Orsaker till multipel skleros (MS)
Forskarna vet inte vad som orsakar MS, men tror på en kombination av miljö och genetiska faktorer. Ärftligheten vid MS är låg (cirka 2 procent) och man har inte hittat några avvikande gener som direkt förklarar MS.
Multipel skleros eller MS är en neurologisk diagnos som angriper hjärna och ryggmärg. Vid MS angriper kroppens eget immunförsvar det skyddande fettskiktet, så kallade myelinet, som finns runt nervtrådarna. Då uppstår en inflammation och ibland skadas själva nervtrådarna. Det påverkar nervimpulserna så de inte kan ledas på rätt sätt. Skadorna bildar ärrvävnader (så kallade plack) som har gett sjukdomen namnet multipel skleros, vilket betyder många ärr.
På senare år har det framkommit starka indikationer på att låga nivåer av D-vitamin i blodet under uppväxten ökar risken för att senare utveckla MS. Sjukdomen är vanligare på norra halvklotet. Norden, brittiska öarna och Nordamerika tillhör högriskområdena.
Vissa virus kan tänkas starta sjukdomsprocessen, bland annat finns ganska starka kopplingar mot Epstein Barr virus (EBV), vilken bland annat orsakar körtelfeber.
Tobaksrökning och exponering för passiv rökning anses öka risken att utveckla MS. Flera studier visar även ett samband mellan övervikt i ungdomen och ökad risk för MS i vuxen ålder. MS smittar inte.
Sakkunnig: Anders Svenningsson, Professor i Neurologi, Danderyds Sjukhus
Artikel om MS - Medicinsk Vetenskap
Innehållsansvarig: Helene Landersten
Jennie Hasselros föreläser 24 mars om att leva med funktionsvariation
Jennie Hasselros är en föreningsmänniska ut i fingerspetsarna och ställer gärna upp där hon kan. Hon är ordförande för Neuroförbundet Kronoberg och ledare för Rullegruppen, en del av Parasportförbundet, och hon har levt med multipel skleros (MS) sedan 90-talet. Missa inte Jennie Hasselros digitala föreläsning den 24 mars: Hur är det att leva med en kronisk sjukdom och hur är synen på funktionsvariationer och hjälpmedel i samhället?
Stort bidrag till forskning som kan ge ny behandling mot MS
Göran Gustafssonpriset i medicin tilldelas Goncalo Castelo-Branco, docent på Institutionen för medicinsk biokemi och biofysik vid Karolinska Institutet i Stockholm ”för hans nyskapande analys av oligodendrocyter och nervcellers myelinisering i hälsa och sjukdom”. Det meddelas i ett pressmeddelande från Kungliga vetenskapsrådet.
”Neuroregister är en grund för vårdutveckling och forskning”
Av de 22 000 patienterna med den neurologiska diagnosen multipel skleros, MS, i Sverige, ingår hela 18 000 med data i det unika svenska MS-registret. – Våra data innehåller hög kvalitet och det gör att vår MS-forskning kan göras riktigt bra, säger professor Jan Hillert. Han är en av de som skapade MS-registret och är sedan över 20 år ansvarig registerhållare för både det svenska MS-registret och samlingsregistret Svenska Neuroregister.
Därför stödjer Neuro Svenska neuroregister
Svenska neuroregister har en stor betydelse för utvecklingen av neurosjukvården och forskningen. Det hävdar Kristina Niemi, kanslichef på Neuro: – Neuroregister har en jätteviktig funktion för att kvalitetssäkra och utveckla neurosjukvården och verka för en kunskapsbaserad och jämlik vård.
Hör neurologen Hillert i Neuropodden om MS-registrets stora betydelse
Klicka och lyssna på webbradiointervjun med professor Jan Hillert i Neuropodden. Om MS-vården och forskningens möjligheter tack vare det svenska unika MS-registret, som han var med och skapade.