Nyheter
Svårast sjuka barnen får nya läkemedlet mot SMA
NT-rådet ändrar sin rekommendation om vilka läkemedel vården ska använda vid spinal muskelatrofi, SMA.
Umeå med i storsatsning på forskning om hydrocefalus
Umeå universitet deltar som enda lärosäte utanför Nordamerika i en studie av behandling mot idiopatisk normaltryckshydrocephalus, iNPH, som nu får 130 miljoner kronor av federala medel i USA. Studien ska utvärdera effekten av en shunt som reglerar flödet i hjärnan av den vätskan som cirkulerar runt hjärnan och ryggmärgen.
Ny kunskap om olösliga fibrer som kan förorsaka Skelleftesjukan
Felveckade, olösliga proteinfibrer kan orsaka sjukdom genom att över tid ansamlas i olika organ. Nu har Umeåforskare med kryoelektronmikroskopi beskrivit strukturen på proteinet transthyretin, TTR, i sin fiberform. Den nya kunskapen öppnar möjligheter att framställa läkemedel som inte bara förhindrar att fibrerna uppstår, utan även kan användas för att lösa upp redan bildade fibrer. Studien publiceras i Nature Communications.
MS-diagnosen förändrade livet
Allt förändrades för Sofia Norgren när hon mitt i livet diagnostiserades med MS. Efter att först ha gått igenom en kris har hon nu erfarenheter som gör att hon kan hantera livets utmaningar på ett nytt sätt.
Har utvecklat system för att upptäcka vattenskalle hos vuxna
Dålig balans, nedsatt kognitiv förmåga och inkontinens. Tecken på Alzheimers? Eller Parkinsons? Det kan det vara. Men det kan också vara normaltryckshydrocefalus, det vill säga vattenskalle hos vuxna.
”Att få diagnosen var inte roligt”
För 20 år sedan insåg jag att jag höll på att förändras. Jag körde bil och skulle bromsa men bilen fortsatte rakt fram. Jag hade inte längre styrka i benen och kunde inte bromsa. Britt-Marie Brodd berättar om sin ärftliga form av polyneuropati: CMT.
”Det finns de som tror att man kan träna bort en CP-skada”
Kan ALS botas?
I Karolinska Institutets podd Medicinvetarna avsnitt 71 intervjuas överläkaren och docenten Caroline Ingre. ALS är en ovanlig men dödlig sjukdom som fått mycket uppmärksamhet på senare år, inte inte minst beroende på att flera välkända personer drabbats.
”En del tror att man har svårt att förstå om man är cp-skadad” – Jens Sjödoff
Jag heter Jens Sjödoff, är 38 år och har en cp-skada. Jag har aldrig varit fotomodell förut men när jag fick frågan tänkte jag att det måste man ju prova på. Och det var kul!
Stefan drabbades av folksjukdomen få känner till
Stefan Thörnsten hade haft värk i kroppen under lång tid. Balansen började svikta, kroppen kunde domna och periodvis var han stel och hade ont. I mars 2020 besökte han vårdcentralen och testades. De fann ingenting i olika röntgen och blodproverna var i huvudsak bra. Ändå hade han så ofta ont. Där och då visste han inte att han bar på en av Sveriges största folksjukdomar, som få känner till: polyneuropati.
Allt fler ALS-patienter med i studier
I dag är vår målsättning är att erbjuda alla patienter att vara med i en klinisk studie, säger ALS-forskaren Caroline Ingre på Karolinska universitetssjukhuset.
”Läkarna trodde inte att jag skulle kunna gå”
När Malin Holmlund diagnostiserades med MS påverkades inte bara hon, hennes närstående drabbades också. I dag har de tagit sig igenom en tuff period och lärt sig leva med diagnosen.
Kapsaicinreceptorn har viktig roll i hjärnan
Nobelpriset i fysiologi eller medicin tilldelades i år David Julius och Ardem Patapoutian för deras upptäckter av receptorer för temperatur och beröring. David Julius använde det irriterande kemiska ämnet kapsaicin i chilipeppar för att isolera kapsaicinreceptorn TRPV1 från smärtnervtrådarnas cellkroppar. TRPV1 blev också ett svar på frågan hur människan på molekylär nivå känner av smärtframkallande temperaturer över 43 °C.
Akutkort med viktig info om MG
Diagnosen Myastenia gravis, MG är tyvärr fortfarande ganska okänd, även hos en del läkare. Vissa läkemedel kan försämra MG-symtom och bör undvikas, andra kan ges med försiktighet. Därför kan det vara bra att ha ett akutkort att visa upp när du besöker en läkare för första gången.
Tvådimensionell videoundersökning hjälper barn med cerebral pares
Med hjälp av en tvådimensionell videoundersökning som har utvecklats på Universitetssjukhuset Örebro blir det enklare att undersöka gångförmågan hos barn med cerebral pares, CP. ”Undersökningen är lättillgänglig och kan användas till exempel i uppföljning samt klassificering av gångmönster hos barn med CP”, säger forskaren Evelina Pantzar-Castilla enligt sajten neurologiisverige.se.