Rehabilitering
Neurologiska diagnoser, skador och symtom är ofta livslånga och berör livets alla områden. För en del diagnoser finns bra mediciner, för andra inte.
Med rätt rehabilitering skapas förutsättningar att återfå så mycket som möjligt av förmågor och funktioner som fanns före sjukdomen eller skadan. Rehabilitering är också viktigt för att bevara och stärka de funktioner man har.
Rehabilitering ska anpassas utifrån den enskildes behov och livssituation och det är viktigt att patienten är delaktig i planeringen och med att sätta upp individuella mål. Insatserna varierar därför för olika personer.
Individuell rehabiliteringsplan
När din delaktighet i arbetslivet och aktiviteter i det sociala livet begränsas av din sjukdom eller skada, då är rehabilitering en väg tillbaka. Första steget är att du begär en rehabiliteringsbedömning. Nästa steg är att en individuell rehabiliteringsplan tas fram tillsammans med din läkare, sjuksköterska, fysioterapeut, arbetsterapeut, kurator, neuropsykolog, logoped och eller dietist.
Både kortsiktiga och långsiktiga mål bör formuleras.
Olika former av rehabilitering
Rehabilitering kan drivas i såväl öppenvård som slutenvård. De som arbetar med rehabilitering är arbetsterapeuter, fysioterapeuter, dietister och logopeder men även kuratorer och neuropsykologer. Dessa arbetar tillsammans i team med dig som är patient.
Rehabilitering i öppenvård
Om du behöver rehabilitering kan du kontakta en rehabiliteringsmottagning direkt för att få råd och stöd. För att träffa en fysioterapeut eller arbetsterapeut behövs oftast ingen remiss. Men det kan vara olika regler i olika landsting.
Rehabilitering i slutenvård
Om insatserna inom öppenvård inte räcker till kan du få specialiserad rehabilitering i slutenvård. Det kan gälla dig som har en kronisk neurologisk sjukdom.
För att få specialiserad rehabilitering behövs en remiss från din läkare.
Inneliggande sammanhållen rehabilitering innebär 2–4 veckor där du helt kan fokusera på dig själv och din träning. Man kartlägger vilka behov, resurser och aktivitetsmöjligheter du har. Utifrån det skrivs en rehabiliteringsplan med tydliga mål för dig under din period på rehabiliteringsanläggningen.
I en del landsting/regioner kan du själv få välja mottagning/anläggning för din rehabilitering.
I Sverige finns exempelvis:
Valjeviken i Sölvesborg
Neurorehab i Sävar utanför Umeå
FrykCenter i Värmland
Rehabcenter Treklöverhemmet utanför Göteborg
Mälargården rehab center i Sigtuna
Furuhöjden rehabiliteringshem i Täby utanför Stockholm
Stora Sköndal utanför Stockholm
Tyvärr tvingades Humlegården i Sigtuna lägga ned sin verksamhet i maj 2020 på grund av för få patienter och den pågående coronapandemin.
Klimatrehab på Teneriffa
För rehabilitering i varmt klimat med neurologisk kompetens finns exempelvis Vintersol på Teneriffa. Regionerna har olika bestämmelser om vid vilka sjukdomar man kan få rehabilitering i varmt klimat. Tag kontakt med din region för att få veta vad som gäller där du bor.
Rehabrapporten 2018 - länsvis
- Rehabrapporten Blekinge 2018 (928,1 KB)
- Rehabrapporten Dalarna 2018 (933,9 KB)
- Rehabrapporten Gotland 2018 (947,8 KB)
- Rehabrapporten Gävleborg 2018 (937,4 KB)
- Rehabrapporten Halland 2018 (940,8 KB)
- Rehabrapporten Jämtland 2018 (947,5 KB)
- Rehabrapporten Jönköping 2018 (952,3 KB)
- Rehabrapporten Kalmar län 2018 (947,9 KB)
- Rehabrapporten Kronoberg 2018 (969,6 KB)
- Rehabrapporten Norrbotten 2018 (965,7 KB)
- Rehabrapport Hela landet (909,4 KB)
- Rehabrapporten Skåne 2018 (965,9 KB)
- Rehabrapporten Stockholms län 2018 (984,2 KB)
- Rehabrapporten Södermanland 2018 (976,8 KB)
- Rehabrapporten Uppsala län 2018 (987,9 KB)
- Rehabrapporten Värmland 2018 (990,7 KB)
- Rehabrapporten Västerbotten 2018 (994,8 KB)
- Rehabrapport Västernorrland 2018 (994,9 KB)
- Rehabrapporten Västmanland 2018 (972,8 KB)
- Rehabrapporten Västra Götaland 2018 (992,7 KB)
- Rehabrapporten Örebro län 2018 (966 KB)
- Rehabrapporten Östergötland 2018 (966,2 KB)
Riksdagsledamöter tog del av Neurorapporten
Under Hjälpmedelsriksdagen i Göteborg den 16 maj lanserade Neuro den helt färska Neurorapporten. Den som vill veta hur situationen ser ut för dem i behov av hjälpmedel gör klokt i att läsa rapporten.
Få fysioterapeuter inom neurologi kunde ställa om digitalt
Det vara bara ett fåtal av de fysioterapeuter (sjukgymnaster) som arbetar med neurologiska sjukdomar som ställde om till digital rehab under pandemin. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet.
Blir det bra strokevård för alla nu?
Den 13 november 2007 förlorade jag min pappa i en stroke. Han fick aldrig uppleva livet som pensionär efter ett långt yrkesliv. Han hade otur i vårdlotteriet - sjukvården efter akutskedet fungerade inte som vi i familjen önskat och han avled tre månader efter insjuknandet. Neuros ordförande Lise Lidbäck i debattartikel i Dalademokraten.
Bättre stöd till personer med funktionsnedsättningar
”Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag som handlar om bättre stöd till personer med funktionsnedsättningar. Det anser riksdagen som riktade tre uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen.”
Livet är lättare med hjälpmedel
Många med neurologiska diagnoser behöver förr eller senare hjälpmedel. För åtskilliga är det en process att acceptera att kroppen blir sämre. En som gått igenom detta är Ulrika Vanhoenacker som har diagnosen Limb-girdle muskeldystrofi (LGMD).
Efter klimatresan kunde han gå igen
Benny Johansson är 59 år och bor i Ed på västkusten. År 2008 diagnostiserades han med MS. En sjukdom som gjort att han nästan inte kunnat gå. Men efter klimatresor har han kunnat bestiga berg.
Viktigt med rätt fokus i ALS-debatten
Björn Natthiko Lindeblad har gått ur tiden och vi beklagar detta djupt. Björn har varit en sann förebild och inspiration för många och inte minst har hans diagnosresa med sjukdomen ALS fått stor uppmärksamhet. Nu är det viktigt att fokusera på rätten till ett värdigt liv...
Jag bestämde mig tidigt för att inte bli bitter - Maja Havbring – medlem i Neuro
En dag i slutet av år 2008, när jag vaknade och skulle gå på toa, dök jag i golvet det första jag gjorde. Vänstersidan fungerade inte och jag förstod inte vad det var. Jag bor själv men som tur var hade jag en telefon i närheten och kunde ringa min pappa som kom med ilfart och tog mig till sjukhuset.
”Klimatvård – en investering i hälsa som ger mångdubbelt tillbaka”
Vi är många som lever med neurologisk sjukdom, psoriasis eller reumatism. Om vi under några veckor om året rehabiliteras i varmare klimat, så kallad klimatvård, kan våra liv radikalt förbättras. Trots det erbjuder allt färre regioner behandlingsformen, skriver Lise Lidbäck, ordföranden Neuro tillsammans med Reumatikerförbundet och Psoriasisförbundet.
Neuro ställer frågor inför riksdagsvalet 2022
Hej Fanette Caudron, som är nyanställd utredare på Neuro! Du har redan påbörjat arbetet inför näst års riksdagsval. Berätta kort – vad är det för frågor du ställer till de politiska partierna för Neuros räkning?