Man vid whiteboard med formler
Mika Gustafsson forskar om metoder för att tidigt upptäcka hur ms kommer att utvecklas. Hans forskargrupp har fått stöd från Neurofonden. | Foto: Malin Hoelstad

Forskning om neurologiska sjukdomar

Tack vare generösa bidrag från våra givare kan vi varje år dela ut flera miljoner i bidrag till forskningsprojekt inom neurologiska sjukdomar. Vi delar i stor utsträckning ut bidrag till projekt där vi ser att resultaten kan komma sjuka människor till godo inom en relativt snar framtid.

Patienternas egen forskningsfond

Neuro delar varje år ut bidrag till en stor mängd forskningsprojekt inom neurologiska sjukdomar, symtom och funktionsnedsättningar. Vi prioriterar särskilt forskning som kan omsättas till praktisk nytta för patienter i närtid.

De insända bidragsansökningarna granskas av en vetenskaplig kommitté, som därefter beslutar om vilka som ska beviljas bidrag. Forskningskommittén leds av Fredrik Piehl, som är läkare och professor vid Karolinska Institutet.

Det som är speciellt för Neuros forskningsbidrag är att det är en patientorganisation som står bakom dem.

Porträtt av Fredrik Piehl

– Att få bidrag ifrån en patientorganisation är ett viktigt och speciellt erkännande för en forskare, säger Fredrik Piehl.

 

Tidigare forskningsbidrag från Neuro

Beviljade bidrag för 2019 (ansökan 2018).

Bidragen gör nytta

Trots att en över en halv miljon människor är drabbade över neurologiska sjukdomar satsas det förhållandevis lite på neurologisk forskning. De bidrag vi får är därför otroligt viktiga för att bekämpa sjukdomar och förbättra tillvaron för personer med kronisk sjukdom.

Mika Gustafsson och hans forskargrupp har fått stöd av Neurofonden.

Bra att veta innan du ansöker om forskningsbidrag:

  • Etiskt godkännande måste vara godkänt vid tid för ansökan
  • Vi ger ej bidrag till demenssjukdomar, traumatiska hjärnskador eller svår huvudvärk/migrän
  • Vi ger bidrag i högst tre år för samma projekt
  • Storleken på beviljade bidrag är oftast mellan 50 000 - 80 000 kronor.

Innehållsansvarig: Jenny Höglund

 

Relaterade nyheter

2020-05-27

Ökad MS-forskning Camillas Spinn Off-effekt

– Genom mitt MTB-tävlande samlar jag in pengar till MS-forskningen genom Neurofonden, med målsättningen att forskarna ska kunna ta fram ett botemedel mot MS. Och jag vill också berätta om att det faktiskt går bra idag att leva med skovvis MS, med bra behandling, säger Camilla Clarkson.

Läs mer
2020-05-11

Anna Norlander forskar om fatigue efter stroke

Neurostödd försking Anna Norlander är fysioterapeut och forskar på fatigue, hjärntrötthet, efter stroke vid Skånes Universitetssjukhus och Lunds Universitet. Under 2019 fick hennes team stöd från Neuro för sin viktiga forskning.

Läs mer
2020-02-06

Neurofonden stödjer 7-Tesla-forskning för bättre hjärnundersökningar

Neurostödd försking Neurofonden stödjer forskning inom neurologi och ett projekt som fått stöd handlar om möjligheterna med så kallad 7Tesla-magnetkamera. En ny magnetkamerateknik som högre magnetfältsstyrka som ger betydligt skarpare och mer detaljerade bilder. Detta kan ha betydelse för hjärnoperationer och det

Läs mer
2020-01-03

Immuncellskarta hjälper forskare bekämpa autoimmuna sjukdomar

En ny karta över den mänskliga kroppens immunförsvarsceller har skapats av ett svenskt forskarlag i form av en blodatlas, som i detalj beskriver förekomsten av proteiner i dessa celler. Resultatet, samlat i en fritt tillgänglig databas, är en viktig resurs när det gäller att hitta nya behandlingar.

Läs mer
Började 2004
2019-12-27

Skulle MS kunna vara en botbar sjukdom?

Joachim Burman utsågs nyligen till Wallenberg Clinical Fellow av Wallenbergstiftelserna, ett forskarprogram som syftar till att stimulera svenska läkares kliniska forskning. Nu ska hans forskargrupp skapa nya verktyg för att hantera stora mängder data och få underlag till risk- och prognosbedömninga

Läs mer