Orsaker till polyneuropati
Polyneuropati kan ha många olika orsaker. Hos ungefär en av fyra går det inte att fastställa vad sjukdomen beror på. Sjukdomen kan vara ärftlig och bero på en störning i arvsanlaget, uppstå när kroppen åldras, bero på en nervpåverkan orsakad av andra samtidiga sjukdomar eller bero på nervinflammation. Polyneuropati kan även komma efter behandling med vissa starka läkemedel, efter missbruk eller om man fått i sig gifter på annat sätt.
Bland de kända orsakerna till polyneuropati är diabetes den vanligaste, men andra sjukdomar kan också vara orsaken. Om polyneuropatin orsakas av en annan sjukdom som diabetes fokuserar man på att behandla den i första hand. Symtom kan då förbättras eller försvinna helt. Läs mer under Behandling av polyneuropati.
En viktig orsak till polyneuropati är åldrande, eftersom förekomst av idiopatisk polyneuropati ökar med stigande ålder. Nervsystemet och nervtrådarna åldras liksom kroppens övriga organ. I 60–80-årsåldern finns hos vissa en lättare polyneuropati, som inte alltid har någon praktisk betydelse för patienten, men som kan uppmätas med neurofysiologiska metoder.
Många polyneuropatier går att behandla och förbättra idag. Exempel på dessa är polyneuropatier orsakade av vitaminbrist, inflammation såsom Guillain-Barrés syndrom (GBS) och Kronisk inflammatorisk demyelinserande polyneuropati (CIDP), samt vissa former av ärftlig polyneuropati, som Skelleftesjukan.
Olika orsaker till polyneuropati:
- Metabol polyneuropati, där polyneuropatin uppstår på grund av skada på perifera nerver orsakad av andra sjukdomar såsom diabetes, njursvikt, med flera.
- Toxisk polyneuropati, där skadan på perifera nerver orsakas av överkonsumtion av alkohol, vissa läkemedel som exempelvis cellgifter, tungmetaller eller lösningsmedel.
- Nutritionella polyneuropatier, där polyneuropatin orsakas av vitaminbrist, främst för B12 vitamin, men även för andra vitaminer såsom B1, B6 och folat.
- Ärftliga polyneuropatier, där polyneuropati uppstår på genetiska avvikelser som påverkar uppbyggnad av nervskidan (myelin) eller nervtråden (axon).
Man räknar att det finns cirka 30-40 patienter per 100 000 invånare med ärftlig polyneuropati. Bland de ärftliga sjukdomarna finns former som kallas för CMT (Charcot-Marie-Tooth). CMT är i sig en sjukdomsgrupp med flera varianter. Ärftlighetsgång och symtom kan variera mycket.
I Norr- och Västerbotten finns en ärftlig sjukdom som kallas för Skelleftesjukan eller familjär amyloidos med polyneuropati (FAP), alternativt ATTRv amyloidos. Den ger ofta uttalade symtom från bland annat perifera känsel- och muskelnerver samt autonoma nerver som styr hjärtrytmen, blodtrycket och tarmarnas rörelse, samt oftast hjärtmuskeln, ögon och njurar. Sjukdomen är mycket allvarlig och enligt Socialstyrelsen lever cirka 450 svenskar med sjukdomen i dag.
.
Exempel på ärftliga polyneuropatier:
- CMT (Charcot-Marie-Tooth)
- HNPP (Hereditary Neuropathy with liability to Pressure Palses, ärftlig tryckkänslig neuropati)
- Skelleftesjukan (Familjär amyloidos med polyneuropati, FAP)
- Fabrys sjukdom
Vid CMT och HNPP utgör polyneuropatin huvudsymtom, medan vid sjukdomarna FAP och Fabrys är polyneuropati ett delsymtom.
Inflammatoriska polyneuropatier
Inflammatoriska polyneuropatier, där polyneuropatin orsakas av inflammation i perifera nerver utgör ca 20 procent av alla polyneuropatier. De flesta inflammatoriska polyneuropatier är en delfenomen i en mer utbredd inflammatorisk sjukdom i kroppen såsom reumatiska sjukdomar eller cancersjukdom, men ibland är inflammationen avgränsad och drabbar enbart perifera nerver.
Den sistnämnda inflammatoriska polyneuropatigruppen som förekommer i båda akut- och en kroniska former, består av GBS, CIDP, MMN och PDN:
- GBS (Guillain-Barrés syndrom)
- CIDP (kronisk inflammatorisk demyeliniserande polyneuropati).
- MMN (multifokal motorisk neuropati)
- PDN (paraproteinemi-relaterad demyelinisering neuropati). Den vanligaste formen av M-komponentassocierad neuropati benämns i flera sammanhang som PDN.
Vid akuta inflammatoriska polyneuropatier, som Guillain-Barrés syndrom (GBS), får man inom loppet av några veckor ett snabbt tilltagande funktionsbortfall, med försämrad muskelkraft eller känseln. Cirka häften av de som får GBS tillfrisknar inom 6 till 12 månader.
Det finns också kroniska inflammatoriska polyneuropatier där sjukdomsförloppet löper över många månader-år, det vill säga CIDP, MMN och PDN.
Läs mer om olika varianter av polyneuropati i menyn.
Idiopatisk polyneuropati, CIAP
(kronisk idiopatisk axonal polyneuropati, grovtrådsneuropati)
Orsaken till idiopatisk polyneuropati, som även kallas (CIAP) kronisk idiopatisk axonal polyneuropati, kan vara svår att fastställa. CIAP är vanligare vid stigande ålder och tros ha bakomliggande mekanismer som samverkar med åldringsprocessen. De exakta mekanismerna bakom uppkomst av CIAP är dock okända idag.
Sakkunnig: Neurolog och överläkare Rayomand Press, Neurologkliniken, Karolinska universitetssjukhuset.
Digital föreläsning om neuropatisk smärta
Neuro startar veckan med Neuropromenaden genom att bjuda in till en lärorik digital föreläsning om en forskningsstudie kring neuropatisk smärta. Ett symtom som är vanligt vid diagnosen polyneuropati, men det förekommer även vid flera neurologiska diagnoser som exempelvis MS.
”Neuroregister är en grund för vårdutveckling och forskning”
Av de 22 000 patienterna med den neurologiska diagnosen multipel skleros, MS, i Sverige, ingår hela 18 000 med data i det unika svenska MS-registret. – Våra data innehåller hög kvalitet och det gör att vår MS-forskning kan göras riktigt bra, säger professor Jan Hillert. Han är en av de som skapade MS-registret och är sedan över 20 år ansvarig registerhållare för både det svenska MS-registret och samlingsregistret Svenska Neuroregister.
Därför stödjer Neuro Svenska neuroregister
Svenska neuroregister har en stor betydelse för utvecklingen av neurosjukvården och forskningen. Det hävdar Kristina Niemi, kanslichef på Neuro: – Neuroregister har en jätteviktig funktion för att kvalitetssäkra och utveckla neurosjukvården och verka för en kunskapsbaserad och jämlik vård.
Så bidrar Neuro till forskning om polyneuropati
Tack vare gåvor från allmänhet och företag kan Neuro bidra till flera forskningsprojekt inom Polyneuropatiområdet varje år.
Nytt beslut om högspecialiserad vård
Socialstyrelsen har nu beslutat att vissa neuromuskulära diagnoser (NMD) ska ingå i högspecialiserad vård som bedrivs på fyra specialistenheter, varav två är koncentrerade på barn/ungdomar.