
Strokesnack sista måndagen i månaden
Sista måndagen i månaden kl 14-15.30 samlas ett gäng Neuromedlemmar via skärmen. Det som förenar dem är att de alla har drabbats av stroke. I gruppen får de möjlighet att prata med andra som har förståelse. Förståelse för situationer, känslor och tankar.
Filippa, 16, fick en stroke
Mitt framför ögonen på sin mamma kände 16-åriga Filippa att något plötsligt hände med henne. Hon tappade talet och kunde inte kontrollera sin vänsterarm. Senare visade det sig att hon hade fått en hjärnblödning som berodde på ett medfött hjärtfel.
Enkel senförflyttning kan ge ökad funktion vid droppfot efter stroke
Droppfot är ett vanligt symtom vid ett stort antal tillstånd i den neuromuskulära rörelseapparaten och innebär att förmågan att lyfta upp foten är nedsatt eller obefintlig. Ett symtom som kan medför stora bekymmer för den som drabbats.
Brist på neurologer i 14 regioner
Det fattas neurologer i mer än hälften av landets regioner, enligt en granskning som nyhetsbyrån TT gjort.