Orsaker till multipel skleros (MS)
Forskarna vet inte vad som orsakar MS, men tror på en kombination av miljö och genetiska faktorer. Ärftligheten vid MS är låg (cirka 2 procent) och man har inte hittat några avvikande gener som direkt förklarar MS.
Multipel skleros eller MS är en neurologisk diagnos som angriper hjärna och ryggmärg. Vid MS angriper kroppens eget immunförsvar det skyddande fettskiktet, så kallade myelinet, som finns runt nervtrådarna. Då uppstår en inflammation och ibland skadas själva nervtrådarna. Det påverkar nervimpulserna så de inte kan ledas på rätt sätt. Skadorna bildar ärrvävnader (så kallade plack) som har gett sjukdomen namnet multipel skleros, vilket betyder många ärr.
På senare år har det framkommit starka indikationer på att låga nivåer av D-vitamin i blodet under uppväxten ökar risken för att senare utveckla MS. Sjukdomen är vanligare på norra halvklotet. Norden, brittiska öarna och Nordamerika tillhör högriskområdena.
Vissa virus kan tänkas starta sjukdomsprocessen, bland annat finns ganska starka kopplingar mot Epstein Barr virus (EBV), vilken bland annat orsakar körtelfeber.
Tobaksrökning och exponering för passiv rökning anses öka risken att utveckla MS. Flera studier visar även ett samband mellan övervikt i ungdomen och ökad risk för MS i vuxen ålder. MS smittar inte.
Sakkunnig: Anders Svenningsson, Professor i Neurologi, Danderyds Sjukhus
Artikel om MS - Medicinsk Vetenskap
Innehållsansvarig: Helene Landersten
5,2 miljoner till forskning om behandling av ms
Joachim Burman, docent vid Uppsala universitets institution för neurovetenskap, tilldelas ett fyraårigt etableringsstöd för yngre forskare.
Åtgärder ska minimera risken för allvarliga biverkningar med läkemedel mot ms
De nya rekommendationerna ersätter de tillfälliga åtgärder som utfärdades i april 2019, för ett läkemedel som används vid patienter med skovvis förlöpande multipel skleros, ms.
Humanioraforskning om multipel skleros
Medicinsk och naturvetenskaplig forskning om multipel skleros, stroke och parkinson skriver vi regelbundet om här på Neuro.se. Men nu har ett projekt vid Göteborgs universitet fått del av Vetenskapsrådets (VR) stora utlysning inom humaniora och samhällsvetenskap.
Bristen på neurologer slår mot icke akuta patienter
Lyssna på Neuro Kronobergs ordförande Jennie Hedrén Hasselros, i ett inslag från P4 Kronoberg.
Protein användbart som sjukdomsmarkör för multipel skleros
Irene Håkansson, överläkare vid neurologiska kliniken vid Universitetssjukhuset i Linköping, har i sin avhandling studerat markörer för sjukdomsaktivitet vid multipel skleros (ms). Hon ser att höga nivåer av ett protein som frisätts från skadade nervceller till ryggvätska kan förvarna om ett mer aggressivt sjukdomsförlopp.