”Smärtan sprakar som tomtebloss”
Det ”bråkar” i Gabriella Wranges kropp och smärtan har varit en del av vardagen i många år på grund av diagnosen polyneuropati. Värst är den om natten, men hon har knep som hjälper henne att hantera det onda.
Det började med dubbelseende. Sedan kom symtomen ett efter ett: problem med balans och motorik, känselbortfall och en upplevelse av att det brinner och pirrar i benen.
– Jag brukar säga att det ”bråkar” i kroppen. Ibland sprakar det som tomtebloss, och det kan övergå i kramp. Tyvärr kommer det oftast på natten, och då är det hopplöst att sova.
Gabriella Wrange har sedan elva år tillbaks diagnosen polyneuropati, som orsakar en funktionsnedsättning i kroppens perifera nerver. Dessa leder impulser som styr muskler och tar emot känselintryck från huden till och från ryggmärgen och hjärnan.
– I mitt fall är dessutom det autonoma nervsystemet drabbat. Det reglerar sådant som inte är viljestyrt: värme, kyla, blodtryck, tarm och blåsa, funktioner som bara ska fungera men som är störda i mitt fall. Jag kan till exempel svettas på överkroppen och samtidigt frysa om fötter och händer.
Hennes smärtbild är mångfacetterad. ”Skelettsmärtan”, som hon kallar den – ett molande långt inne i kroppen – har avtagit tack vare läkemedlet amitriptylin. Annat är dock kvar. Musklerna gör ont, och myrkrypningar är svåra att komma till rätta med.
– Regelbunden träning kan lindra, så jag går med stavar, balans- och styrketränar på gym och bassängtränar. Och mot kramp hjälper salt och mineraler, vilket jag behöver extra av, troligen på grund av den rikliga svettningen.
Efter en stillasittande dag märker hon att det blir värre på natten. Samma sak om hon är kall om vrister och fötter.
– Därför ser jag till att vara riktigt varm vid sänggående, och ibland får värmedynan följa med i sängen.
Något annat som biter på bråkandet, och som hon upptäckt på egen hand, är en spikmatta. Hon lägger den under benen och placerar en tung kudde ovanpå täcket. När vaderna pressas mot spikarna kan det hända – om hon har tur – att myrkrypningarna försvinner.
– Jag antar att smärtsystemet blir distraherat på något sätt. Det fysiska lidandet är en sak, den psykiska utmaningen en annan.
Gabriella Wrange berättar att hennes kropp kan kännas främmande för henne.
– Jag får behandling var sjätte vecka med något som heter IVIg, intravenöst immunglobulin, och det stöttar mina nerver. Någon vecka efter en sådan behandling brukar kroppen kännas mer normal igen och det går lättare att träna och göra andra saker. Men sedan stöter det till på nytt, och symptomen kommer tillbaks.
Så hur hanterar man mentalt så olika sorts smärtor och märkliga symptom?
Visst kan det vara svårt, medger hon, och visst kan det kännas ledsamt när livet begränsas, men det finns något som hjälper henne: att tala med andra med liknande problem.
Gabriella Wrange är sedan några år diagnosstödjare, vilket betyder att hon delar med sig av tips och råd till personer med samma neurologiska diagnos som hon har.
– Ofta heter det att man inte ska ”bli sin diagnos”, inte identifiera sig med den, men det tycker jag är struntprat. Jag är absolut min diagnos – och samtidigt mycket annat. Jag försöker inte att inte vara den, utan accepterar någorlunda att situationen är som den är.
Så klarar Stig utmaningarna med sin polyneuropati
- Jag började känna av bortdomningar i fötterna för 5-6 år sedan och sedan spred sig symtomen upp i benen, säger Neuromedlemmen Stig Theodorsson. Han har diagnosen polyneuropati och är tacksam för att den årliga Polyneuropatidagen 16 oktober nu instiftas. Diagnosen behöver bli känd eftersom den är relativt vanlig och behöver beforskas.
Katarina Samuelsson har polyneuropati
Mitt i livet fick Katarina Samuelsson diagnosen polyneuropati. I dag hjälper hon andra med samma diagnos.
Rayomand Press om Polyneuropati – vanlig diagnos som få känner till
Diagnosen polyneuropati drabbar omkring 2-3 procent av befolkningen och i åldersgruppen över 55 år 8 procent av befolkningen. Ändå är det få som känner till den. Ett stort undantag är Rayomand Press, överläkare på Neurologkliniken på Karolinska universitetssjukhuset.
Polyneuropatidagen 16 oktober 2021
En dag för folksjukdom som ännu är okänd hos allmänheten. Allt fler diagnostiseras med polyneuropati. Närmare 200 000 personer i Sverige lever med sjukdomen – men den är ännu okänd hos allmänheten. För att ändra på det lanserade Neuro en ny årsdag 2021: sedan dess infaller Polyneuropatidagen den 16 oktober varje år. Den dagen kommer polyneuropati att uppmärksammas extra. Det leder även till att kännedomen om neurologiska sjukdomar och symtom ökar i samhället.
Nya data om ATTR-amyloidos
Alnylam presenterar nya data från forskningsprogrammen om ATTR-amyloidos vid 2021 års möte i Peripheral Nerve Society