Symtom vid multipel skleros (MS)
Det som kännetecknar MS är att olika områden av centrala nervsystemet påverkas under sjukdomens förlopp. Symtomen varierar därför på en mängd olika sätt beroende på var i centrala nervsystemet inflammationerna uppstår. Vanliga symtom är domningar, känselbortfall, värk, balanssvårigheter och en överväldigande trötthet.
Inflammation på synnerven är ett ganska vanligt sätt för sjukdomen att börja, och då är det synen som påverkas. Inflammation i en bana i hjärnan kan påverka rörligheten i en hand. En inflammation i lillhjärnan kan leda till att man blir skakig och väldigt yr. Inflammation i ryggmärgen gör att det kanske blir svårt att kissa. Man kanske inte kan börja kissa eller man kissar hela tiden, man tappar kontrollen på blåsan.
Symtomen vid MS varierar mer från dag till dag än vid någon annan sjukdom i centrala nervsystemet. Redan i det tidiga stadiet av sjukdomen finns ofta varaktiga, ospecifika symtom som oförklarad trötthet (fatigue) eller depression. Tröttheten kan under sjukdomsförloppet upplevas som det mest invalidiserande symtomet.
Exempel på symtom vid MS:
Vid MS kan man få några eller flera av symtomen i listan. Symtomen varierar beroende på var i centrala nervsystemet inflammationerna uppstår. Alla symtom nedan kan bero på andra orsaker än MS. Därför är det viktigt att få en utredning för att få klarhet i vad de beror på.
- Besvär med synen, synnervsinflammation, dubbelseende
- Förändringar i känseln på huden, som pirrningar eller domningar
- Värk, till exempel i händer, ben, fötter och rygg
- Smärta, exempelvis vid synnervsinflammation, i ansiktsnerven trigeminusneuralgi eller "MS-hug" en sorts kramp i mellangärdet i musklerna mellan revbenen.
- Trötthet, så kallad fatigue
- Nedsatt kontroll över urinblåsan, inkontinens
- Humörsvängningar
- Depression
- Balanssvårigheter
- Spända och svaga muskler, så kallad spasticitet, som medför nedsatt rörlighet. Vid MS är det spasticiteten i benen som dominerar.
- Koordinationsstörningar och skakningar
- Tal- och sväljsvårigheter, dysartri – neurologiskt orsakade talsvårigheter
- Sväljsvårigheter - dysfagi.
- Sexuell dysfunktion
- Kognitiva problem såsom bristande uppmärksamhet, koncentrationssvårigheter, minnesförlust och bristande omdöme.
Förlopp vid MS
Det är svårt att förutsäga förloppet för MS. I början av sjukdomen är det vanligt att symtom från olika delar av det centrala nervsystemet kommer och går i form av skov. Efterhand övergår sjukdomen ofta, men inte alltid, i en sekundärprogressiv fas med successiv försämring. Mindre vanligt är att MS börjar som primärprogressiv utan skov.
Skovvis förlöpande MS

Grafisk kurva, skovvis förlöpande MS
Skoven uppträder i genomsnitt en gång per år i ett tidigt skede och därefter med längre mellanrum. Ett skov kan utvecklas akut under loppet av några minuter, men det är vanligare att det utvecklas under några timmar eller några dagar.
Ett skov är en akut inflammation någonstans i centrala nervsystemet som ger en akut försämring av någon funktion i kroppen. För att det ska räknas som ett skov ska det vara i minst 24 timmar. En del skov kan sitta i över ett halvår. Man ska alltid rådfråga sin MS-mottagning eller söka till akuten om man misstänker ett allvarligt skov.
Symtom som kallas falska skov eller pseudoskov är gamla skov som återkommer och ger liknande symtom som tidigare. Pseudoskov kan framkallas av kroppslig ansträngning, infektion med feber eller värme. Men det är alltså inte nya inflammationer.
Sekundär progressiv MS

Grafisk kurva, sekundär progressiv MS
Vid sekundär progressiv MS avtar antalet skov i princip helt, men vissa restsymtom kan vara kvar efter tidigare skov. Successivt övergår sjukdomen i ett mer kroniskt skede med gradvis försämring och allvarligare symtom. Långsamt tilltagande förlamning, domningar, fumlighet, urinträngningar och kognitiva problem med minne och koncentration, är vanliga symtom i detta skede.
Primär progressiv MS

Grafisk kurva, primärprogressiv MS
Primärprogressiv MS är en ovanligare form utan skov. Vid denna form av MS sker en kontinuerlig försämring av kroppsfunktionerna redan från början utan skov.
Smouldering MS
Smouldering MS, vilket på svenska kan översättas med småpyrande MS, är en ny term för att beskriva ett gammalt fenomen, det vill säga att vissa som har MS övergår från skovformad MS till en sjukdomsfas med gradvis försämring. Traditionellt kallas det för sekundärprogressiv MS, eller primärprogressiv MS om man aldrig upplevt skov.
Orsaken till smouldering MS tros vara en mer låggradig inflammation – småpyrande – i hjärnvävnaden som inte påverkas i någon större grad av befintliga läkemedel. Det kan röra sig både om sjukdomsprocesser i befintliga fläckar (kroniskt aktiva lesioner), men även något som involverar hjärnvävnaden mer allmänt. Läs mer utförlig förklaring av professor i neurologi Fredrik Piehl.
Benign (lindrig) MS
Lindrig MS börjar som en skovvis förlöpande MS, men fortfarande efter många år förekommer nästan inga funktionsnedsättningar.
Sakkunnig: professor Lou Brundin, överläkare vid neurologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna
Mitokondriestörning osynlig orsak till hjärntrötthet
Hjärntrötthet är för många ett osynligt och missförstått funktionshinder, där den egentliga orsaken ofta döljer sig på cellnivå. Forskning visar att störningar i mitokondrierna, cellens egna kraftverk, kan rubba energiförsörjningen till hjärnan och ge svåra konsekvenser för både vardagsliv och livskvalitet, skriver doktorn.com.
Vad är smouldering MS?
Ett ganska nytt begrepp som gäller multipel skleros har dykt upp med benämningen "smouldering MS". Vi ställde frågan till professor i neurologi, Fredrik Piehl för att få en förklaring. Vad är skillnaden mellan sekundärprogressiv MS och smouldering MS? Eller är det samma sak?
Furuhöjdens ambition med rehabilitering som håller
Rehabilitering handlar om att ge verktyg för att komma hem. Ingen ska känna sig utslängd med hjälpmedel och oklara instruktioner. Vår funktion är att skapa trygghet och självständighet, säger Lina Hasselgren, verksamhetschef i en intervju med Neurologi i Sverige.
Vill du delta i studie om blåsrubbning?
Skånes universitetssjukhus söker deltagare till en digital fokusgrupp för att ta del av konsekvenser av neurogen blåsrubbning. Deltagarna behöver ha funktionsnedsättning i urinvägarna som kan vara orsakad av ryggmärgsskada, MS, Parkinsons sjukdom eller annan neurologisk sjukdom.
Neurologisk smärta behandlas med botox
– Förutom migrän, som är den största patientgruppen, kan svåra nackbesvär, spasmer, ofrivilliga skakningar, muskelkramper samt överaktiv blåsa behandlas med botox. Det förklarar Tor Ansved, neurolog och verksamhetschef för Neurology Clinic och NC Access vid Sophiahemmet i en intervju i Neurologi i Sverige.