Forskning om neurologiska sjukdomar
Tack vare generösa bidrag från våra givare kan vi varje år dela ut flera miljoner i bidrag till forskningsprojekt inom neurologiska sjukdomar. Vi delar i stor utsträckning ut bidrag till projekt där vi ser att resultaten kan komma sjuka människor till godo inom en relativt snar framtid.
Patienternas egen forskningsfond
Neuroförbundet delar varje år ut bidrag till en stor mängd forskningsprojekt inom neurologiska sjukdomar, symtom och funktionsnedsättningar. Vi prioriterar särskilt forskning som kan omsättas till praktisk nytta för patienter i närtid.
De insända bidragsansökningarna granskas av en vetenskaplig kommitté, som därefter beslutar om vilka som ska beviljas bidrag. Forskningskommittén leds av Fredrik Piehl, som är läkare och professor vid Karolinska Institutet.
Det som är speciellt för Neuros forskningsbidrag är att det är en patientorganisation som står bakom dem.
– Att få bidrag ifrån en patientorganisation är ett viktigt och speciellt erkännande för en forskare, säger Fredrik Piehl.
Bidragen gör nytta
Trots att en över en halv miljon människor är drabbade över neurologiska sjukdomar satsas det förhållandevis lite på neurologisk forskning. De bidrag vi får är därför otroligt viktiga för att bekämpa sjukdomar och förbättra tillvaron för personer med kronisk sjukdom.
Mika Gustafsson och hans forskargrupp har fått stöd av Neurofonden.
Bra att veta innan du ansöker om forskningsbidrag:
- Etiskt godkännande måste vara godkänt vid tid för ansökan
- Vi ger ej bidrag till demenssjukdomar, traumatiska hjärnskador eller svår huvudvärk/migrän
- Vi ger bidrag i högst tre år för samma projekt
- Storleken på beviljade bidrag är oftast mellan 50 000 - 80 000 kronor.
Därför stödjer Neuro Svenska neuroregister
Svenska neuroregister har en stor betydelse för utvecklingen av neurosjukvården och forskningen. Det hävdar Kristina Niemi, kanslichef på Neuro: – Neuroregister har en jätteviktig funktion för att kvalitetssäkra och utveckla neurosjukvården och verka för en kunskapsbaserad och jämlik vård.
Ökad forskning och kunskap bidrar till bättre samhällsstöd
Vikten av medicinsk forskning kan inte nog understrykas. Detta gäller såväl kunskap och utveckling för liv, hälsa och förbättrade livsvillkor, men också för ökad förståelse för de behov som uppkommer i samband med sjukdom och diagnoser.
För få kvinnor i strokestudier ett problem
För att hitta effektiva behandlingsmetoder när det gäller stroke är det viktigt att kliniska studier utförs på både män och kvinnor. Men kvinnor är underrepresenterade. En av orsakerna kan vara för lågt satt åldersgräns på försökspersoner enligt Vetenskapsradions nyheter.
Epilepsidagen 8/2- Så blev Rut befriad från sina epilepsisymtom
Rut Bjerhagen har haft regelbundna epilepsianfall sedan två års ålder, men efter midsommarhelgen 2019 opererades hon. Den epilepsidrabbade hjärnvävnaden togs bort och hon har varit symtomfri sedan dess.
- Jag har fått ett helt nytt liv och vill som diagnosstödjare, hjälpa medlemmar i Neuro. Se video
Hur fungerar försvaret mot covid-19 hos MS-patienter med immunoterapi?
I december 2019 konstaterades det första fallet av sjukdomen covid-19 i staden Wuhan i Kina. Covid-19 orsakas av det nya SARS-CoV-2 viruset, som man tidigare aldrig har sett att det kunde smitta människor. Sjukdomen kan ge allt från milda symtom till svår sjukdom med dödlig utgång.