Forskning om neurologiska sjukdomar
Tack vare generösa gåvor och testamenten från våra givare kan Neuroförbundet varje år dela ut flera miljoner i bidrag till forskningsprojekt inom neurologiska sjukdomar. Varje givare sätter ett spår efter sig. Varmt tack till alla som bidrar!
Neuroförbundet delar ut bidrag, till såväl små som stora forskningsprojekt. Viktigt att forskningen vi ger bidrag till är relaterad till neurologiska diagnoser/sjukdomar. Vi prioriterar särskilt forskning som kan omsättas till praktisk nytta för patienter inom en relativt snar framtid. Vi vill både stödja de som precis har påbörjat sina forskarbanor och uppmuntra etablerade forskarteam. Stort tack till alla forskare som engagerar sig i att förbättra livet för alla personer som lever med neurologiska diagnoser/sjukdomar.
Gåvor till forskningsbidrag gör nytta
Trots att över en halv miljon människor är drabbade av kroniska neurologiska sjukdomar satsas det förhållandevis lite på neurologisk forskning. De ekonomiska gåvor vi får är därför otroligt viktiga för att ge stöd åt forskningen. Varmt tack till alla som bidrar!
Läs mer här:
Beviljade bidrag till flera diagnoser och större bidrag till årligen utvalda områden.
"Att få bidrag ifrån en patientorganisation är ett viktigt och speciellt erkännande för en forskare, säger Fredrik Piehl, professor i neurologi."
Forskningskommitté med experter
Ansökningar till Neuroförbundet och Neurofonden om forskningsbidrag granskas av vår forskningskommitté som består av externa experter inom neurologi, där finns flera neurologer, fysioterapeut och arbetsterapeut från universitetssjukhus runt om i Sverige. Forskningskommittén leds av Fredrik Piehl, som är neurolog och professor vid Karolinska Institutet. Forskningskommittén utvärderar och bedömer alla ansökningar. Därefter fattar Neuroförbundets och Neurofondens styrelser beslut om utdelning.
Neuroförbundets stora forskningsbidrag 2024
På Polyneuropatidagen den 16 oktober, hade vi det stora nöjet att dela ut årets stora forskningsbidrag till tre olika forskningsprojekt runt om i landet. Fokus var att öka kunskaperna inom Polyneuropati.
Karin - en pionjär inom ALS-forskning
Idag är Karin Hjertkvist 80 år och jobbar fortfarande i ALS-forskargruppen vid Norrlands universitetssjukhus. Karin är Sveriges äldsta ALS-forskare. Hon har bidragit med värdefulla insatser som forskare inom ALS. I inslaget från Svt Västerbotten berättar Karin om varför hon valt att fortsätta arbeta.
Redan under våren 1993 var Karin med och visade på ett viktigt samband mellan ALS och äggviteämnet SOD1. Sedan dess har hon utfört SOD1-enzymanalyser på blodprov och ryggmärgsvätskeprov från flera tusen patienter med ALS.
Den första subkutana behandlingspumpen för Parkinsons sjukdom är nu godkänd
Det finns ett stort behov av nya behandlingsformer för personer med Parkinsons sjukdom som har otillräcklig symtomkontroll. Vilket innebär omväxlande ofrivillig stelhet eller överrörlighet, med få stunder med normal rörlighet.
Akademiska först med transkraniellt ultraljud mot ett flertal hjärnsjukdomar
Som första sjukhus i Sverige har Akademiska införskaffat utrustning för transkraniellt fokuserat ultraljud (tFUS). Med hjälp av utrustningen ska man nu utvärdera den nya metoden för svårbehandlade hjärnsjukdomar inom flera områden såsom psykiatri, neurokirurgi, neurologi och smärta. Detta inom ramen för kliniska studier.
Ökad risk för förlossningsdepression vid MS
Kvinnor med autoimmuna sjukdomar har högre risk att drabbas av förlossningsdepression. Sambandet är störst vid MS, visar en ny studie från Karolinska Institutet.