En fäbod. Foto.
Vi kan aldrig veta om Erik Eriksson verkligen hade drabbats av narkolepsi. Det skulle dröja 200 år innan den franske läkaren Jean-Baptiste Gélineau för förs­ta gången beskrev tillståndet. Foto: Pixabay.

Narkolepsi orsak till start på häxprocesserna?

När 15-åriga Erik Eriksson på 1600-talet vallade sin boskap i skogen fick han flera gånger egendomliga syner, vilka sedan fick stor betydelse för hans vittnesmål vid häxprocesserna. Neurologen Pontus Wasling ställer sig i en artikel i Läkartidningen frågan vad det egentligen var för syner Erik drabbades av – och ger en möjlig förklaring.

På 1660-talet inleddes de svenska häxprocesser som sedan svepte över landet.  Anklagel­serna om häxerier resulterade i att ett dussintal personer i Älvdalen och byn Lillhärdal i Härjedalen halshöggs och brändes. Därefter spred sig anklagelser och fällande domar runt om i Dalarna och sedan till Gästrikland, Hälsingland och uppåt Norrland.

Allt sattes igång av en 15-åring från Älvdalen som under några sommarveckor haft märkliga syner vid fäboden Slängbodarna. Hans syner liknade inte alls de andra och mer konventionella vittnesmål som finns upptecknade i förhörsprotokollen. Någonting var annorlunda med Erik Eriksson, skriver Pontus Wasling i Läkartidningen och frågar sig:

Hade Erik Eriksson narkolepsi?

Erik faller i dvala mitt på dagen, som om han inte kan stå emot sömnattackerna. Hans syner uppträder i samband med sömn både på dagen och på natten. Han gör också utomkroppsliga resor till okända platser, och han är i yngre tonåren när allt händer. Allting kan stämma med den neurologiska sömnsjukdomen narkolepsi.

Vi använder cookies för att ge dig en optimal användarupplevelse. Genom att fortsätta använda vår webbplats accepterar du att cookies används. Läs mer i vår integritetspolicy: neuro.se/integritet