En fäbod. Foto.
Vi kan aldrig veta om Erik Eriksson verkligen hade drabbats av narkolepsi. Det skulle dröja 200 år innan den franske läkaren Jean-Baptiste Gélineau för förs­ta gången beskrev tillståndet. Foto: Pixabay.

Narkolepsi orsak till start på häxprocesserna?

När 15-åriga Erik Eriksson på 1600-talet vallade sin boskap i skogen fick han flera gånger egendomliga syner, vilka sedan fick stor betydelse för hans vittnesmål vid häxprocesserna. Neurologen Pontus Wasling ställer sig i en artikel i Läkartidningen frågan vad det egentligen var för syner Erik drabbades av – och ger en möjlig förklaring.

På 1660-talet inleddes de svenska häxprocesser som sedan svepte över landet.  Anklagel­serna om häxerier resulterade i att ett dussintal personer i Älvdalen och byn Lillhärdal i Härjedalen halshöggs och brändes. Därefter spred sig anklagelser och fällande domar runt om i Dalarna och sedan till Gästrikland, Hälsingland och uppåt Norrland.

Allt sattes igång av en 15-åring från Älvdalen som under några sommarveckor haft märkliga syner vid fäboden Slängbodarna. Hans syner liknade inte alls de andra och mer konventionella vittnesmål som finns upptecknade i förhörsprotokollen. Någonting var annorlunda med Erik Eriksson, skriver Pontus Wasling i Läkartidningen och frågar sig:

Hade Erik Eriksson narkolepsi?

Erik faller i dvala mitt på dagen, som om han inte kan stå emot sömnattackerna. Hans syner uppträder i samband med sömn både på dagen och på natten. Han gör också utomkroppsliga resor till okända platser, och han är i yngre tonåren när allt händer. Allting kan stämma med den neurologiska sömnsjukdomen narkolepsi.