Behandling av multipel skleros (MS)
Det finns fortfarande inte något botemedel mot MS men en del behandlingar är så effektiva att man inte kan se ett spår av sjukdomsaktivitet när man behandlar med dem. Det har skett oerhört mycket när det gäller behandling av MS de senaste 20 åren.
Bland vissa av läkemedlen vet man att sjukdomen kommer tillbaka om man slutar behandla, medan man med en del andra sannolikt kan påverka långtidsförloppet på ett sätt att medicineringen eventuellt på sikt kan avslutas helt (dessa kallas sjukdomsmodulerande eller immunmodulerande). Vilket läkemedel du får avgörs utifrån en individuell bedömning av din sjukdomsbild och övrig hälsa.
Man kan dela upp MS-läkemedel i lite olika grupper baserat främst på likheter i hur de tas.
Injektionsbehandlingar
Dessa utgörs av interferon och glatirameracetat och tas som sprutor en till flera gånger per vecka vanligen under huden (subkutant). Detta är de behandlingar som kom fram först, under 90-talet, och har en partiell effekt på MS-inflammationen samt ger generellt en del biverkningar som upplevs besvärliga.
Dropp
Behandling med monoklonala antikroppar. Detta är så kallade biologiska läkemedel som ges som intravenösa infusioner på sjukhus med mellan en och 12 månaders intervall. Dessa behandlingar är mycket effektiva i att förhindra nya MS-inflammationer men har lite olika risker som måste värderas i varje enskilt fall.
Tabletter
Sedan 2011 har sju olika tablettbehandlingar godkänts för behandling av skovvis MS. Generellt upplevs de enklare att ta än tidigare injektionsbehandlingar och biverkningarna är vanligen milda. Vissa tabletter tar man dagligen andra under vissa perioder. Effekten på inflammatorisk sjukdomsaktivitet är likvärdig eller bättre än för injektionsbehandlingarna.
"Stamcellstransplantation"
Behandlingen börjar med en metod att plocka ut patientens egna blodstamceller och frysa ner dem. Sedan ger man patienten en tuff cellgiftsbehandling så att hela immunsystemet slås ut, för att de inflammatoriska cellerna ska ”tappa minnet”. Därefter får patienten tillbaka sina blodstamceller. Om man har en mycket inflammatoriskt aktiv MS är denna behandling mycket effektiv och till och med möjligt att den kan bota sjukdomen i de fallen. Den passar dock bara en liten del av personer med MS och är både mycket krävande samt inte helt ofarlig.
Immunologiska läkemedel har på alla sätt revolutionerat MS-behandlingen. Det är därför mycket viktigt med en tidig diagnos och snabb tillgång till bra behandling som begränsar sjukdomsutvecklingen.
Behandling mot olika symtom
De flesta symtomen vid MS kan lindras på olika sätt. Behandling mot exempelvis impotens, smärta, neurogen blåsa, depression, trötthet och spasticitet anpassas speciellt till varje patient.
Tveka inte att berätta om dina symtom för din neurolog eller sjuksköterska för att få hjälp. Är det lång tid till nästa besök kan ringa din neurologmottagning eller logga in på dina vårdkontakter på 1177 och skriv in ditt ärende direkt till din mottagning.
Sakkunniga: Anders Svenningsson, Professor i neurologi, Danderyds Sjukhus och Fredrik Piehl, professor i neurologi, Karolinska Universitetssjukhuset
Rehabilitering och träning
Rehabilitering vid MS är en process och omfattar både sjukgymnastik, omvårdnad, arbetsterapi, medicin och hjälpmedel. Syftet är att både förebygga, behålla och förbättra såväl fysiska som psykiska funktioner och välbefinnandet.
Olika former av rehabilitering passar olika människor beroende på livssituationen. Med rehabilitering kan man i vissa fall träna upp en förlorad funktion efter ett skov och hålla igång de funktioner som fungerar. Att röra på sig är bra även om man är väldigt trött.
Rehabilitering är också viktig för att lära sig mer om sin diagnos och hur man kan underlätta att leva med en neurologisk diagnos. På vissa platser i landet finns specialiserade neurologiska team som arbetar med MS-patienter och bidrar till att man mår så bra som det bara går.
Sjukgymnastik eller annan regelbunden träning är viktiga inslag för de flesta som lever med MS, det kan till och med minska vissa symtom. Men det är också viktigt att lyssna på kroppen, i synnerhet för den som är känslig för såväl värme som kyla eller känner överväldigande trötthet (fatigue).
Riktlinjer
Socialstyrelsen gav ut de första nationella riktlinjerna för multipel skleros, MS och Parkinsons sjukdom 2016. Nya riktlinjer publicerades 2022 och ersatte då de tidigare riktlinjerna från 2016. Socialstyrelsen gjorde en mindre översyn av riktlinjernas rekommendationer 2022, för att säkerställa att de är aktuella och bygger på bästa tillgängliga kunskap.
I de nationella riktlinjerna ger Socialstyrelsen rekommendationer om vård vid dessa neurologiska diagnoser. Syftet med riktlinjerna är både att stödja användandet av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder inom detta område och vara ett underlag för öppna och systematiska prioriteringar inom hälso- och sjukvården.
Nationella riktlinjer för MS
Jennie Hasselros föreläser 24 mars om att leva med funktionsvariation
Jennie Hasselros är en föreningsmänniska ut i fingerspetsarna och ställer gärna upp där hon kan. Hon är ordförande för Neuroförbundet Kronoberg och ledare för Rullegruppen, en del av Parasportförbundet, och hon har levt med multipel skleros (MS) sedan 90-talet. Missa inte Jennie Hasselros digitala föreläsning den 24 mars: Hur är det att leva med en kronisk sjukdom och hur är synen på funktionsvariationer och hjälpmedel i samhället?
Stort bidrag till forskning som kan ge ny behandling mot MS
Göran Gustafssonpriset i medicin tilldelas Goncalo Castelo-Branco, docent på Institutionen för medicinsk biokemi och biofysik vid Karolinska Institutet i Stockholm ”för hans nyskapande analys av oligodendrocyter och nervcellers myelinisering i hälsa och sjukdom”. Det meddelas i ett pressmeddelande från Kungliga vetenskapsrådet.
”Neuroregister är en grund för vårdutveckling och forskning”
Av de 22 000 patienterna med den neurologiska diagnosen multipel skleros, MS, i Sverige, ingår hela 18 000 med data i det unika svenska MS-registret. – Våra data innehåller hög kvalitet och det gör att vår MS-forskning kan göras riktigt bra, säger professor Jan Hillert. Han är en av de som skapade MS-registret och är sedan över 20 år ansvarig registerhållare för både det svenska MS-registret och samlingsregistret Svenska Neuroregister.
Därför stödjer Neuro Svenska neuroregister
Svenska neuroregister har en stor betydelse för utvecklingen av neurosjukvården och forskningen. Det hävdar Kristina Niemi, kanslichef på Neuro: – Neuroregister har en jätteviktig funktion för att kvalitetssäkra och utveckla neurosjukvården och verka för en kunskapsbaserad och jämlik vård.
Hör neurologen Hillert i Neuropodden om MS-registrets stora betydelse
Klicka och lyssna på webbradiointervjun med professor Jan Hillert i Neuropodden. Om MS-vården och forskningens möjligheter tack vare det svenska unika MS-registret, som han var med och skapade.