Orsaker till multipel skleros (MS)
Forskarna vet inte vad som orsakar MS, men tror på en kombination av miljö och genetiska faktorer. Ärftligheten vid MS är låg (cirka 2 procent) och man har inte hittat några avvikande gener som direkt förklarar MS.
Multipel skleros eller MS är en neurologisk diagnos som angriper hjärna och ryggmärg. Vid MS angriper kroppens eget immunförsvar det skyddande fettskiktet, så kallade myelinet, som finns runt nervtrådarna. Då uppstår en inflammation och ibland skadas själva nervtrådarna. Det påverkar nervimpulserna så de inte kan ledas på rätt sätt. Skadorna bildar ärrvävnader (så kallade plack) som har gett sjukdomen namnet multipel skleros, vilket betyder många ärr.
På senare år har det framkommit starka indikationer på att låga nivåer av D-vitamin i blodet under uppväxten ökar risken för att senare utveckla MS. Sjukdomen är vanligare på norra halvklotet. Norden, brittiska öarna och Nordamerika tillhör högriskområdena.
Vissa virus kan tänkas starta sjukdomsprocessen, bland annat finns ganska starka kopplingar mot Epstein Barr virus (EBV), vilken bland annat orsakar körtelfeber.
Tobaksrökning och exponering för passiv rökning anses öka risken att utveckla MS. Flera studier visar även ett samband mellan övervikt i ungdomen och ökad risk för MS i vuxen ålder. MS smittar inte.
Sakkunnig: Anders Svenningsson, Professor i Neurologi, Danderyds Sjukhus
Artikel om MS - Medicinsk Vetenskap
MS kan påverka det sociala livet mer än det fysiska
En italiensk studie visar att multipel skleros påverkar inte bara den fysiska hälsan utan får också stora konsekvenser för patienternas sociala liv, nära relationer och andra viktiga sociala livsvillkor.
Hjärnans signalämnen kan avslöja tidig MS-försämring
Hur kan man i tid upptäcka vilka personer med MS som riskerar att försämras, även när det inte syns några tydliga skov? I ett Neurofinansierat projekt har forskare i Linköping sökt svaren i hjärnans egna ämnen – med målet att kunna förutse och bromsa progressiv MS tidigare än idag.
Elstötar kan bromsa inflammation: ”Hackar nervsystemet”
SVT rapporterar: Genom att hacka kroppens vagusnerv har forskare hittat en slags bromspedal för immunsystemet. Metoden används redan i USA för att behandla reumatism. – Riskerna är låga, allvarliga komplikationer är ovanliga, säger Peder Olofsson, professor i bioelektronisk medicin.
Celler från moderkakan kan dämpa inflammation vid MS
Tack vare stöd från Neurofonden har forskare vid Karolinska Institutet testat en helt ny behandling i en djurmodell av MS. I stället för mediciner använder de celler från moderkakan – så kallade amniotiska epitelceller (AEC) – som kroppen annars kastar bort efter förlossningen.
Hur man kan hjälpa personer som har spasticitet?
Spasticitet är en ofrivillig ökad muskelspänning som uppstår när hjärnan eller ryggmärgen skadas. Det är ett av de vanligaste motoriska problemen efter exempelvis stroke, traumatisk hjärnskada, cerebral pares eller syrebrist. Men kan förekomma vid flera neurologiska diagnoser.