Symtom vid parkinson
Huvudsymtomen vid parkinson är förknippade med rörelseförmågan. I tidigt skede uppträder symtomen vanligen ensidigt för att något år efter symtomdebuten omfatta båda kroppshalvorna.
Skakningar är ofta debutsymtomet, men det symtom som ger mest besvär är rörelsefattigdom. Att rörelser blir svåra att sätta igång och allt mindre. I tidiga stadier av sjukdomen yttrar sig detta som dålig rörelseförmåga i armarna, nedsatt skrivförmåga, utslätad mimik och svaghet i rösten.
Varierar under dagen
Man har ofta flera symtom samtidigt och symtomen uppkommer successivt och förvärras gradvis. De varierar mycket från person till person och det är vanligt att besvären är olika svåra under dagen. Under vissa perioder mår man bra, och under andra perioder har man många symtom.
Efter en längre tid kan man få ett särskilt sätt att röra sig på, med en framåtlutad, långsam och hasande gång. Man kan få svårt att resa sig från en stol eller vända sig i sängen. Ofta blir sådant som kräver smidiga rörelser svårt, som till exempel att knäppa knappar eller knyta skosnören.
Det finns tre huvudsakliga symtom som är förknippade med rörelseförmågan:
- skakningar - tremor
- stela muskler - rigiditet
- ofrivilliga rörelser / överrörlighet – dyskinesier
Utöver problem med rörelser finns en rad andra symptom:
- depression och ångest
- sömnstörningar och trötthet
- minnesproblem
- synhallucinationer av för mycket medicin
- domningar eller pirrningar i olika delar av kroppen
- sämre lukt- och smaksinne
- lågt blodtryck
- nedsatt sexuell förmåga
- störd temperaturreglering
- hudförändringar
- viktnedgång
- otydligt tal, svag, hes och viskande röst
- svårighet att svälja, saliv kan rinna ur munnen
Förlopp
Parkinsons sjukdom har ett långsamt förlopp, och det är inte förrän en relativt stor andel av nervcellerna i det drabbade området har dött, som symtomen uppkommer. Man kan alltså ha sjukdomen i flera år utan att veta om det.
Vid parkinson sker processen med nedbrytning av celler mer på ena sidan av hjärnan. Det innebär att symtomen som dyker upp först, de dyker upp i ena kroppshalvan, framför allt i ena armen och benet. Symtomen blir successivt värre och värre om man inte behandlar dem.
Sjukdomen går inte tillbaka eller blir bättre. Den blir långsamt sämre och efter fem till tio år har hälften av patienterna kommit in i en så kallad komplikationsfas, då läkemedlen inte fungerar lika bra.
Men det finns ändå vissa tecken på att kroppens egna dopaminceller kan vara aktiva. Det förekommer något som kallas för "sleep benefit", och det betyder att man upplever att man mår bättre på morgonen. När man vaknar på morgonen så har man en bättre rörlighet, och sedan efter någon timme blir rörligheten sämre igen. Detta antas bero på en upplagring av dopamin under natten när man sover.
Sakkunnig: docent Joakim Tedroff, specialist i neurologi, Neuroenheten utsikten, Stockholm
Fler ska erbjudas behandling med fokuserat ultraljud
Fokuserat ultraljud, Fus, rekommenderas nu som behandlingsalternativ. Det innebär att patienter från hela landet med essentiell tremor och Parkinsons sjukdom som inte har tillräcklig effekt av läkemedel ska erbjudas den högspecialiserad behandlingen som ges vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå.
Mer specialistkompetens behövs i den sena fasen av Parkinsons sjukdom
Den sena fasen av Parkinsons sjukdom är svår, men det finns insatser att göra för att öka livskvaliteten hos denna patientgrupp. Neurologi i Sverige har publicerat en intervju med Per Odin, professor i neurologi, där han förklarar att situationen för de mest avancerat sjuka behöver förbättras.
Positiva resultat av ny stamcellsbehandling mot Parkinsons sjukdom
Läkemedelsvärlden rapporterar: Forskare vid Lunds universitet har nått en betydelsefull milstolpe i utvecklingen av en ny stamcellsbehandling som kan föra forskningen närmare målet att reparera hjärnan hos personer med Parkinsons sjukdom.
Ny forskning om cellterapi för Parkinsons sjukdom
Karolinska Institutet rapporterar om ett nytt forskningsprojekt där man utvecklar metoder för att ersätta förlorade celler vid Parkinsons sjukdom och därigenom återskapa de motoriska funktioner som påverkas av sjukdomen, snarare än att enbart bromsa sjukdomsförloppet eller lindra symtom.
Hur man kan hjälpa personer som har spasticitet?
Spasticitet är en ofrivillig ökad muskelspänning som uppstår när hjärnan eller ryggmärgen skadas. Det är ett av de vanligaste motoriska problemen efter exempelvis stroke, traumatisk hjärnskada, cerebral pares eller syrebrist. Men kan förekomma vid flera neurologiska diagnoser.
Mitokondriestörning osynlig orsak till hjärntrötthet
Hjärntrötthet är för många ett osynligt och missförstått funktionshinder, där den egentliga orsaken ofta döljer sig på cellnivå. Forskning visar att störningar i mitokondrierna, cellens egna kraftverk, kan rubba energiförsörjningen till hjärnan och ge svåra konsekvenser för både vardagsliv och livskvalitet, skriver doktorn.com.
Generöst anslag från Michael J. Fox Foundation till parkinsonforskning
Professor Andrea Varrone vid Karolinska Institutet tilldelades i slutet av 2025 över 1,4 miljoner USD från Michael J. Fox Foundation för forskning inom Parkinsons sjukdom. Anslaget kommer att användas för att leda en studie som kan föra parkinsonforskningen framåt genom att utvärdera en ny ”tracer” (spårämne) utformad för att avslöja vad som händer i hjärnan när sjukdomen utvecklas.
Kan parkinsonvården bli jämlik?
Att vården och behandlingen av parkinsonpatienter är ojämlik har konstaterats i årtionden. Näst bäst efter att göra vården jämlik, är att stärka patienternas egna kunskap för att åtminstone egenvården ska bli bättre för varje individ. Neurologi i Sverige rapporterar från ett Riksdagsseminarium.
Om gener och miljöns påverkan på Parkinsons sjukdom
Idag är Parkinsons sjukdom den näst vanligaste neurodegenerativa sjukdomen och minst 6.1 miljoner personer runt om i världen lever med sjukdomen. Sjukdomen har rapporterats vara den snabbast växande neurologiska sjukdomen i världen, bland annat på grund av en åldrande befolkning. Troligen har även yttre faktorer såsom miljöfaktorer en påverkan på sjukdomsutveckling och den stigande prevalensen.
Furuhöjdens ambition med rehabilitering som håller
Rehabilitering handlar om att ge verktyg för att komma hem. Ingen ska känna sig utslängd med hjälpmedel och oklara instruktioner. Vår funktion är att skapa trygghet och självständighet, säger Lina Hasselgren, verksamhetschef i en intervju med Neurologi i Sverige.