ALS - amyotrofisk lateralskleros
ALS är en grupp diagnoser inom motorneuronsjukdomar, där nervceller som styr de viljestyrda musklerna i kroppen dör. De muskler som inte längre får impulser från nervsystemet försvagas och förtvinar. Nervbanor som går till viljestyrda muskler finns i armar, ben, ansiktsmimiken, sväljningsmekanismen och andningen.
ALS finns i olika former, som: klassisk amyotrofisk lateralskleros, progressiv spinal muskelatrofi, progressiv bulbär pares, pseudobulbär pares, primär lateralskleros. Förloppet varierar en hel del beroende på vilken form det är. Gemensamt för alla former av ALS är att de är fortskridande (progressiva) och bryter ned det motoriska nervsystemet, så att musklerna försvagas. Läs om symtom och att få diagnos.
Insjuknandet i ALS är relativt likartat världen över. Cirka 2–4 individer per 100 000 invånare drabbas varje år. I Sverige insjuknar drygt 220 personer per år. De flesta är i åldern 45–75 år. Sjukdomen är något vanligare hos män. Det finns uppskattningsvis 750–850 personer med ALS i Sverige.
Synonymer till ALS
- Progressiv spinal muskelatrofi
- Progressiv bulbär pares
- Pseudobulbär pares
- Primär lateral skleros
- Motorneuronsjukdom
Andra motorneuronsjukdomar är hereditär spastisk parapares (HSP), spinobulbär muskelatrofi (SBMA, även känd som Kennedys sjukdom) och spinal muskelatrofi (SMA). Till gruppen motorneuronsjukdomar hör även poliomyelitis (polio).
Här på vår hemsida får du och närstående information, råd och tips om ALS och du kan läsa om framsteg inom neurologisk forskning, vård, behandling och rehabilitering. Läs om behandling.
Forskning om ALS
Det bedrivs omfattande forskning om ALS i hela världen. Forskningen är i första hand inriktad på att finna orsakerna till sjukdomen och att testa nya läkemedel. Dels studeras själva sjukdomsmekanismerna kring motorneuronets nedbrytning, såsom glutamatets och fria radikalers roll. Dels studeras ämnen som kan tänkas förhindra denna skadliga påverkan. Man försöker hitta kombinationer av komponenter som tillsammans skyddar mer än endast en.
Man undersöker också om det finns några samband mellan ALS och yttre faktorer såsom virus och toxiner.
Undersökningar har visat att vid ärftliga former av ALS föreligger ett stort antal muterade versioner av genen för SOD1. Detta felaktiga protein ger upphov till celldöd. Det föreligger därför stort intresse kring genetiken kring ALS och hur man kan påverka de felaktiga generna.
Även vid Umeå universitet pågår omfattande forskning om ALS.
Molekylärbiologiska och genetiska aspekter av sjukdomen och mutationer i SOD1 och andra gener studeras. Förhoppningen är att i framtiden hitta tydliga samband mellan antingen beteendemönster och kroppsliga förändringar eller kroppsliga tillstånd och behandlingar hos ALS-patienter och därmed kunna skapa ett effektivt botemedel.
Sakkunnig: Anne Zachau, överläkare vid neurologkliniken, Karolinska universitetssjukhuset, Solna
Viktigt att ingå i det nationella ALS-registret
I Sverige finns ett nationellt kvalitetsregister ALS-registret, som är ett delregister inom Svenska neuroregister. Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är en gemensam beteckning för en grupp motorneuronsjukdomar. Syftet med registret är att fungera som ett viktigt verktyg för att förstå hur ALS bäst ska behandlas, men även ta tillvara patienternas upplevelse av sitt mående. Genom att be sin neurolog att inkludera en i ALS-registret, får man en förbättrad klinisk uppföljning, men bidrar även till en ökad förståelse för förekomst och svårighetsgraden av ALS på olika orter i landet. Mer forskning om orsaker till ALS behövs men även att göra ALS-sjukvården likvärdig och högkvalitativ och framförallt utvärderingsbar.
Svenska neuroregister
Årets Givare: Stoppa ALS för Neuro
Årets givare Stoppa ALS driver tillsammans med Neuro en riktad insamling för ALS-forskning. En insamling med målet att finansiera uppstart samt drift av ALS Treatment Center Karolinska. Tack vare den framgångsrika insamlingen finns sedan år 2018 ALS Treatment Center Karolinska på plats i Huddinge. N
Därför blev Neuros stora bidrag viktigt för Caroline Ingres ALS-forskarteam
Caroline Ingre är en av neurologerna i landet som hängivet försöker bidra till att lösa gåtorna kring varför den svåra neurologiska diagnosen ALS uppstår hos vissa personer. Neuro har bidragit med en halv miljon kronor till hennes forskarteam vid ATCK och i denna korta video berättar hon om forskningsläget 2020.
Kommunalrådet i Vilhelmina lever med ALS
Den 21 juni uppmärksammas årligen den svåra neurologiska diagnosen ALS, amyotrofisk lateralskleros. Den delas idag upp i flera olika varianter, beroende på sjukdomsbärarnas olika genetik. En av de cirka 900 personerna i Sverige som nu lever med ALS, är Neuromedlemmen Annika Andersson.
Gen funnen som verkar nervskyddande i ALS och SMA
I sjukdomarna amyotrofisk lateral skleros (ALS) och spinal muskelatrofi är det de motoriska nervcellerna (motorneuron) som styr all vår skelettmuskulatur som förloras, vilket leder till en dödlig förlamning. Dock är inte alla motorneuron lika känsliga för de patologiska processerna i dessa allvarlig
Reflex Magasin nr 2-2020 blommar med temat "Neuro är din röst"
Nummer 2-2020 av den periodiska tidskriften och medlemstidningen för förbundet Neuro Reflex Magasin, är nu hemma hos alla medlemmar. “Neuro är din röst” är temat för detta nummer och med diagnosfokus på skovvis multipel skleros inför World MS Day och ALS inför ALS-dagen 21 juni.