Parkinsons sjukdom
Vid Parkinsons sjukdom sker en långsam nedbrytning av de celler som tillverkar dopamin i hjärnan. När cellerna försvinner uppstår en brist på dopamin som gör att nervimpulserna förändras och man får problem med att kontrollera sina rörelser. Rörelserna kan till exempel bli långsamma och skakiga.
Tillståndet kan variera kraftigt under dagen beroende på åtgången av dopamin i hjärnan. Helt utan dopamin blir man alldeles stel och orörlig medan för mycket dopamin sätter igång ofrivilliga rörelser. Även röst, tal, humör och mag-/ tarmfunktion kan påverkas. Läs mer om symtom.
I Sverige lever drygt 20 000 personer med Parkinsons sjukdom. Över hela världen finns drygt 10 miljoner människor som har diagnosen. Sjukdomen startar oftast efter 55 års ålder och det kan finnas ärftlig komponent. Läs mer om orsaker och att få diagnos.
Sjukdomen kan inte botas, men symtomen kan lindras med läkemedel i olika former, i vissa fall även operation. Läs mer om behandling.
Forskning om parkinson
Forskning pågår kring orsaken till att sjukdomen utvecklas och man studerar såväl genetiska riskfaktorer som exponering för olika miljöfaktorer. Det finns forskning som syftar till att ta reda på exakt vad som händer när nervcellerna dör och varför de dör. Vidare genomförs omfattande studier för att förbättra behandlingen av sjukdomen. En vision är fortfarande att kunna ersätta de dopaminproducerande celler som förloras vid sjukdomen genom stamcellstransplantation.
Stamcellsforskning syftar till att kunna ersätta de dopaminproducerande celler som dör vid Parkinson genom transplantation av stamceller. I Lund har man genomfört flera forskningsförsök med transplantationer. En del patienter förbättrades avsevärt under mycket lång tid och forskare vid Lunds universitet har visat att transplanterade nervceller kan överleva och återställa normal dopaminproduktion i den transplanterade delen av hjärnan. Symtomen hos majoriteten förbättrades dock endast i liten grad eller inte alls. Vissa drabbades av ofrivilliga rörelser. Skillnaderna kan ha berott både på individuella variationer och på skillnader i transplantatens kvalitet.
Nyligen öppnades andra möjligheter då forskare vid Lunds universitet upptäckt gener som styr utvecklingen av stamceller till dopaminproducerande celler. Dessa gener kodar för protein som ska hjälpa cellerna att producera dopamin.
Nationellt kvalitetsregister för Parkinsons sjukdom
Mer forskning om orsaker till Parkinsons sjukdom, men även uppföljning av hur olika behandlingar fungerar, är en viktig förutsättning för att förbättra den framtida vården. I Sverige finns ett nationellt kvalitetsregister för Parkinsons sjukdom som har syftet att fungera som ett viktigt verktyg för att förstå hur Parkinson bäst ska behandlas, men även ta tillvara patienternas upplevelse av sitt mående. Genom att be sin neurolog att inkludera en i registret, får man en förbättrad klinisk uppföljning, men bidrar även till en ökad förståelse för förekomst och svårighetsgraden av Parkinsons sjukdom på olika orter i landet.
Svenska neuroregistret
Vad är atypisk parkinsonism?
Det är en grupp sjukdomar som ibland kan likna vanlig Parkinson. De utvecklas på annat vis, har andra orsaker och innebär andra utmaningar. Atypisk parkinsonism är mindre vanlig än Parkinsons sjukdom.
Till atypisk parkinsonism räknas diagnoserna:
- MSA (multipel systematrofi)
- PSP (progressiv supranukleär paralys)
- CBS (kortikobasalt syndrom)
- LBD (lewykroppsdemens)
Symtom vid atypisk parkinsonism
- Tidig uppkomst av fall och balanssvårigheter.
- Tidig uppkomst av svåra blodtrycksfall och blåstömningssvårigheter.
- Besvär med sväljning.
- Tankemässiga svårigheter.
Läs mer
Med Parkinson i Melodifestivalen
Musikern och skådespelaren Uje Brandelius diagnostiserades med Parkinson för sju år sedan. Den 11 februari tävlar han i Melodifestivalen, något han kan göra tack vare effektiv medicin.
Funktionell neurokirurgi möjlig hjälp vid flera neurologiska diagnoser och symtom
Med funktionell neurokirurgi menas kirurgiska ingrepp på nervsystemet som syftar till att lindra besvär och symtom av neurologiska sjukdomar och tillstånd. Sex forskare skriver i Läkartidningen om senaste nytt kring detta.
Åsa Strandberg
Jag diagnostiserades år 2016 med Parkinsons. Vet inte hur länge jag haft den innan diagnosen. Det jag märkte var att när jag dansade, som jag älskar, så hängde inte vänstersidan med.
Göran Lindberg
Jag visste att något var fel. Folk tyckte att jag skulle träna. De sa att jag hade dålig kondis, dålig rygg och allt möjligt. Och jag tränade. Jag tränade tills jag inte kunde träna mer. En dag för fyra år sedan såg jag på tv. Det var en bilförare som gick lite konstigt. Och jag tänkte att jag går på samma vis. Så jag gick till läkaren för att bli undersökt. Då var det Parkinsons.
Rejält bakslag för bortrensning av järn vid parkinson
Att minska järnöverskott i hjärnan kunde inte bromsa förloppet vid tidig Parkinsons sjukdom – i stället blev patienterna sämre. Det visar en randomiserad studie som Neurologi i Sverige refererar till.
Avhandling om boendemiljön för personer med parkinson
Nilla Andersson vid Lunds universitet har disputerat på en avhandling om boendefrågor för personer med Parkinsons sjukdom.
Grönt ljus för stamcellsbaserad parkinsonstudie
Läkemedelsverket har godkänt en ansökan om att få inleda en klinisk fas I och en fas IIa-studie om Parkinsons sjukdom. Målet med studierna är att undersöka om transplanterade nervceller, som bildar dopamin och som genererats från embryonala stamceller, kan ersätta de nervceller som förstörs vid insjuknande.
Nya riskfaktorer för Parkinsons sjukdom och ALS identifierade
I takt med att vi blir allt äldre ökar förekomsten av neurodegenerativa sjukdomar som Parkinsons sjukdom och ALS. I brist på bot söker forskare efter riskfaktorer och förebyggande åtgärder. Elin Roos visar i sin avhandling att ett högt intag av mättat fett kan kopplas till ökad risk för Parkinsons sjukdom och att ALS-patienter i hög grad lider av depression innan de får sin diagnos.
Nya nationella riktlinjer för vård vid multipel skleros (MS) och Parkinsons sjukdom
Socialstyrelsen har uppdaterat de nationella riktlinjerna om vissa undersökningar och behandlingar för dig som har MS eller Parkinsons sjukdom. Riktlinjerna gäller sådant som är särskilt viktigt att känna till för de som bestämmer över vården. Därför beskrivs kanske inte just den behandling som du behöver, även om den är viktig och effektiv.
Lusten ser inga hinder
Genom att lyfta fram autentiska berättelser om lust och sex och hos personer med funktionsnedsättning eller kronisk sjukdom vill projektet “Min sexualitet min rätt” bredda synen på hur och vem som kan njuta. Projektet drivs av Funktionsrätt Sverige och RFSU.