Forskning om neurologiska sjukdomar
Tack vare generösa bidrag från våra givare kan vi varje år dela ut flera miljoner i bidrag till forskningsprojekt inom neurologiska sjukdomar. Vi delar i stor utsträckning ut bidrag till projekt där vi ser att resultaten kan komma sjuka människor till godo inom en relativt snar framtid.
Patienternas egen forskningsfond
Neuroförbundet delar varje år ut bidrag till en stor mängd forskningsprojekt inom neurologiska sjukdomar, symtom och funktionsnedsättningar. Vi prioriterar särskilt forskning som kan omsättas till praktisk nytta för patienter i närtid.
De insända bidragsansökningarna granskas av en vetenskaplig kommitté, som därefter beslutar om vilka som ska beviljas bidrag. Forskningskommittén leds av Fredrik Piehl, som är läkare och professor vid Karolinska Institutet.
Det som är speciellt för Neuros forskningsbidrag är att det är en patientorganisation som står bakom dem.
– Att få bidrag ifrån en patientorganisation är ett viktigt och speciellt erkännande för en forskare, säger Fredrik Piehl.
Bidragen gör nytta
Trots att en över en halv miljon människor är drabbade över neurologiska sjukdomar satsas det förhållandevis lite på neurologisk forskning. De bidrag vi får är därför otroligt viktiga för att bekämpa sjukdomar och förbättra tillvaron för personer med kronisk sjukdom.
Mika Gustafsson och hans forskargrupp har fått stöd av Neurofonden.
Bra att veta innan du ansöker om forskningsbidrag:
- Etiskt godkännande måste vara godkänt vid tid för ansökan
- Vi ger ej bidrag till demenssjukdomar, traumatiska hjärnskador eller svår huvudvärk/migrän
- Vi ger bidrag i högst tre år för samma projekt
- Storleken på beviljade bidrag är oftast mellan 50 000 - 80 000 kronor.
Neurologi i Sverige porträtterar Caroline Ingre
Varför väljer man att ägna sitt yrkesliv åt en plågsam sjukdom som nästan undantagslöst leder till döden bara några år efter diagnos – och där det fortfarande saknas ett botemedel? – Sjukdomen ALS väcker mycket känslor och det är något visst med den här patientgruppen. Trots brist på bot är det ändå bättre att få sjukdomen i dag än för tio år sedan, säger forskaren Caroline Ingre som oförtrutet har arbetat med ALS i 14 år och startat både ett nationellt kvalitetsregister och forskningscentret ALS Treatment Center Karolinska.
Immunterapi ger hopp om framtida behandling som bromsar ALS
Forskare vid Umeå universitet har hittat ytterligare en pusselbit i vad som kan leda till en behandling för att med immunterapi bromsa vissa typer av den neurologiska sjukdomen amyotrofisk lateralskleros, ALS. Det handlar om en antikropp som binder de felaktigt veckade proteiner som sprids när sjukdomen utvecklas.
Pat Quinn, en av männen bakom ”ice bucket-challenge” - död i ALS
Ytterligare en av grundarna av den virala trenden ”ice bucket-challenge”, 37-årige Pat Quinn, är död. Han dog i sjukdomen ALS, som den virala trenden ville uppmärksamma.
Nanopartiklar kommer lastade med läkemedel till hjärnan
En ny metod som långsamt frisätter läkemedel lokalt i hjärnan har tagits fram av forskare vid Lunds universitet. Läkemedlet kapslas in i nanopartiklar och levereras till hjärnvävnaden via flexibla elektroder.
Avhandling: Stroke i ett långtidsperspektiv
Sammanfattningsvis beskriver avhandlingen långtidsprognosen efter stroke ur många olika perspektiv. Resultaten visar på de stora skillnader som finns mellan strokepatienterna som individer, vilket kommer till uttryck i stora skillnader i framtidsutsikter, återinläggningsmönster, och påverkan på