Katharina Fink håller i en stor check på 500 000 kronor. Foto.
Katharina Fink, forskare och neurolog. Foto: Alfred Skogberg, Neuro.

Stora forskningsbidraget 2021: MS och graviditet

Neurostödd forskning - När jag ger en ung kvinna en MS-diagnos får jag nästan alltid frågan om hon kommer kunna skaffa barn. Patienten vill gärna veta; får jag bli gravid, hur ser det ut under graviditeten och finns det någon risk för barnet? Att vi inte har haft svar på dessa frågor tidigare är ganska sorgligt, säger Katharina Fink, Neurolog vid Centrum för Neurologi och Karolinska Universitetssjukhuset

Många av dem som diagnosticeras med MS är kvinnor i fertil ålder. Därför är graviditet en angelägen fråga. Dagens användning av högeffektiva läkemedel har gjort att många kvinnor med MS mår väldigt bra och vill skaffa barn. Då måste det finnas vetenskapligt underlag som visar att det är säkert för kvinnorna att skaffa barn. Samtidigt har kunskapsläget varit allt för tunt för att kunna ge råd och behandling till kvinnor med MS inför eller under en graviditet. Katharina Fink hoppas att den här forskningen kommer att ge läkarkåren kunskap, gott underlag och tydliga riktlinjer.

MS och graviditet – ett obeforskat område

Katharina Fink och hennes kollegor forskar om MS och graviditet med fokus på läkemedelsbehandling, särskilt rituximab. I studien tittar man på kvinnor med MS som vill bli och blir gravida; dels under perioden inför graviditeten och under graviditeten, dels upp till ett år efter förlossningen. Katharina Fink menar att ungefär 50 procent av alla graviditeter är oplanerade. Står kvinnan då på en bromsmedicin ska det inte behöva betyda att man måste vara orolig för att barnet ska påverkas. Därför måste man även undersöka barnet. Hur kvinnan och barnet mår och påverkas under hela processen är centralt för studien. Påverkas barnet av mammans MS eller av de läkemedel som används för att bromsa MS?

En annan aspekt som studien fokuserar på är hur nära graviditeten MS-patienter kan få behandling. Rituximab används i stor utsträckning i Sverige idag och även om läkemedlet har kommit ur kroppen på en kvinna så finns effekten kvar i flera månader upp till flera år. Men man tittar också på om MS i sig kan påverka graviditeteten eller barnet genom att jämföra kvinnor med MS med kvinnor utan MS. Inom gruppen kvinnor med MS jämför man dem som haft läkemedelsbehandling mot de som inte har haft det och ser om det finns skillnader.

Katharina Fink påpekar att forskningen är oerhört komplex och det är många bitar som ska vävas ihop. Tack vare Sveriges MS-register så kan forskargruppen göra registerlänkningar och jämföra mot hela populationen, vilket är unikt.

- Det är fantastiskt att få det här forskningsbidraget! Det gör stor, stor skillnad och hjälper oss att kunna genomföra hela studien där jag och mina kollegor forskar om MS och graviditet med fokus på läkemedelsbehandling. Tusen tack! Hälsar Katharina Fink.

Glädjande besked till den som vill bli gravid

Hittills visar studien att det inte finns skäl till oro för de kvinnor med MS som vill bli gravida. Det Katharina Finks forskargrupp kan se i nuläget är att man genom de behandlingar som kvinnor med MS får idag kan ge så pass bra vård att man inte behöver oroa sig för sin MS i någon större utsträckning.

- Kvinnor med MS kan i lugn och ro njuta av att bli förälder och sitt föräldraskap. Men man måste naturligtvis alltid göra en individuell bedömning, påpekar Katharina Fink.

Katharina Fink berättar att det finns en äldre studie som visar att det finns en ökad risk för sjukdomsaktivitet efter förlossningen. Det har gjort att man tidigare har varnat kvinnor för att bli gravida.

- Därför är det glädjande att nu kunna berätta att med de behandlingsformer som vi använder i Sverige - oavsett vilken behandling man väljer, så ser vi inte längre en risk för ökad sjukdomsaktivitet efter en graviditet. Detta är verkligen glädjande resultat, säger Katharina Fink.