Nyheter
Charlotte Wassenius disputerar om vardagen efter stroke
Att anpassa sig till konsekvenserna av en stroke tar tid. För många drabbade påverkas vardagens aktiviteter flera år efter insjuknandet och flexibel tillgång till stöd och rehabilitering kan behövas också i det senare förloppet. Det visar Charlotte Wassenius i sin avhandling ”Vardagen efter stroke - utförande och upplevelser av komplexa vardagsaktiviteter ur ett långtidsperspektiv”.
Covid-19 infektionen och MS
Jan Lycke och Magnus Gisslén ger bakgrunden till covid-19-sjukdomen samt tittar på vilken neurologisk påverkan infektionen kan ge.
”En svår känsla mött på rätt sätt kan göra oss mer levande.”
I sin bok Jag kan ha fel (Bonnier fakta), som han skrivit tillsammans med Caroline Bankler och Navid Modiri, berättar han om sjukdomen, kärleken till frun Elisabeth och om hur han vill fortsätta att leva till slutet, inte ”stänga dörren och sluta delta”, trots den svåra sjukdomen.
Reflektioner över coronapandemins betydelse och interaktioner vid Parkinsons sjukdom
Det nya coronaviruset påverkar oss alla i våra vardagliga liv. Inte minst påtagligt är detta för äldre och/eller personer med kroniska sjukdomar. I denna artikel sammanfattar Örjan Skogar kunskapsläget just nu, med fokus på covid-19 och Parkinsons sjukdom.
Avhandling: Stroke i ett långtidsperspektiv
Sammanfattningsvis beskriver avhandlingen långtidsprognosen efter stroke ur många olika perspektiv. Resultaten visar på de stora skillnader som finns mellan strokepatienterna som individer, vilket kommer till uttryck i stora skillnader i framtidsutsikter, återinläggningsmönster, och påverkan på
Kalix sjukhus Årets Strokeenhet 2019
Den klinik som utmärkte sig bäst för ”God strokevård” 2019 var strokeenheten vid Kalix sjukhus som nu får omnämnandet ”Årets Strokeenhet 2019” av Sveriges strokeregister Riksstroke!
Tillverkar molekyler som fastnar på felveckade proteiner
Dan Adolfsson har tillverkat syntetiska molekyler som binder till så kallade amyloida plack, vilka finns i hjärnan hos patienter med Parkinsons och Alzheimers sjukdom. Detta kan störa de processer som leder till att vissa hjärnceller dör. Dan Adolfsson försvarade resultaten i sin avhandling fredag den 18 september vid Umeå universitet.
Hudprov ger ledtrådar om parkinson
En färsk finsk studie visar att ett proteinkinas kallat LRRK2 är överaktivt i hudprov tagna från patienter med Parkinsons sjukdom. Detta nya fynd kan hjälpa i utvecklingen av nya behandlingar och snabba upp diagnos av Parkinsons sjukdom.
Läkemedel mot sekundärprogressiv MS
Ny data visar att tidig behandling försenar funktionsnedsättning och har positiva effekter på kognition hos patienter med aktiv sekundär progressiv multipel skleros (SPMS).
Avhandling: Samverkande vård viktig vid sällsynta sjukdomar
Hur påverkas familjer med barn som får en obotlig muskelsjukdom? I sin avhandling har doktoranden Elin Hjorth undersökt hur familjer upplever vården och vardagslivet, samt hur vardagen kan underlättas för dessa familjer. På fredag 25 september disputerar Elin vid Ersta Sköndal Bräcke högskola.
Tal- och sväljsvårigheter
Tal-, språk- och sväljsvårigheter är vanliga vid MS men även vid MG, Parkinson, neuromuskulära diagnoser och efter stroke.
Ytterligare ett läkemedel med god effekt mot MS
Europeiska kommissionen har godkänt ett nytt oralt läkemedel mot MS som tas en gång dagligen. Det är till för behandling av vuxna patienter med skovvis förlöpande multipel skleros (RRMS) med aktiv sjukdom, vilket definierats genom kliniska eller bilddiagnostiska fynd.
Konkreta råd till dem som drabbats av uttalad trötthet efter covid-19
Hjärntrötthet, även kallad fatigue, är ett vanligt neurologiskt symtom. Det har visat sig att även de som haft långvarig covid-19 kan uppleva hjärntrötthet. Nu har Sveriges arbetsterapeuter publicerat en broschyr med tips för den som drabbats. Tips som kan vara användbara även för andra med fatigue
Stora rädslan: ”Jag trodde jag skulle dö”
Hon tillhörde Europaeliten och var Sveriges första kvinna att hoppa över 1.90 meter. För 17 år sedan fick hon diagnosen Myastenia gravis, MG. Neuros diagnosstödjare Ann-Ewa Karlsson intervjuad i Expressen sport.
Spännande Neurostödd forskningsstudie kring lovande behandling mot ALS
Två nya forskningsstudier kring tänkbara framtida genterapibehandling för ALS visar lovande resultat, enligt professor Peter Andersen, ALS-specialist vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå. Neuro stödjer denna forskning.