Rehabilitering
Neurologiska diagnoser, skador och symtom är ofta livslånga och berör livets alla områden. För en del diagnoser finns bra mediciner, för andra inte.
Med rätt rehabilitering skapas förutsättningar att återfå så mycket som möjligt av förmågor och funktioner som fanns före sjukdomen eller skadan. Rehabilitering är också viktigt för att bevara och stärka de funktioner man har.
Rehabilitering ska anpassas utifrån den enskildes behov och livssituation och det är viktigt att patienten är delaktig i planeringen och med att sätta upp individuella mål. Insatserna varierar därför för olika personer.
Individuell rehabiliteringsplan
När din delaktighet i arbetslivet och aktiviteter i det sociala livet begränsas av din sjukdom eller skada, då är rehabilitering en väg tillbaka. Första steget är att du begär en rehabiliteringsbedömning. Nästa steg är att en individuell rehabiliteringsplan tas fram tillsammans med din läkare, sjuksköterska, fysioterapeut, arbetsterapeut, kurator, neuropsykolog, logoped och eller dietist.
Både kortsiktiga och långsiktiga mål bör formuleras.
Olika former av rehabilitering
Rehabilitering kan drivas i såväl öppenvård som slutenvård. De som arbetar med rehabilitering är arbetsterapeuter, fysioterapeuter, dietister och logopeder men även kuratorer och neuropsykologer. Dessa arbetar tillsammans i team med dig som är patient.
Rehabilitering i öppenvård
Om du behöver rehabilitering kan du kontakta en rehabiliteringsmottagning direkt för att få råd och stöd. För att träffa en fysioterapeut eller arbetsterapeut behövs oftast ingen remiss. Men det kan vara olika regler i olika landsting.
Rehabilitering i slutenvård
Om insatserna inom öppenvård inte räcker till kan du få specialiserad rehabilitering i slutenvård. Det kan gälla dig som har en kronisk neurologisk sjukdom.
För att få specialiserad rehabilitering behövs en remiss från din läkare.
Inneliggande sammanhållen rehabilitering innebär 2–4 veckor där du helt kan fokusera på dig själv och din träning. Man kartlägger vilka behov, resurser och aktivitetsmöjligheter du har. Utifrån det skrivs en rehabiliteringsplan med tydliga mål för dig under din period på rehabiliteringsanläggningen.
I en del regioner kan du själv få välja mottagning/anläggning för din rehabilitering. Viktigt att noga ta reda på hur mycket stöd du kan få och vad respektive anläggning erbjuder. Stäm av med ditt läkarteam om de har rekommendationer.
Klimatrehabilitering
Rehabilitering i varmt klimat är inte en självklarhet. Regionerna har olika bestämmelser om vid vilka sjukdomar man kan få rehabilitering i varmt klimat. Tag kontakt med din region för att få veta vad som gäller där du bor.
Strokerehab bör få en uppryckning
Rehabilitering efter stroke eller traumatiska hjärnskador är onekligen svårt men det stora antalet individer som drabbas borde mana till större ansträngningar.
Sammanställning av riksdagspartiernas synpunkter om hjälpmedel
Inför riksdagsvalet 2022 har vi på Neuro skickat frågor om hjälpmedelsförsörjningen och en sammanfattning av Neurorapportens slutsatser till alla riksdagspartier, nämligen Socialdemokraterna (S), Moderaterna (M), Sverigedemokraterna (SD), Centerpartiet (C), Vänsterpartiet (V), Kristdemokraterna (KD), Liberalerna (L) och Miljöpartiet (MP), för att ta del av deras synpunkter. I denna artikel sammanställer vi deras svar och förslag för att förbättra tillgången till hjälpmedel över landet.
När ska man lyfta de tysta symtomen?
En av dem som Neuro träffade under Almedalsveckan i år var MS-sjuksköterskan Anna Cunningham, som arbetar på Centrum för neurologi i Stockholm. Så här säger hon om vad vi behöver göra för att förbättra MS-vården.
Riksdagsledamöter tog del av Neurorapporten
Under Hjälpmedelsriksdagen i Göteborg den 16 maj lanserade Neuro den helt färska Neurorapporten. Den som vill veta hur situationen ser ut för dem i behov av hjälpmedel gör klokt i att läsa rapporten.
Få fysioterapeuter inom neurologi kunde ställa om digitalt
Det vara bara ett fåtal av de fysioterapeuter (sjukgymnaster) som arbetar med neurologiska sjukdomar som ställde om till digital rehab under pandemin. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet.
Blir det bra strokevård för alla nu?
Den 13 november 2007 förlorade jag min pappa i en stroke. Han fick aldrig uppleva livet som pensionär efter ett långt yrkesliv. Han hade otur i vårdlotteriet - sjukvården efter akutskedet fungerade inte som vi i familjen önskat och han avled tre månader efter insjuknandet. Neuros ordförande Lise Lidbäck i debattartikel i Dalademokraten.
Bättre stöd till personer med funktionsnedsättningar
”Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag som handlar om bättre stöd till personer med funktionsnedsättningar. Det anser riksdagen som riktade tre uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen.”
Livet är lättare med hjälpmedel
Många med neurologiska diagnoser behöver förr eller senare hjälpmedel. För åtskilliga är det en process att acceptera att kroppen blir sämre. En som gått igenom detta är Ulrika Vanhoenacker som har diagnosen Limb-girdle muskeldystrofi (LGMD).
Efter klimatresan kunde han gå igen
Benny Johansson är 59 år och bor i Ed på västkusten. År 2008 diagnostiserades han med MS. En sjukdom som gjort att han nästan inte kunnat gå. Men efter klimatresor har han kunnat bestiga berg.
Viktigt med rätt fokus i ALS-debatten
Björn Natthiko Lindeblad har gått ur tiden och vi beklagar detta djupt. Björn har varit en sann förebild och inspiration för många och inte minst har hans diagnosresa med sjukdomen ALS fått stor uppmärksamhet. Nu är det viktigt att fokusera på rätten till ett värdigt liv...