Nyheter
Prioritera att hitta svårt sjuka barn i tid
Spinal muskelatrofi bör ingå i nyföddhetsscreeningen, så att behandlingen kan påbörjas tidigt, anser debattörerna Sara Almroth, Mar Tulinius och Tobias Bäckström. Det skriver de om på Dagens Medicins debattsida.
Sahlgrenska Universitetssjukhuset nyinvigde Centrum för sällsynta diagnoser
Ungefär en halv miljon i Sverige lever med neurologisk diagnos och många av de neurologiska diagnoserna är var för sig sällsynta. Ny genetisk diagnostik leder till bättre vård för patienterna, och att fler sällsynta diagnoser upptäcks. Nu kraftsamlar Västra götalandsregionen genom Sahlgrenska Universitetssjukhuset för att patientgruppen ska få rätt vård genom hela livet. Den 28 februari på ”Rare disease day” passade man därför på att nyinviga för Centrum för sällsynta diagnoser Väst.
Tema om epilepsi i Neurologi i Sverige
I senaste numret av Neurologi i Sverige (nummer 1 2022) återfinns flera intressanta artiklar om epilepsi. Tidskriften vänder sig till läkare och annan medicinsk personal, men finns också som blädderbar pdf för den som vill fördjupa sig.
Viktigt att ingå i det nationella kvalitetsregistret
I Sverige finns ett nationellt kvalitetsregister, Svenska neuroregister, där det ingår flera delregister för neurologiska diagnoser. Vet du om du ingår i ett delregister för din diagnos?
Efter 24 ambulansfärder diagnostiserades han
Det krävdes 24 ambulansfärder följt av en lång utredning innan Krister Johansson diagnostiserades med dystoni, en sjukdom inte många känner till.
Frågor och svar om behandling av MS
Till COMBAT-MS som är ett forskningsprojekt med målet att göra vetenskapliga jämförelser av olika behandlingar av multipel skleros (MS) kommer det många frågor.
Helt fel att berätta om hur man ska ta sitt liv
Att offentligt gå ut och berätta om hur man ska ta sitt liv är helt fel. Då uppmuntrar man folk att göra detsamma. Och just det har nu hänt, efter att Björn Natthiko Lindeblad offentligt gått ut med hur han tog sitt liv. Det berättar Mia Möllberg som har ALS och som har startat en Facebook-grupp för att stötta ALS-drabbade och deras anhöriga.
Diskrimineras på grund av sin epilepsi
Tina Söderback har epilepsi och behövde få helgerna arbetsfria så att hon kunde vila upp sig. Men i stället för att hjälpa henne sade arbetsgivaren upp henne.
Fysisk hälsoundersökning viktigt vid utredning för ADHD
Under senare år har kunskapen ökat om sambanden mellan ADHD och ett flertal kroppsliga sjukdomstillstånd. Denna insikt belyser vikten av grundliga fysiska hälsoundersökningar av patienter vid utredning för ADHD, enligt fyra forskare som skriver i Läkartidningen.
Mor och döttrar diagnostiserades med en sällsynt diagnos
Familjetrauman sätter spår på många sätt och Anette Petterssons familj har gått igenom många svårigheter. Trots, eller kanske tack vare det, är hon i dag mer tillfreds med tillvaron än när hon var yngre och friskare.
Läkare vill ha Nationella riktlinjer för hantering av epilepsilarm
Risken för plötslig död vid epilepsi är störst vid frekventa och nattliga tonisk-kloniska anfall hos personer utan tillsyn. Epilepsilarm skulle kunna upptäcka många allvarliga anfall. Trots detta varierar förskrivning av epilepsilarm stort över landet. Nationella riktlinjer behövs för förskrivning av epilepsilarm och för uppföljning av deras användning, enligt tre läkare som skriver en kommentar i Läkartidningen.
Positiva behandlingsresultat för ATTR-amyloidos
I samband med Peripheral Nerve Societys årsmöte presenterades positiva resultat från forskningsstudier av två olika läkemedel för behandling av ATTR-amyloidos.
Efter klimatresan kunde han gå igen
Benny Johansson är 59 år och bor i Ed på västkusten. År 2008 diagnostiserades han med MS. En sjukdom som gjort att han nästan inte kunnat gå. Men efter klimatresor har han kunnat bestiga berg.
Senaste internationella rönen inom MG och LEMS
Anna Rostedt Punga, professor och överläkare vid Uppsala Universitet och Akademiska sjukhuset summerar här de senaste rönen inom diagnoserna MG och LEMS som publicerats internationellt i Lancet Neurology.
Elektrisk stimulering hjälpte tre ryggmärgsskadade att gå och cykla
Läkartidningen berättar om tre förlamade män som bedömts ha fullständiga ryggmärgsskador men som kunde gå och cykla efter elektrisk stimulering av ryggmärgen. Mikael Svensson, professor i neurokirurgi vid Karolinska institutet, tycker dock enligt Läkartidningen att fynden ska tolkas försiktigt.