Forskning om neurologiska sjukdomar
Tack vare generösa bidrag från våra givare kan vi varje år dela ut flera miljoner i bidrag till forskningsprojekt inom neurologiska sjukdomar. Vi delar i stor utsträckning ut bidrag till projekt där vi ser att resultaten kan komma sjuka människor till godo inom en relativt snar framtid.
Patienternas egen forskningsfond
Neuro delar varje år ut bidrag till en stor mängd forskningsprojekt inom neurologiska sjukdomar, symtom och funktionsnedsättningar. Vi prioriterar särskilt forskning som kan omsättas till praktisk nytta för patienter i närtid.
De insända bidragsansökningarna granskas av en vetenskaplig kommitté, som därefter beslutar om vilka som ska beviljas bidrag. Forskningskommittén leds av Fredrik Piehl, som är läkare och professor vid Karolinska Institutet.
Det som är speciellt för Neuros forskningsbidrag är att det är en patientorganisation som står bakom dem.
– Att få bidrag ifrån en patientorganisation är ett viktigt och speciellt erkännande för en forskare, säger Fredrik Piehl.
Bidragen gör nytta
Trots att en över en halv miljon människor är drabbade över neurologiska sjukdomar satsas det förhållandevis lite på neurologisk forskning. De bidrag vi får är därför otroligt viktiga för att bekämpa sjukdomar och förbättra tillvaron för personer med kronisk sjukdom.
Mika Gustafsson och hans forskargrupp har fått stöd av Neurofonden.
Bra att veta innan du ansöker om forskningsbidrag:
- Etiskt godkännande måste vara godkänt vid tid för ansökan
- Vi ger ej bidrag till demenssjukdomar, traumatiska hjärnskador eller svår huvudvärk/migrän
- Vi ger bidrag i högst tre år för samma projekt
- Storleken på beviljade bidrag är oftast mellan 50 000 - 80 000 kronor.
Innehållsansvarig: Fanette Caudron
Neurofonden stödjer 7-Tesla-forskning för bättre hjärnundersökningar
Neurofonden stödjer forskning inom neurologi och ett projekt som fått stöd handlar om möjligheterna med så kallad 7Tesla-magnetkamera. En ny magnetkamerateknik som högre magnetfältsstyrka som ger betydligt skarpare och mer detaljerade bilder. Detta kan ha betydelse för hjärnoperationer och det
Immuncellskarta hjälper forskare bekämpa autoimmuna sjukdomar
En ny karta över den mänskliga kroppens immunförsvarsceller har skapats av ett svenskt forskarlag i form av en blodatlas, som i detalj beskriver förekomsten av proteiner i dessa celler. Resultatet, samlat i en fritt tillgänglig databas, är en viktig resurs när det gäller att hitta nya behandlingar.
Skulle MS kunna vara en botbar sjukdom?
Joachim Burman utsågs nyligen till Wallenberg Clinical Fellow av Wallenbergstiftelserna, ett forskarprogram som syftar till att stimulera svenska läkares kliniska forskning. Nu ska hans forskargrupp skapa nya verktyg för att hantera stora mängder data och få underlag till risk- och prognosbedömninga
Så närmar vi oss en behandling
ALS-forskare ser ljust på framtiden. På kort tid har kunskapen om ALS ökat dramatiskt. Nu hoppas forskare och läkare på nya behandlingar och för första gången talar man om att kunna stoppa sjukdomen inom överskådlig framtid.
Mannen bakom ishinksutmaningen har dött
Pete Frates kämpade mot ALS i fem år. Under de åren gjorde han sjukdomen världskänd och hjälpte till att samla in nästan 200 miljoner euro till välgörenhet. I Sverige resulterade utmaningen i en utdelning på 1 000 000 kronor till Peter Andersens ALS-forskning i Umeå.