Vägledning för hjälpmedel
Du som har en funktionsnedsättning kan behöva hjälpmedel för att få livet att fungera så bra som möjligt. Med hjälpmedel menas ofta produkter av olika slag, men även teknik som appar och programvaror. Ett hjälpmedel kan till exempel göra så att du blir mer aktiv, delaktig och självständig i ditt liv.
För att få ett hjälpmedel från regionen eller kommunen behöver du träffa en person som kan utreda ditt behov av hjälpmedel, en sk förskrivare.
Börja med att ta kontakt med en vårdcentral eller motsvarande vårdmottagning. Där får du sedan mer information om vem du ska kontakta för att få träffa en förskrivare, det kan exempelvis vara en arbetsterapeut, fysioterapeut eller en sjuksköterska. Förskrivaren följer de regler för hjälpmedel som varje region och kommun har.
Utbud av hjälpmedel
Vad gäller vi lån (förskrivning)?
I varje region och kommun finns ett antal hjälpmedel som förskrivaren ska börja med att skriva ut, utifrån vad du behöver. Vilka det är styrs av olika avtal.
Ett hjälpmedel som du har fått förskrivet är oftast ett lån, om det inte är för engångsbruk. Du ska få vara delaktig i valet av hjälpmedel, men det är förskrivaren som ansvarar för att det val som görs passar dig och dina behov.
Den avgift du får betala för att få hjälpmedel varierar i olika regioner och kommuner. Ibland är det helt utan kostnad och ibland får du betala en avgift. Vissa hjälpmedel omfattas av högkostnadsskydd. Om du tappar bort hjälpmedlet eller om det skadas på annat sätt än genom vanlig användning kan du bli ersättningsskyldig.
Om hjälpmedlet efter en tid inte fungerar lika bra som tidigare, trots service och nödvändigt underhåll, ska du kontakta den som skrev ut hjälpmedlet. Kanske kan hjälpmedlet justeras eller bytas ut.
Vad gäller vid köp (fritt val)?
I några regioner och kommuner finns möjlighet till det som kallas fritt val av hjälpmedel. Det innebär att du kan få möjlighet att välja något annat hjälpmedel än de som finns i det upphandlade utbudet. Innan du får möjlighet till fritt val av hjälpmedel görs först en bedömning av dina behov, precis som när du annars får ett hjälpmedel.
Du får då istället en så kallad rekvisition på en viss summa pengar. Med den summan kan du sedan själv köpa ett hjälpmedel. Beloppet du får på rekvisitionen motsvarar kostnaden för ett liknande hjälpmedel som du skulle ha erbjudits från det upphandlade utbudet. Vill du ha ett dyrare hjälpmedel kan du själv lägga till pengar.
När du har köpt ett hjälpmedel genom fritt val äger du det. Skötsel och reparationer får du då ordna själv. För vissa hjälpmedel kan du få tillgång till en särskild summa pengar på ett servicekonto. Med de pengarna kan du bekosta skötsel och reparationer. Det kan till exempel gälla om du har en rullstol.
Obs! Om du skulle vilja köpa hjälpmedel själv utan att ha kontakt med vården kan du kontakta en butik eller leverantör direkt. Det kan du göra oavsett vilken region eller kommun du tillhör. Men då gäller samma rättigheter som när du köper vilken produkt som helst. För reklamation gäller konsumentköplagen eller lagen om distansavtal och avtal utanför affärslokaler som tillämpas om köpet gjordes på distans på internet.
Hjälpmedel – en väg till ett värdigt liv
Neuromedlemmen Annalena Lindquist är en av många som har stor nytta av hjälpmedel. Så här använder hon sig av dem.
Sammanställning av riksdagspartiernas synpunkter om hjälpmedel
Inför riksdagsvalet 2022 har vi på Neuro skickat frågor om hjälpmedelsförsörjningen och en sammanfattning av Neurorapportens slutsatser till alla riksdagspartier, nämligen Socialdemokraterna (S), Moderaterna (M), Sverigedemokraterna (SD), Centerpartiet (C), Vänsterpartiet (V), Kristdemokraterna (KD), Liberalerna (L) och Miljöpartiet (MP), för att ta del av deras synpunkter. I denna artikel sammanställer vi deras svar och förslag för att förbättra tillgången till hjälpmedel över landet.
Inför valet 2022
I Neurorapporten 2022 som handlade om hjälpmedel kan vi konstatera att endast hälften av de svarande på frågorna uppger att de har varit fullt delaktiga under förskrivningsprocessen. Resten tycker att de har delvis kunnat påverkat valet av hjälpmedel. Det betyder att de hade velat bli mer lyssnade på.
Livet är lättare med hjälpmedel
Många med neurologiska diagnoser behöver förr eller senare hjälpmedel. För åtskilliga är det en process att acceptera att kroppen blir sämre. En som gått igenom detta är Ulrika Vanhoenacker som har diagnosen Limb-girdle muskeldystrofi (LGMD).
Viktigt med rätt fokus i ALS-debatten
Björn Natthiko Lindeblad har gått ur tiden och vi beklagar detta djupt. Björn har varit en sann förebild och inspiration för många och inte minst har hans diagnosresa med sjukdomen ALS fått stor uppmärksamhet. Nu är det viktigt att fokusera på rätten till ett värdigt liv...