Forskning om neurologiska sjukdomar
Tack vare generösa gåvor och testamenten från våra givare kan Neuroförbundet varje år dela ut flera miljoner i bidrag till forskningsprojekt inom neurologiska sjukdomar. Varje givare sätter ett spår efter sig. Varmt tack till alla som bidrar!
Neuroförbundet delar ut bidrag, till såväl små som stora forskningsprojekt. Viktigt att forskningen vi ger bidrag till är relaterad till neurologiska diagnoser/sjukdomar. Vi prioriterar särskilt forskning som kan omsättas till praktisk nytta för patienter inom en relativt snar framtid. Vi vill både stödja de som precis har påbörjat sina forskarbanor och uppmuntra etablerade forskarteam. Stort tack till alla forskare som engagerar sig i att förbättra livet för alla personer som lever med neurologiska diagnoser/sjukdomar.
Gåvor till forskningsbidrag gör nytta
Trots att över en halv miljon människor är drabbade av kroniska neurologiska sjukdomar satsas det förhållandevis lite på neurologisk forskning. De ekonomiska gåvor vi får är därför otroligt viktiga för att ge stöd åt forskningen. Varmt tack till alla som bidrar!
Läs mer här:
Beviljade bidrag till flera diagnoser och större bidrag till årligen utvalda områden.
"Att få bidrag ifrån en patientorganisation är ett viktigt och speciellt erkännande för en forskare, säger Fredrik Piehl, professor i neurologi."
Forskningskommitté med experter
Ansökningar till Neuroförbundet och Neurofonden om forskningsbidrag granskas av vår forskningskommitté som består av externa experter inom neurologi, där finns flera neurologer, fysioterapeut och arbetsterapeut från universitetssjukhus runt om i Sverige. Forskningskommittén leds av Fredrik Piehl, som är neurolog och professor vid Karolinska Institutet. Forskningskommittén utvärderar och bedömer alla ansökningar. Därefter fattar Neuroförbundets och Neurofondens styrelser beslut om utdelning.
Vill du delta i en ny nationell studie om MG?
DIG-MG är en nationell forskningsstudie för digital registrering av symtom hos patienter med Myasthenia Gravis (MG). Studien genomförs med hjälp av en ring som deltagarna bär.
Så kan antikroppar mot Epstein-Barr-virus orsaka MS
Forskare vid Karolinska Institutet har funnit ytterligare bevis för hur Epstein-Barr-virus kan utlösa multipel skleros eller driva på sjukdomsutvecklingen. En studie publicerad i Science Advances visar att vissa individer har antikroppar mot viruset som av misstag attackerar ett protein i hjärnan och ryggmärgen.
Svårare epilepsi kopplas till social utsatthet
Personer med låg utbildning och sämre inkomst har svårare epilepsi. De har också sämre tillgång till specialiserad vård, visar en avhandling från Göteborgs universitet. Avhandlingen har också studerat socioekonomiska faktorer utifrån data från nationella register och självrapporteringsenkäter.
Mindre risk för parkinson hos allsvenska fotbollsspelare
Risken för Parkinsons sjukdom var lägre och för ALS gick det inte att få tillräckligt säkert resultat. Däremot såg man att män som spelade fotboll i allsvenskan fram till mitten av 1900-talet hade en högre risk för demens än män från den övriga befolkningen. Detta enligt en ny studie av forskare vid Karolinska Institutet. Resultaten har publicerats i tidskriften The Lancet Public Health.
Svagströmsstimulering kan underlätta vid kronisk smärta
En ny metod för att behandla polyneuropatismärta har nyligen beviljats medel från Neuroförbundet. Studien leds av Magnus Thordstein på Klinisk Neurofysiologi i Linköping och är en fortsättning på en tidigare studie inom smärtlindring.