Orsaker till multipel skleros (MS)
Forskarna vet inte vad som orsakar MS, men tror på en kombination av miljö och genetiska faktorer. Ärftligheten vid MS är låg (cirka 2 procent) och man har inte hittat några avvikande gener som direkt förklarar MS.
Multipel skleros eller MS är en neurologisk diagnos som angriper hjärna och ryggmärg. Vid MS angriper kroppens eget immunförsvar det skyddande fettskiktet, så kallade myelinet, som finns runt nervtrådarna. Då uppstår en inflammation och ibland skadas själva nervtrådarna. Det påverkar nervimpulserna så de inte kan ledas på rätt sätt. Skadorna bildar ärrvävnader (så kallade plack) som har gett sjukdomen namnet multipel skleros, vilket betyder många ärr.
På senare år har det framkommit starka indikationer på att låga nivåer av D-vitamin i blodet under uppväxten ökar risken för att senare utveckla MS. Sjukdomen är vanligare på norra halvklotet. Norden, brittiska öarna och Nordamerika tillhör högriskområdena.
Vissa virus kan tänkas starta sjukdomsprocessen, bland annat finns ganska starka kopplingar mot Epstein Barr virus (EBV), vilken bland annat orsakar körtelfeber.
Tobaksrökning och exponering för passiv rökning anses öka risken att utveckla MS. Flera studier visar även ett samband mellan övervikt i ungdomen och ökad risk för MS i vuxen ålder. MS smittar inte.
Sakkunnig: Anders Svenningsson, Professor i Neurologi, Danderyds Sjukhus
Artikel om MS - Medicinsk Vetenskap
Innehållsansvarig: Helene Landersten
Anders Svenningsson – kan bli Årets Neuroprofil
Anders Svenningsson är adjungerad professor och överläkare vid Danderyds sjukhus. Han är en av finalisterna till att ta hem utmärkelsen Årets Neuroprofil 2023. Du har blivit nominerad till Årets Neuroprofil 2023. Vad tänker du om det?
MOG-positivitet påvisades efter covid-19
Myelin–oligodendrocytglykoprotein (MOG)-antikroppssjukdom är en nyligen definierad inflammatorisk sjukdom, som drabbar centrala nervsystemet och tillhör samma spektrum som multipel skleros (MS) och neuromyelitis optica-spektrumtillstånd(NMO/NMOSD).
Så bidrar Neuro till forskningen om MS
Ett egenvårdsprogram för att förebygga fall hos personer med multipel skleros (MS) har nyligen beviljats medel. Studien leds av Charlotte Ytterberg på Karolinska institutet.
Så bidrar Neuro till forskning om MS vid KI
Karl Carlström vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik på Karolinska Institutet har nyligen beviljats medel för sitt projekt om karaktärisering av MS riskgener i humana oligodendrocyter.
Glädjande resultat från COMBAT-MS-studien
COMBAT-MS är en nationell svensk studie som jämför effekt och säkerhet för alla vanligare MS-läkemedel. En av de viktigaste aspekterna med COMBAT-MS var att man strävade efter att inkludera så många som möjligt som har skovformad MS.